Fråga om inlösen av aktier med betalning av andra aktier kan medföra utdelningsbeskattning.
Inlösen av X AB:s aktier i Y AB med betalning i form av aktier i Z AB medför inte någon utdelningsbeskattning.
A och B är syskon. De äger gemensamt Y AB, ett bolag som förvaltar värdepapper och fast egendom. A äger 60 procent av aktierna i Y AB och B resterande del.
Syskonen vill nu dela upp bolaget och dess verksamhet. Efter uppdelningen ska A stå som ensam ägare till Y AB med värden motsvarande 60 procent av nuvarande värde i bolaget. B ska istället indirekt äga tillgångar motsvarande hennes ursprungliga andel av Y AB. Uppdelningen har sin grund i privata förhållanden och syftar till att undvika en mer komplicerad ägarbild i nästa generation.
Uppdelningen ska ske genom ett antal steg, där de inledande transaktionerna redan har genomförts. Under 2015 köpte B samtliga aktier i lagerbolaget X AB och Y AB förvärvade lagerbolaget Z AB. Y AB överlät därefter 40 procent av de värdepapper som fanns i bolaget till Z AB för ett pris motsvarande bokfört värde. Överlåtelsen skedde mot revers. I december 2015 lämnade Y AB två ovillkorade aktieägartillskott till Z AB, dels ett kontantbelopp och dels reversen. Efter tillskotten uppgår värdet på Z AB till motsvarande 40 procent av koncernens totala värde.
I de avslutande stegen av uppdelningen ska B sälja sina aktier i Y AB till X AB för ett pris motsvarande anskaffningsvärdet, plus sparat gränsbelopp. På en extra bolagsstämma i Y AB ska stämman därefter besluta om en minskning av aktiekapitalet i bolaget genom inlösen av X AB:s aktier. X AB ska som ersättning vid inlösen erhålla samtliga aktier i Z AB.
Som ytterligare förutsättning gäller att aktierna i Y AB är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, för syskonen och efter överlåtelsen av aktierna i Z AB kommer också aktierna i X AB att bli kvalificerade andelar för B. Vidare ska Y AB upprätta och lämna en skalbolagsdeklaration med anledning av överlåtelsen av Z AB.
För Y AB:s del gäller att bolaget i sin balansräkning har tagit upp aktierna i dotterbolaget Z AB till bokfört värde, vilket understiger marknadsvärdet. För X AB:s del gäller att bolaget kommer att ta upp aktierna i Z AB till marknadsvärdet, något som sökandena menar följer av BFNAR 2008:1, punkt 2.8.
Sökandena vill veta om inlösenförfarandet kan anses utgöra en sådan överlåtelse som kan medföra utdelningsbeskattning.
Enligt sökandena kan förfarandet inte anses innebära att beskattning blir aktuell för någon av dem eftersom detta avslutande steg i omstruktureringen måste anses vara en bytestransaktion där tillgångarna ska anses överlåtna till sitt marknadsvärde. Det finns därmed inget uttag att beskatta och därför blir inte heller någon utdelningsbeskattning aktuell.
Skatteverket anser inte heller att någon utdelningsbeskattning kan bli aktuell hos någon av de sökande.
Av 20 kap. 1–2 §§ aktiebolagslagen (2005:551) framgår att aktiekapitalet får minskas bl.a. för återbetalning till aktieägarna och att minskningen kan genomföras med indragning av aktier.
Beslutanderätten ligger primärt hos bolagsstämman (3 §) och utöver visst majoritetskrav (5 §) föreskrivs också ett krav på att ett förslag om minskningen, med visst innehåll, ska upprättas (6–10 §§). Utöver minskningsändamålet ska i förslaget bl.a. anges vilka aktier som ska dras in (7 §) och i förekommande fall uppgift om att inlösta aktier ska betalas med annan egendom än pengar (10 §).
Med kapitalvinst i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst vid avyttring av kapitaltillgångar (25 kap. 3 § IL). Av förarbetsuttalanden (bl.a. prop. 1990/91:54 s. 312) och av praxis (RÅ 2000 not. 38 och RÅ 1997 ref. 43) framgår att inlösen av aktier skattemässigt utgör en avyttring av de aktier som löses in. I 57 kap. 2 § finns en särskild reglering om hur vinst vid minskning av aktiekapital med indragning av aktier ska behandlas. Bestämmelsen, som gäller utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar hos fysiska personer, är inte tillämplig i aktuellt fall.
Av 24 kap. 13 och 14 §§ följer att en aktie som ägs av ett svenskt aktiebolag är en näringsbetingad andel om den är en kapitaltillgång och inte är marknadsnoterad. Att en kapitalvinst på grund av avyttring av en näringsbetingad andel inte ska tas upp till beskattning framgår av 25 a kap. 5 §.
I 23 kap. finns bestämmelser om underprisöverlåtelser som bl.a. innebär, för det fall de villkor som ställs upp i 14–29 §§ är uppfyllda, att någon uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte blir aktuell. Om tillgången överlåts av ett företag gäller vidare att överlåtelsen inte ska medföra att någon som direkt eller indirekt äger en andel i företaget ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning (23 kap. 11 §).
Enligt 23 kap. 2 § andra stycket gäller bestämmelserna i kapitlet inte om en kapitalvinst vid en avyttring är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. Bestämmelserna om underlåten utdelningsbeskattning i 11 § tillämpas dock när en näringsbetingad andel överlåts utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. En förutsättning för det är dock att det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger andel i det överlåtande företaget.
Inledningsvis konstaterar Skatterättsnämnden att inlösen av aktier visserligen utgör en sådan avyttring som aktualiserar kapitalvinstbeskattning. Enligt förutsättningarna i ärendet är emellertid de aktier som ska bli föremål för inlösen, dvs. X AB:s aktier i Y AB, näringsbetingade andelar och någon beskattning till följd av inlösen av aktierna blir därmed inte aktuell för X AB eller dess ägare B.
Den ställda frågan har istället sin grund i en oro över att Y AB:s överföring av aktier i Z AB till X AB kan anses utgöra ett uttag som ytterst skulle kunna medföra utdelningsbeskattning. Denna transaktion skulle enligt sökandena kunna uppfattas som en sådan underprisöverlåtelse där skyddet mot utdelningsbeskattning enligt 23 kap. 11 § inte föreligger eftersom det förvärvande bolaget (X AB) kan sägas äga del i det överlåtande företaget (Y AB).
Utgångspunkten för bedömningen i ärendet är att syskonen vill dela upp Y AB och den verksamhet som bolaget bedriver mellan sig. Av praxis följer att en förutsättning för att t.ex. en uppdelning av en verksamhet ska kunna ske med stöd av bestämmelserna i 23 kap. är att överlåtelser verkligen sker till underpris (jfr RÅ 2008 ref. 52 I–II och RÅ 2009 ref. 85). En förmögenhetsöverföring i annat fall innebär ett sådant förfogande över det överförda värdet att det ska behandlas som en utdelning till aktieägarna i det överlåtande bolaget (jfr RÅ 2004 ref. 1).
Av praxis följer vidare att om ett bolag i en uppdelningssituation vid en överlåtelse till ett annat bolag erhåller full kompensation för den överlåtna tillgången är det inte fråga om en förmögenhetsöverföring som en aktieägare i det överlåtande bolaget kan anses förfoga över såsom utdelning (jfr HFD 2016 ref. 35).
Enligt Skatterättsnämndens mening måste man vid bedömningen av Y AB:s överföring av aktierna i dotterbolaget Z AB till X AB beakta att denna har sin grund i en inlösen av aktier. Vidare bör beaktas att X AB såsom aktieägare i Y AB kan sägas ha en fordran på bolaget. Mot bakgrund av att fordran motsvarar värdet på de överförda aktierna blir det närmast fråga om ett slags värdemässigt jämförbart byte. Det kan då inte anses vara fråga om någon förmögenhetsöverföring mellan bolagen. Någon utdelningsbeskattning kan därför enligt Skatterättsnämndens mening inte bli aktuell för någon av de sökande.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Richard Hellenius, Marie Jönsson, Peter Kristiansson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
I den slutliga handläggningen har även Maria Doeser deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
