Gåvor i form av aktier i ett aktiebolag till en bror och en vän som båda är anställda i bolaget har mot bakgrund av omständigheterna bedömts som skattefria förvärv.
Fråga 1
Aktiegåvan medför inte någon inkomstbeskattning för A.
Fråga 2
Aktiegåvan medför inte någon inkomstbeskattning för B.
C startade [år] en enskild näringsverksamhet (…). I ett tidigt skede tog han hjälp av sin bror A och B, som är hans vän sedan mer än 20 år.
[År] startade C, A och B gemensamt X AB (bolaget). C äger [mer än 50] procent av aktierna i bolaget och A och B äger (…) procent vardera. Initialt fanns det ingen tydlig fördelning av arbetsuppgifterna i bolaget. Omkring [år] började A och B att fokusera på försäljning och marknad och omkring [år] blev A försäljningschef och B marknads-chef. Idag är de båda brand managers. De har genomgående tagit ut en marknads-mässig lön från bolaget.
[År] upphörde C att vara operationellt verksam i bolaget men han är fortfarande styrelseordförande. Han avser nu att ge (…) procent av aktierna i bolaget som gåva till A och B ([…] procent till dem vardera). Värdet av respektive gåva uppgår till åtminstone 18 miljoner kr. Gåvorna har sin grund i C:s vilja att bolaget ska drivas vidare i samma anda och på samma sätt som tidigare samt att han vill berika A och B som han har en nära syskon- respektive vänskapsrelation med. Det finns inte några planer på att han ska överlåta ytterligare aktier till dem.
A och B ska även fortsättningsvis ta ut en marknadsmässig lön från bolaget. Gåvorna kommer inte att vara föremål för några restriktioner. Aktieägaravtalet avseende bolaget kommer dock att gälla även för de aktier som överlåts som gåva. Enligt avtalet har övriga parter rätt att lösa in en parts aktier vid uppsägning på grund av att en arbetande part missköter sitt arbete, överlåtelse av aktier till tredje man, väsentligt avtalsbrott, konkurs och andra obeståndssituationer samt bodelning eller dödsfall.
A och B vill veta om gåvan av (…) procent av aktierna i bolaget till A (fråga 1) respektive B (fråga 2) ska tjänstebeskattas.
De vill också veta om svaret på frågorna 1 och 2 ändras om C upphör att vara verksam i bolagets styrelse (frågorna 3 och 4).
A och B anser att gåvorna är skattefria. Gåvorna utgör ett led i ett generationsskifte. Även om de inte skulle anses som ett led i ett generationsskifte står det ändå klart att de har en benefik karaktär. Detta med hänsyn till den nära syskon- respektive vänskapsrelationen mellan dem och C, att de har tagit ut och även kommer att ta ut en marknadsmässig lön från bolaget samt att gåvorna inte kommer att vara föremål för några restriktioner som innebär att de måste arbeta kvar i bolaget. Dessutom är gåvornas värde för högt för att de ska kunna utgöra ersättning för arbete.
Skatteverket anser att överlåtelserna ska beskattas i inkomstslaget tjänst och att svaret inte ändras om C upphör att vara verksam i bolagets styrelse. Syftet med gåvorna kan inte anses vara ett generationsskifte eftersom givaren ska behålla [mindre än 50] procent av aktierna. Det förhållandet att givaren vill att mottagarna av aktierna ska driva verksamheten vidare på samma sätt som tidigare tyder på att det handlar om att försäkra sig om att mottagarna ska fortsätta arbeta i bolaget. Förvärven bör därför anses utgöra ersättning för kommande arbetsinsatser.
Av 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att alla inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i det kapitlet eller i 8 eller 11 a kap.
Enligt 8 kap. 2 § är ett förvärv genom gåva skattefritt.
När det gäller skattekonsekvenserna av förvärv som sker på förmånliga villkor i situationer som har koppling till ett anställningsförhållande är den övergripande fråga som enligt praxis ska avgöras om förvärvet kan anses ha sin grund i anställnings-förhållandet eller om det finns anledning att anta att syftet är ett annat än att belöna den anställde för hans eller hennes arbetsprestationer. I den förstnämnda situationen är utgångspunkten att förvärvet är en skattepliktig löneförmån medan det i den sistnämnda situationen kan anses vara fråga om en skattefri gåva.
Nära släktskap talar för att överlåtelsen är benefik. När det gäller överlåtelser från föräldrar till barn torde således regelmässigt kunna antas att syftet är rent benefikt, om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att så är fallet. Också i andra fall av nära släktskap och vänskap bör ett påstående om ett benefikt syfte kunna godtas, men då under förutsättning att det stöds även av omständigheterna i övrigt.
Om en anställd på förmånliga villkor får förvärva aktier i arbetsgivarbolaget kan det ofta finnas anledning att anta att syftet är att belöna den anställde för utfört arbete eller att knyta den anställde närmare bolaget och försäkra sig om hans eller hennes fortsatta arbete där. Förvärvet kan då anses vara ersättning för arbetsinsatser och ska därmed inkomstbeskattas. Om de inblandade har kunnat påvisa att transaktionen har skett i något annat syfte har beskattning däremot i vissa fall underlåtits. Överlåtelser som görs som ett led i ett generationsskifte bör t.ex. i de flesta fall kunna ske utan beskattning.
Av praxis framgår att även storleken på det värde som förs över kan ha betydelse för bedömningen, i vart fall om detta värde är så stort att det inte rimligen kan vara fråga om ersättning för arbete (se HFD 2017 ref. 38 I och där angivna rättsfall).
Frågorna 1 och 2
En grundläggande förutsättning för att det över huvud taget ska vara aktuellt att betrakta överlåtelserna av aktierna som ersättning för A:s och B:s arbete i bolaget är att det finns ett tillräckligt starkt samband mellan överlåtaren och bolaget. C äger [mer än 50] procent av aktierna i bolaget och kravet på samband får därmed anses uppfyllt (jfr RÅ 1997 ref. 1).
Värdet på de aktier som ska överlåtas kan vidare inte anses vara så högt att det av den anledningen är uteslutet att betrakta överlåtelserna som ersättning för arbete (jfr HFD 2011 ref. 19 och HFD 2017 ref. 38 II).
A är C:s bror och B är hans vän sedan mer än 20 år. I ett sådant fall av nära släktskap respektive vänskap bör ett påstående om ett benefikt syfte kunna godtas under förutsättning att det stöds även av omständigheterna i övrigt (se HFD 2017 ref. 38 I och där angivna rättsfall).
Syftet med överlåtelserna uppges vara dels att bolaget ska drivas vidare i samma anda och på samma sätt som tidigare och dels att berika A och B. C ska behålla [mindre än 50] procent av aktierna i bolaget och det finns inte några planer på att han ska överlåta sina resterande aktier till A och B. Dessutom är han fortfarande styrelseordförande i bolaget och aktieägaravtalet innehåller bestämmelser om inlösen som innebär att aktier i vissa situationer kan komma att återförvärvas av honom. Överlåtelserna kan därmed inte anses vara ett led i ett generationsskifte och på den grunden anses vara av benefik karaktär (jfr HFD 2017 ref. 38 I).
Det utesluter dock inte att överlåtelserna ändå skulle kunna anses vara benefika. C, som är en av grundarna av bolaget, har upphört att vara operationellt verksam i bolaget och avhänder sig genom överlåtelserna aktiemajoriteten till övriga grundare. Aktieägaravtalet innehåller inte någon bestämmelse som innebär att A och B måste vara aktiva i bolaget och C har inte heller rätt att återförvärva aktier från dem om de upphör att arbeta i bolaget, förutom vid uppsägning på grund av misskötsel. Det anförda talar enligt Skatterättsnämndens uppfattning för att det i detta fall snarast handlar om att förbättra förutsättningarna för den fortsatta driften av bolaget och inte att försäkra sig om A:s och B:s fortsatta arbete i bolaget.
Vidare förelåg den nära relationen mellan C och A respektive B redan innan de började arbeta tillsammans. A och B har också haft och kommer även fortsättningsvis att ha en marknadsmässig lön från bolaget.
Mot den bakgrunden och med beaktande av omständigheterna i övrigt finner Skatterätts-nämnden att överlåtelserna av aktierna i allt väsentligt får anses ha sin grund i den personliga relationen mellan överlåtaren och förvärvarna. Överlåtelserna är därmed sådana gåvor som inte ska medföra någon inkomstbeskattning för A och B.
Frågorna 3 och 4
Med hänsyn till svaret på frågorna 1 och 2 förfaller frågorna 3 och 4.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
