Skattereduktion för installation av grön teknik
(Dnr 119-25/D)Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Utdelning av aktierna i ett dotterbolag har ansetts uppfylla villkoren i 42 kap. 16 § första stycket 1 och 2 inkomstskattelagen (1999:1229) att utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget samt att aktier i moderbolaget är marknadsnoterade.
Frågorna 1 och 2
A ska inte ta upp utdelningen av aktierna.
A är aktieägare i X AB. X AB [bedriven verksamhet]. Det finns endast ett aktieslag i bolaget. Aktierna är noterade på Y och avsikten är att de ska vara varaktigt noterade. Noteringarna avser betalkurser och omsättning (avslut) som normalt förekommer minst en gång var tionde dag. Vidare hålls noteringarna allmänt tillgängliga intill utgången av sjätte året efter noteringsåret.
Z AB är ett helägt dotterbolag till X AB. Z AB:s verksamhet består av en direkt bedriven rörelse i form av (…).
X AB avser att knoppa av verksamheten för (…) genom att dela ut samtliga aktier i Z AB till sina aktieägare. Syftet är att renodla X AB:s verksamhet och att möjliggöra för Z AB att kommersialisera verksamheten för (…).
Utdelningen ska lämnas till samtliga aktieägare i X AB i förhållande till innehavda aktier i bolaget. För varje aktie i X AB ska aktieägarna erhålla [antal aktier] i Z AB. Inget annat bolag i koncernen kommer att vara aktieägare i Z AB efter utdelningen.
A vill veta om villkoret i 42 kap. 16 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229) och villkoret i första stycket 2 samma paragraf är uppfyllda så att den planerade utdelningen av aktier i X AB:s dotterbolag är skattefri för honom (frågorna 1 och 2). Som förutsättning lämnas att övriga villkor i paragrafen är uppfyllda.
Parterna är överens om att båda villkoren är uppfyllda. Skatteverket anser att aktier som är noterade på Y normalt anses marknadsnoterade. Av kurshistoriken för X AB framgår att omsättningen av aktien under 2017 och hittills under 2018 varit stor med dagliga avslut, varför aktien enligt verket anses marknadsnoterad.
Enligt de s.k. Lex Asea-reglerna i 42 kap. 16 § ska utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av andelar i ett dotterbolag inte tas upp om de villkor som uppställs i paragrafen är uppfyllda. Ett av dessa villkor är enligt första stycket 1 att utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget (proportionalitetsvillkoret). Ett annat av dessa villkor är enligt första stycket 2 att aktier i moderbolaget är marknadsnoterade (noteringsvillkoret).
Begreppet marknadsnoterad definieras i 48 kap. 5 §. I paragrafen anges att en delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om den är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, utan att vara upptagen till handel på en sådan marknad, är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning.
Med allmänt tillgänglig menas enligt prop. 1989/90:110 del 1 s. 723 att såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter kan få del av noteringen. Skatteverket har i en skrivelse den 18 november 1998 (dnr 10145-98/900) uttalat att ett värdepapper är marknadsnoterat om avsikten är att det ska vara varaktigt noterat, noteringarna avser omsättning som normalt förekommer minst en gång var tionde dag samt noteringarna hålls tillgängliga intill sjätte året efter noteringsåret. I prop. 2006/07:115 s. 664 anförs att en delägarrätt eller fordringsrätt som är föremål för handel på en handelsplattform bör kunna betraktas som marknadsnoterad, om dessa förutsättningar är uppfyllda.
Fråga 1
Den första frågan i ärendet är om utdelningen av aktierna i X AB:s dotterbolag Z AB uppfyller proportionalitetsvillkoret i 42 kap. 16 § första stycket 1, att utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget.
Den aktuella utdelningen ska lämnas till samtliga aktieägare i X AB i förhållande till innehavda aktier i bolaget. Utdelningen uppfyller därmed proportionalitetsvillkoret.
Fråga 2
Den andra frågan i ärendet är om noteringsvillkoret i 42 kap. 16 § första stycket 2, att aktier i moderbolaget är marknadsnoterade, kommer att vara uppfyllt.
Aktierna i X AB är noterade på Y som inte är en reglerad marknad. Frågan är då om aktierna kan anses vara ”föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning”.
För att de kraven ska anses uppfyllda i aktuellt fall krävs enligt Skatterättsnämndens mening att det förekommer regelbundna noteringar om betalkurser och avslut (jfr RÅ 1994 ref. 26 I). Därmed krävs också att det förekommer omsättning med viss regelbundenhet. Vidare måste noteringarna vara allmänt tillgängliga (jfr prop. 1989/90:110 del 1 s. 723 och prop. 2006/07:115 s. 664).
Vad gäller X AB:s aktie framgår av utredningen att noteringarna avser betalkurser och avslut som normalt förekommer dagligen. Såväl skattskyldiga som Skatteverket kan få del av noteringarna och noteringarna hålls tillgängliga intill utgången av sjätte året efter noteringsåret. Mot den bakgrunden får aktierna i X AB anses marknadsnoterade i den mening som avses i 48 kap. 5 § och noteringsvillkoret i 42 kap. 16 § första stycket 2 kommer därmed att vara uppfyllt.
Enligt lämnade förutsättningar ska även övriga villkor i 16 § vara uppfyllda. A ska därför inte ta upp utdelningen till beskattning.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
I den slutliga handläggningen har även Lis Alfreds deltagit.
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Ett bolag avser att omvandla fordringar på dotterbolag och dotterdotterbolag till aktieägartillskott alternativt efterskänka fordringarna. Transaktionerna har inte ansetts innebära att dotterbolagen erhåller en inkomst som är skattepliktig för bolaget enligt CFC-reglerna.
Fråga om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att han inte varaktigt bosatt sig på en viss utländsk ort efter flytten från Sverige. Också fråga om när näringsverksamhet bedriven i enskild firma ska anses avvecklad vid bedömning av väsentlig anknytning.
En person som varit utflyttad från Sverige sedan 2017 avser att köpa en lägenhet i Sverige i syfte att använda som fritidsbostad. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning innebär att förvärvaren ska inkomstbeskattas eller om förvärvet utgör en skattefri gåva.
En pantbank avser att ge ut personaloptioner enligt 11 a kapitlet inkomstskattelagen. Fråga om pantbanksverksamhet är en sådan verksamhet som omfattas av kapitlet.
Utbetalningar från en amerikansk trust har inte medfört inkomstbeskattning av förmånstagarna.
Varken avgift i form av commitment fee eller viss typ av rådgivningskostnader har bedömts utgöra ränteutgift i form av andra utgifter för kredit vid tillämpning av 24 kap. inkomstskattelagen.
Fråga om en utländsk medborgare, som efter en kortare tid i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland, får väsentlig anknytning hit om han behåller tidigare permanentbostad i Sverige.