Fråga om hur begreppet ”internationell trafik” i det nordiska skatteavtalet ska tolkas.
Fråga 1
A ska inte ta upp inkomsterna från tjänstgöringen ombord på fartyget B till beskattning i Sverige.
A är bosatt i Sverige och obegränsat skattskyldig här. Under 2014 var han anställd i det danska företaget X och arbetade under hela året på det danskregistrerade fartyget B. Fartyget är ett s.k. AHTS-fartyg (Anchor Handling, Tug & Supply). Ett AHTS-fartyg är ett lastfartyg som är specialanpassat för att kunna utföra transporter och uppdrag för oljeindustrin. Det är byggt för att bl.a. kunna transportera ankare, lägga ut och lyfta upp ankare från havsbotten, bogsera och förse framförallt oljeplattformar med förnödenheter under särskilt svåra väderförhållanden. Fartyget kan även transportera passagerare.
B utförde under året ett antal uppdrag på olika farvatten. Uppdragen gällde bl.a. resor på ryskt och brittiskt vatten. I ansökan beskrivs fyra av dessa resor närmare.
Resa 1 (…)
Uppdraget inleddes med att B lastade 190 ton gods i Aberdeen, bl.a. containrar med gods, två nya ankare, vajer och ankarutrustning. Godset transporterades därefter till oljefältet (…) i Nordsjön där oljeriggen (…) fanns. B lyfte tre av [oljeriggens] åtta ankarsystem från havsbotten och transporterade dem och det tidigare lastade godset till oljefältet (…) utanför Edinburgh. Där placerades ankarsystemen ut enligt ett förutbestämt mönster. Detta gjordes innan [oljeriggen] anlände till sin nya destination. När oljeriggen anlänt lastade B av godset och lastade bl.a. ankare och kätting som fartyget sedan transporterade tillbaka till Aberdeen.
Resa 2 (…)
Uppdraget inleddes med att B lastade gods i Aberdeen som sedan transporterades ut till oljeplattformen (…). B tog upp två av plattformens ankarsystem från havsbotten. Därefter åkte B bredvid och assisterade plattformen vid förflyttningen till den nya destination, oljefältet (…). De två ankarsystemen som tidigare lastats placerades ut på det nya oljefältet. 55 av de 74 ton gods som lastades i Aberdeen lastades av ute på oljefältet varefter 19 ton gods transporterades tillbaka till Aberdeen.
Resa 3 (…)
B gick från Kirkenes till Karasundet norr om det ryska fastlandet. När resan påbörjades hade fartyget kundens ankarsystem, som tidigare hade lastats i (…), ombord. Ankarsystemet levererades till en position där oljeriggen (…) skulle ankras upp. Under resan genomfördes också ett lastbyte för kundens räkning av två containrar mellan B och ett annat fartyg. Därefter följde B bogseringen av [oljeriggen] till dess nya position. Bogseringen utfördes av andra fartyg. Under resan hade B lastats med gods som levererades vid ankomsten till oljeriggens nya position där även ”ice defence rec” utfördes. B gick sedan till Murmansk där godset som lastats på under resan lossades. Fartyget transporterade under resan även ett antal personer som skulle till oljefältsområdet, bl.a. en läkare.
Resa 4 (…)
Uppdraget inleddes med att B lastade gods i Aberdeen som sedan transporterades ut till oljeplattformen (…). B utförde fyra lyft av bl.a. bojar till plattformen och levererade kätting. B tog även upp tre av plattformens ankarsystem från havsbotten och transporterade in dem till [oljeplattformen]. Därefter bogserade B, tillsammans med andra fartyg, oljeplattformen till en ny position. Vid ankomsten till den nya positionen transporterade B ut de tre ankarsystemen enligt kundens anvisningar. Det gods som lastats i Aberdeen lastades av ute på oljefältet. En del av godset kom att utgöra komponenter i plattformens ankarsystem medan annat konsumerades ombord på oljeplattformen. B lastade därefter gods från [oljeplattformen] och gick till Aberdeen där det lastades av.
Allmänna ombudet hos Skatteverket (allmänna ombudet) vill veta om B under de fyra ovan beskrivna resorna har gått i internationell trafik enligt det nordiska skatteavtalet, så att A:s inkomster från tjänstgöringen ombord inte ska tas upp till beskattning i Sverige (fråga 1). Allmänna ombudet vill också få klarlagt om A:s inkomster ger rätt till sjöinkomstavdrag respektive skattereduktion för sjöinkomst vilket förutsätter att B är ett EES-handelsfartyg enligt 64 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL (fråga 2).
Allmänna ombudet anser att B inte har gått i internationell trafik och att A:s inkomster från resorna ska tas upp till beskattning i Sverige. Vid bedömningen bör det tillämpas en huvudsaklighetsmetod där det avgörs vilken eller vilka av de utförda deltjänsterna som utgör resans huvudsakliga uppdrag. Den huvudsakliga tjänsten som rederiet tillhandahåller är enligt allmänna ombudet ankarhantering. För ett AHTS-fartyg är det i princip bara resor som endast innefattar transport av gods och/eller passagerare utan samband med annat uppdrag som utgör internationell trafik. Skatteavtalen med Ryssland och Storbritannien inskränker inte Sveriges rätt att beskatta inkomsten.
Enligt A framgår det redan av definitionens ordalydelse att begreppet ”internationell trafik” omfattar alla typer av transporter och det oavsett om transporten har utgjort en huvudsaklig eller endast en underordnad del av resan/uppdraget. Eftersom B under samtliga sina resor/uppdrag har transporterat gods och/eller passagerarare har det gått i internationell trafik.
Båda parter anser att B är ett EES-handelsfartyg.
Det nordiska skatteavtalet
I artikel 15 regleras beskattningen av inkomst av enskild tjänst. Om en person med hemvist i Sverige förvärvar lön eller annan liknande ersättning genom arbete i en annan avtalsslutande stat får ersättningen enligt punkt 1 beskattas i den staten. Enligt punkt 3 får, utan hinder av föregående bestämmelser i artikeln, inkomst av arbete som utförs ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt, norskt eller svenskt skepp i internationell trafik beskattas i den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet har. Innebörden av denna regel är att såväl den anställdes hemviststat som den stat i vilken fartyget är registrerat får beskatta inkomsten.
Med internationell trafik avses enligt definitionen i artikel 3 punkt 1 h transport med skepp eller luftfartyg utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i en avtalsslutande stat.
Enligt artikel 31 punkt 3 gäller följande. Utan hinder av bestämmelsen i artikel 15 punkt 3 beskattas inkomst av arbete som omfattas av denna bestämmelse endast i den avtalsslutande stat vars nationalitet skeppet har. Denna bestämmelse tillämpas på skatter som avser det kalenderår, som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft, och de två därpå närmast följande kalenderåren.
Av 6 § lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna framgår att bestämmelsen i artikel 31 punkt 3 i avtalet ska tillämpas utan den begränsning i tiden som föreskrivs i punktens andra mening och att subject to tax-regeln i artikel 26 punkt 2 inte gäller i de fall artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas. Inkomst som ombordanställd med hemvist i Sverige förvärvar genom arbete på ett fartyg från en annan nordisk stat är därmed undantagen från beskattning i Sverige om fartyget går i internationell trafik, oavsett om inkomsten beskattas i en annan avtalsslutande stat eller inte (jfr prop. 2007/08:3 s. 1 och 21).
IL
Skattskyldiga som har sjöinkomst har enligt 64 kap. 2 § rätt till sjöinkomstavdrag.
Ett av villkoren för att lön ska anses utgöra sjöinkomst är enligt 3 § att den skattskyldige är anställd på ett EES-handelsfartyg.
Enligt 5 § avses med anställning på ett EES-handelsfartyg anställning på ett fartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en stat inom EES och som används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten.
Fråga 1
Sverige har i egenskap av hemviststat rätt att beskatta anställningsinkomster men har ensidigt avstått från denna rätt vad gäller sådana inkomster som behandlas i artikel 15 punkt 3 i det nordiska skatteavtalet.
För att A:s inkomst från anställningen ombord på B ska vara undantagen från svensk beskattning krävs att fartyget gått i internationell trafik enligt definitionen i artikel 3 punkt 1 h i skatteavtalet. Frågan är här i första hand vad som där avses med begreppet ”transport med skepp”. Definitionen har betydelse inte bara vid fördelning av beskattningsrätten till anställningsinkomst utan även vid fördelning av beskattningsrätten till inkomst genom användningen av skepp enligt artikel 8 och kapitalvinst enligt artikel 13 punkt 4.
Vid tolkningen av skatteavtal ska i första hand avtalsparternas gemensamma avsikt vara avgörande. Fastställandet av vad som utgör den gemensamma partsavsikten ska ske med anlitande av de metoder och medel som anvisas i artiklarna 31–33 i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten. I övrigt bör inom området för internationell beskattning särskild betydelse tillmätas OECD:s modellavtal och de kommentarer till avtalet som utarbetats inom organisationen (se t.ex. HFD 2016 ref. 57 och RÅ 1996 ref. 84).
Av skatteavtalet kan inte utläsas vad som varit partsavsikten. Det finns inte heller några uttalanden i de svenska förarbetena i samband med införlivandet av avtalet som ger någon ledning.
Definitionen av ”internationell trafik” infördes i det första nordiska skatteavtalet (1983 års avtal) och baserades på OECD:s modellavtal från 1977. Med internationell trafik avsågs vid tillämpningen av skatteavtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i annan avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget användes uteslutande mellan platser i den förstnämnda staten.
Av kommentaren till artikel 3 i 1977 års modellavtal framgår att definitionen av internationell trafik (punkt 5) grundar sig på principen - som den kommit till uttryck i artikel 8 punkt 1 - att rätten att beskatta inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik tillkommer endast en stat, den avtalsslutande stat där den verkliga ledningen finns (jfr kommentaren till artikel 8 punkt 1 i 2017 års modellavtal). Definitionen är avgörande för tillämpningen av artikel 8 då det endast är transport i internationell trafik som omfattas av den exklusiva beskattningsrätten. Det framhålls också i kommentaren (punkt 6) att definitionen går utöver uttryckets vanliga betydelse eftersom den även omfattar ren inrikestrafik.
I 2017 års modellavtal har definitionen ändrats. Med internationell trafik avses ”any transport by a ship or aircraft except when the ship or aircraft is operated solely between places in a Contracting state and the enterprise that operates the ship or aircraft is not an enterprise of that State”. Ändringen har gjorts för att definitionen även ska omfatta anställningsinkomster ombord på skepp och luftfartyg som används av ett företag i en tredje stat (se punkt 6.1 i kommentaren till artikel 3).
Enligt Skatterättsnämndens mening kan det varken av det nordiska skatteavtalet eller av kommentaren till modellavtalet utläsas att begreppet ”internationell trafik” kräver att fartygets huvudsakliga uppdrag ska avse transport eller att det endast omfattar vissa typer av transporter. De exempel på internationell trafik som ges i kommentaren till modellavtalet talar snarare för att det är begreppet ”internationell”, dvs. att transporten går mellan vissa stater eller inom en viss stat, som är avgörande för bedömningen och inte vad som transporteras (se t.ex. punkt 6.4 i kommentaren till artikel 3 i 2017 års modellavtal). För en sådan tolkning talar även förutsebarheten för den anställde.
B har under de beskrivna resorna transporterat gods och passagerare till och från oljeplattformar. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning ska B därmed anses ha gått i internationell trafik i den mening som avses i bl.a. artikel 15 punkt 3 i det nordiska skatteavtalet. Det innebär att Sverige inte har rätt att beskatta inkomsten från anställningen ombord. Att uppdraget under resorna även innefattat andra tjänster än transport ändrar inte den bedömningen.
Fråga 2
Med hänsyn till Skatterättsnämndens bedömning avseende fråga 1 förfaller fråga 2.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Merja Lohela, Robert Påhlsson och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.
I den slutliga handläggningen har även Per-Arvid Gustafsson deltagit.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
