Y vill veta om föreningen är ett privatbostadsföretag om varje andel i föreningen ägs
till 40 alternativt 50 procent av X och resterande del ägs av privatpersoner som använder lägenheterna för eget eller närståendes permanenta boende (frågorna 1 a och b).
Om svaret på fråga 1 b är nekande frågar Y om det gör någon skillnad om 80 alternativt 40 procent av andelarna i föreningen ägs till hälften av X och till hälften av privatpersoner som använder lägenheterna för eget eller närståendes permanenta boende och resterande andelar i föreningen ägs helt av privatpersoner som använder lägenheterna för eget eller närståendes permanenta boende (frågorna 2 a och b). Enligt förutsättningarna ska den del X äger även
motsvara en lika stor andel av föreningens bostadslägenheters samladehyresvärde.
För det fall Y anses vara ett privatbostadsföretag vill A veta om hans andel i föreningen kommer att bedömas vara en privatbostad om X äger 40 alternativt 50 procent av bostadsrätten (frågorna 3 a och b).
X frågar om bolaget kommer att uttagsbeskattas på grund av att A tillhandahålls bolagets
andel i föreningen utan att det avtalas om särskild ersättning för det (fråga 4).
Y anser att föreningen ska betraktas som ett privatbostadsföretag oavsett om X äger 40
eller 50 procent av varje andel i föreningen. Föreningen kan inte anses tillhandahålla en bostad åt ett aktiebolag som är medlem i föreningen. Däremot tillhandahåller föreningen bostäder åt privatpersoner som är medlemmar och som bor i sina lägenheter. Detta gäller oavsett hur stor andel privatpersonen äger. Det avgörande måste vara att privatpersonen äger en del av en andel, är medlem i föreningen och bor i lägenheten.
A anser att hans andel i föreningen är en privatbostad oavsett hur stor andel av
bostadsrätten som X äger.
X anser inte att uttagsbeskattning blir aktuell. Avtalet mellan bolaget och A kommer att vara affärsmässigt. Att ta ut ytterligare ersättning av honom under boendetiden bedöms inte skäligt. X avkastning på andelen i föreningen utgörs i stället av en vinst vid försäljningen av andelen. Fondens villkor måste vara marknadsmässiga ur såväl investerarnas som A:s synvinkel.
Skatteverkets inledande inställning är att Y inte i något fall är ett privatbostadsföretag.
Den bild som målas upp i ansökan är långt ifrån hur en bostadsrättsförening, utifrån associationsrättslig lagstiftning, är tänkt att fungera. Föreningens övergripande ändamål synes vara att bereda X möjlighet till en strikt finansiell placering snarare än att upplåta lägenheter med bostadsrätt och föreningen får därför anses bedriva annan verksamhet i mer än ringa omfattning.
Om Skatterättsnämnden anser att föreningen kan vara ett privatbostadsföretag anser
Skatteverket att det endast kan vara fallet om X äger högst 40 procent av varje
andel.
För det fall ägarandelarna motsvarar andelen av hyresvärdet och ägandet fördelas enligt
frågorna 2 a och b är Y ett privatbostadsföretag enligt båda de alternativen.
Om föreningen anses vara ett privatbostadsföretag är också A:s andel att anse som
en privatbostad. Det spelar för denna bedömning ingen roll hur stor andel X äger.
Skatteverket anser att det inte går att avgöra om den ersättning A betalar är marknadsmässig
men utgår från att den inte är det och att värdet av tjänsten A får är mer än ringa. Det föreligger då en uttagssituation. Eftersom det enligt förutsättningarna är fråga om fristående parter kan man normalt utgå från att underpriset beror på affärsmässiga överväganden från X sida. Syftet med upplägget, att hjälpa unga att ta sig in på bostadsmarknaden, gör dock att det kan anas ett närmast allmännyttigt ändamål vilket gör att underpriset ändå inte kan anses affärsmässigt motiverat.