Skattereduktion för installation av grön teknik
(Dnr 58-24/D)Skattereduktion har medgetts för installation av en laddningsbox som, förutom laddningspunkt, även innehåller en integrerad funktion för dubbelriktad laddning.
Två makar äger en fritidsfastighet på vilken den ena maken har varit bosatt i drygt åtta år. Vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige kommer det att ha gått mer än fyra år sedan fastigheten användes som permanentbostad. Mot den bakgrunden saknas det anledning att betrakta den fastigheten som något annat än en fritidsbostad.
A och B har inte väsentlig anknytning till Sverige efter utflytten till [utlandet].
Makarna A och B, som är svenska medborgare och inte har några minderåriga barn, har för avsikt att lämna Sverige och bosätta sig permanent i [utlandet] från hösten 2019.
Makarna A och B är för närvarande bosatta i en hyresrätt (…). De kommer inte att ha kvar hyresrätten när de flyttar från Sverige.
Makarna äger två fritidsfastigheter [i Sverige]. A har [i drygt åtta år] varit bosatt på [den ena fastigheten].
B äger aktier i ett svenskt fåmansbolag där han även är styrelseledamot. B kommer att avsluta styrelseuppdraget och avveckla bolaget innan utflytten.
A och B vill veta om de ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflytten till [utlandet] (fråga 1). Om någon av dem bedöms ha väsentlig anknytning hit frågar de om bedömningen blir en annan om [den ena fastigheten] avyttras innan utflytten eller om [den andra fastigheten] hyrs ut (frågorna 2 och 3).
Parternas samstämmiga uppfattning är att makarna inte har väsentlig anknytning till Sverige efter flytten till [utlandet].
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 §).
Den omständigheten att den skattskyldige behåller en bostad som före utflyttningen varit dennes permanentbostad har i praxis ansetts utgöra en tungt vägande anknytningsfaktor till Sverige (se t.ex. RÅ 1989 ref. 118, RÅ 2009 not. 84, HFD 2012 not. 21 och HFD 2012 not. 51). Enbart innehav av en bostad som fyllt funktion som fritidsbostad ger däremot i regel inte väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. RÅ 1992 not. 367).
Vid tidpunkten för utflyttningen från Sverige kommer det att ha gått mer än fyra år sedan A använde [en fastighet] som permanentbostad. Mot den bakgrunden saknas det enligt Skatterättsnämnden anledning att betrakta den fastigheten som något annat än en fritidsbostad.
Makarna A och B:s kvarvarande anknytningsfaktorer till Sverige i form av de två fritidsfastigheterna leder inte till att de ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytten till [utlandet].
Med hänsyn till detta svar på fråga 1 förfaller frågorna 2 och 3.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson.
Skattereduktion har medgetts för installation av en laddningsbox som, förutom laddningspunkt, även innehåller en integrerad funktion för dubbelriktad laddning.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Ansökan av allmänna ombudet.
Fråga om tillskjutandet av en fordran från en kommun till dess helägda dotterbolag samt vidare från dotterbolaget till dess dotterbolag utgör skattepliktiga driftbidrag.
Fråga om hur indirekt ägande ska beräknas vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag. Även fråga om tillämpning av utomståenderegeln och skatteflyktslagen.
Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
En person med ett aktieinnehav i ett svenskt bolag på över 10 procent som ger rätt till mindre än 5 procent av vinstutdelningen har ansetts ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har personen dock inte ansetts ha väsentlig anknytning hit.
Fråga om ett förvärv av aktier utan ersättning ska inkomstbeskattas eller anses utgöra en skattefri gåva
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.
Fråga om en överlåtelse av aktier är att betrakta som en underprisöverlåtelse samt om sidovederlag i form av arbetsinsatser ska beaktas vid en prövning av 23 kap. 11 § första stycket IL. Även fråga om tillämpning av skatteflyktslagen
Fråga om en överlåtelse av aktier är att betrakta som en underprisöverlåtelse samt om sidovederlag i form av arbetsinsatser ska beaktas vid en prövning av 23 kap. 11 § första stycket IL. Även fråga om tillämpning av skatteflyktslagen.