Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Förekomst av tilläggsköpeskilling har inte medfört att karenstiden förlängs. Om aktierna upphört att vara kvalificerade och utdelning tas ut det året blir utdelningen
föremål för beskattning enligt 57 kap IL om verksamheten återupptas i bolaget senare samma år. Också fråga om samma eller likartad verksamhet föreligger om en ny verksamhet startas upp i ett nytt bolag.
Fråga 1
Tilläggsköpeskillingarna innebär inte att aktierna blir kvalificerade andelar.
Fråga 2
Bedömningen av om aktierna är kvalificerade gäller för hela beskattningsåret.
Fråga 3
Det är inte fråga om samma eller likartad verksamhet.
A och B äger var sitt bolag, A AB och B AB. Bolagen ägde tidigare 23,5 procent var av aktierna i X AB, ett bolag som sålde konsulttjänster och viss typ av mjukvara. A och B har haft anställningar och varit verksamma i betydande omfattning i X AB.
I november 2013 såldes aktierna i X AB till ett externt bolag och en köpeskilling om totalt (…) kr betalades ut. Därutöver har två tilläggsköpeskillingar betalats ut, en under 2015 och en under 2016. Storleken på tilläggsköpeskillingarna har varit beroende av förhållandena i X AB efter försäljningen, såsom antal fortsatt anställda personer i bolaget vid viss tidpunkt samt storlek på nettointäkter i projekt. Sökandena har även efter försäljningen i november 2013 varit fortsatt anställda med ledande positioner i X AB och i det bolag som efter viss tid genom fusion övertog verksamheten i X AB. De har båda erhållit marknadsmässig lön för sina arbeten.
Det har inte bedrivits någon verksamhet i A AB eller i B AB efter försäljningen av aktierna i X AB. Köpeskillingarna som bolagen har erhållit har placerats i fonder.
A och B vill veta om aktierna i A AB respektive B AB är okvalificerade andelar från den 1 januari 2019 trots utbetalda tilläggsköpeskillingar under 2015 och 2016 (fråga 1).
För det fall andelarna är okvalificerade vill A och B veta om de under 2019, efter utbetalda utdelningar tidigare under året, kan börja bedriva verksamhet i A AB respektive B AB utan att beskattningen av utdelningarna påverkas (fråga 2).
För det fall någon av A och B under 2019 blir delägare i ett nystartat fåmansföretag (NYAB) som bedriver mjukvaruutveckling undrar de om det kan vara fråga om samma eller likartad verksamhet som den som bedrevs i X AB (fråga 3).
Beträffande fråga 3 anges att varken verksamhet, kapital eller tillgångar kommer att föras över från A AB eller B AB till NYAB. Den enda likheten vad gäller verksamheterna anges vara att i NYAB kommer man att utveckla en mjukvara där A:s och B:s kompetens inom mjukvaruutveckling kommer vara till nytta. I övrigt är mjukvaran i NYAB tekniskt mycket skild från den mjukvara som utvecklades i X AB och riktar sig till en helt annan målgrupp. Vidare kommer NYAB att bli ett renodlat produktbolag till skillnad mot X AB som också sålde konsulttjänster.
Skatteverket anser att fråga 1 ska besvaras på så sätt att sökandenas aktier i bolagen inte blir kvalificerade andelar med anledning av de tilläggsköpeskillingar som bolagen erhållit. Beträffande fråga 2 anger verket att det av lagtexten följer att andelars klassificering som kvalificerade avser hela beskattningsår men mot bakgrund av syftet med bestämmelserna kan det ifrågasättas om en sådan tolkning är korrekt. Det bör vidare, vad avser fråga 3, inte vara fråga om samma eller likartad verksamhet.
Med kvalificerad andel avses enligt 57 kap. 4 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), andel i eller avseende ett fåmansföretag under förutsättning att
Syftet med bestämmelserna i 57 kap. är att motverka att personer med höga arbetsinkomster tar ut dessa som lägre beskattad utdelning eller som kapitalvinst vid försäljning av aktier (prop. 1989/90:110 del 1 s. 467).
Bakgrunden till den i bestämmelserna angivna karenstiden är att det inte bedömts tillräckligt att ta hänsyn till ägar- och verksamhetsförhållanden m.m. i anslutning till utdelnings- eller försäljningstillfället (a. prop. s. 468 och 703 f.). De särskilda reglerna ska gälla även förfluten tid såväl i fråga om företagets karaktär av fåmansföretag som i fråga om närståendekretsens verksamhet i företaget. Syftet är att karenstiden ska förlängas om den skattskyldige eller närstående fortsätter med samma eller likartad verksamhet i ett annat fåmansföretag då det annars kunde bli möjligt att flytta verksamhet mellan olika företag och spara arbetsinkomsten i ett vilande företag.
Fråga 1
Denna fråga är ställd för att sökandena ska få klarhet i om de utbetalningar i form av tilläggsköpeskillingar som gjorts till A AB respektive B AB efter 2013 kan få betydelse för prövningen av om aktierna i bolagen är kvalificerade andelar under 2019.
Enligt förutsättningarna i ärendet har någon verksamhet i A AB eller B AB inte förekommit sedan december 2013. A och B har emellertid varit fortsatt verksamma med ledande positioner i X AB även efter försäljningen av aktierna i bolaget till extern part och frågan är om detta innebär att de därmed varit verksamma i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
Av praxis framgår att för att villkoren i 57 kap. 4 § första stycket ska vara uppfyllda krävs att andelsägaren eller någon närstående i det ena fåmansföretaget som under den tidsperiod som anges i lagrummet varit verksam i betydande omfattning i det andra fåmansföretaget också ska vara delägare i det företaget (jfr HFD 2012 ref. 67 II).
Eftersom ett sådant ägarsamband saknas i detta fall när tilläggsköpeskillingarna betalas ut medför dessa enligt Skatterättsnämndens uppfattning inte att sökandenas aktier i A AB och B AB kan anses som kvalificerade andelar för sökandena den 1 januari 2019 (jfr HFD 2012 not. 63).
Fråga 2
Utgångspunkten för denna fråga är att sökandens aktier i A AB respektive B AB har upphört att vara kvalificerade andelar före ingången av 2019. Vidare ska sökandena under 2019 ta utdelning innan de startar upp ny verksamhet i bolagen där de kommer vara verksamma i betydande omfattning.
Sett till lagstiftningens syfte kan det ifrågasättas om den utdelning som nu är i fråga ska träffas av den särskilda beskattning som följer av 57 kap. Av lagtextens lydelse följer emellertid att en prövning av om aktier är kvalificerade andelar ska göras utifrån förhållandena under beskattningsåret samt de fem föregående beskattningsåren. Någon möjlighet att i ett fall som det nu aktuella endast se till förhållanden under delar av ett beskattningsår saknas därmed.
Fråga 3
Denna fråga är ställd för att sökandena vill få klarhet i om den verksamhet som bedrevs i X AB och den verksamhet som kommer att bedrivas i NYAB kan anses som samma eller likartad enligt vad som gäller i 57 kap. 4 §.
Av praxis följer att fråga är om samma eller likartad verksamhet om hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag överförs till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan företagen (RÅ 1999 ref. 28, RÅ 2010 ref. 11 I–V och HFD 2011 ref. 75).
Vidare följer att det är tillräckligt att kapital som genererats i ett fåmansföretag förs över till ett annat sådant företag för att samma eller likartad verksamhet ska anses föreligga (jfr t.ex. HFD 2011 ref. 75).
Klart är därmed att eftersom A AB respektive B AB erhållit ersättning vid försäljning av aktierna i X AB, där sökandena varit verksamma i betydande omfattning, anses dessa bolag bedriva samma eller likartad verksamhet.
Vidare är utgångspunkten, för att frågeställningen överhuvudtaget ska vara aktuell 2019, att sökandenas aktier i A AB respektive B AB är fortsatt kvalificerade andelar det året.
Enligt förutsättningarna för frågan kommer ingen verksamhet, inget kapital, inga immateriella rättigheter eller andra tillgångar att överföras mellan bolagen. Med beaktande av vad som angetts om verksamheten i X AB å ena sidan och den verksamhet som kommer att bedrivas i NYAB å andra sidan är förhållandena inte heller sådana att fråga är om samma eller likartad verksamhet till följd av förhållanden knutna till andelsägarnas person (jfr RÅ 2010 ref. 11 III).
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Marie Jönsson, Stefan Pärlhem, Johan Rubenson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.