Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
A är inte obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit.
A är medborgare i Sverige och [land X]. Han är född i Sverige men bodde under ett antal år under sin uppväxt i [land X]. Han flyttade senast från Sverige under 1989 och har sedan dess varit bosatt utomlands. Han är sedan 2018 bosatt i Storbritannien där han anses som ”tax resident but non domiciled”.
A äger en större internationell koncern som har verksamhet i bl.a. Sverige. Aktier i de svenska bolagen i koncernen har han och hans tidigare hustru förvärvat från 2000. Han är företagsledare och styrelseordförande i samtliga bolag i koncernen. Till stor del har rollen som företagsledare utförts från [land X] men regelbundna tjänsteresor till bl.a. Sverige har förekommit.
A, som efter äktenskapsskillnad och bodelning under 2019 äger hela koncernen själv, överväger nu att sälja samtliga aktier i koncernen.
A vill veta om han anses som obegränsat skattskyldig i Sverige till följd av väsentlig anknytning hit (fråga 1). Om så är fallet undrar han om kapitalvinsten undantas från beskattning i Sverige i enlighet med artikel 13 i skatteavtalet med Storbritannien och Nordirland för det fall vinsten i sin helhet tas upp till beskattning i Storbritannien (fråga 2) och om svaret förändras om vinsten inte tas upp till beskattning där (fråga 3).
A anser att han inte kan ha väsentlig anknytning till Sverige eftersom han under hela sitt vuxna liv varit bosatt utomlands. För det fall han är obegränsat skattskyldig här saknar dock Sverige beskattningsrätt enligt skatteavtalet förutsatt att vinsten beskattas i Storbritannien.
Skatteverket anser inte heller att A har väsentlig anknytning till Sverige.
Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen [1999:1229]).
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).
Bestämmelserna om väsentlig anknytning syftar till att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige (prop. 1984/85:175 s. 10 ff.).
I praxis har ett aktieinnehav som understiger tio procent inte ansetts ge ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet (se HFD 2016 not. 28 och där anmärkta rättsfall). Ett innehav om tio procent eller mer ger dock sådant inflytande och det är i sin tur en stark anknytningsfaktor vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger (se t.ex. RÅ 2006 ref. 67 och RÅ 2004 not. 215).
Fråga 1
A äger idag samtliga aktier i flera svenska bolag och han har därmed ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågan om det föreligger väsentlig anknytning hit ska emellertid avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas (se a. prop. s. 13). En sådan omständighet är utlandsvistelsens längd (jfr t.ex. RÅ 2002 ref. 70).
I HFD 2019 ref. 12 fann Högsta förvaltningsdomstolen att ett ekonomiskt engagemang i Sverige genom väsentlig inflytande i näringsverksamhet inte ensamt kunde medföra väsentlig anknytning till Sverige vid en bosättning utomlands i 14 år. Domstolen beaktade även att det aktuella kapitalinnehavet erhölls först sex år efter flytten från Sverige.
I förevarande fall är det fråga om en bosättning utomlands sedan 30 år och ett kapitalinnehav i svenska bolag som erhölls först ca 11 år efter flytten från Sverige. Vid den samlade bedömningen som ska göras finner Skatterättsnämnden att A saknar väsentlig anknytning till Sverige och han är därmed inte obegränsat skattskyldig här.
Med hänsyn till svaret på denna fråga förfaller frågorna 2 och 3.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson, Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.