A och B är svenska medborgare som har bott i Sverige under större delen av sina liv. De bor nu i (…) men planerar att flytta permanent till Portugal under slutet av 2019 under förutsättning att de bedöms vara begränsat skattskyldiga i Sverige efter utflyttningen.

Makarna bor i dag i en villa där även deras två vuxna döttrar bor. Bostaden har sålts och de nya ägarna tillträder bostaden [i] september 2019. Från och med det datumet har A och B för avsikt att bosätta sig i A:s systers bostad fram till utflyttningen från Sverige.

[I slutet av] 2018 köpte makarna en bostadsrättslägenhet i (…). Lägenheten tillträddes [i] februari 2019 men har ännu inte använts som bostad.

Makarna (…) har under en längre tid planerat att flytta till Portugal. De hade för avsikt att köpa en fritidsbostad i (…) först efter utflyttningen från Sverige men när den perfekta bostadsrättslägenheten kom ut till försäljning valde de att köpa den innan de hunnit flytta. Efter inköpet framförde makarnas vuxna döttrar att de önskade bosätta sig i bostadsrättslägenheten under en övergångsperiod från (…) september 2019 tills de hittar egna bostäder, i stället för att även de ska behöva flytta med till A:s syster tills föräldrarna flyttar till Portugal.

Makarna har för avsikt att använda bostadsrättslägenheten som fritidsbostad när de besöker Sverige på sommaren samt ytterligare ca fyra gånger per år. Vistelserna i Sverige kommer inte att medföra att de kommer att anses vistas stadigvarande i Sverige.

Makarna (…) avser att flytta över en mindre del av sitt bohag i permanentbostaden till bostadsrättslägenheten. 

A och B vill veta om de kommer att anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter att
de flyttat ut från Sverige (fråga 1). För det fall fråga 1 besvaras jakande undrar de om bedömningen påverkas om makarnas döttrar väljer att inte bosätta sig i bostadsrättslägenheten och/eller om de inte för över en mindre del av sitt bohag från permanentbostaden till bostadsrättslägenheten (fråga 2).

A och B anser inte att de kommer att ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen.

Förvärvet av bostadsrättslägenheten har inte skett i så nära anslutning till försäljningen av permanentbostaden att det ska påverka bedömningen. Att deras döttrar under en övergångsperiod bosätter sig i bostadsrättslägenheten ska inte påverka bedömningen. Inte heller att de flyttar över en mindre del av sitt bohag i permanentbostaden till bostadsrättslägenheten ska påverka bedömningen.

Skatteverket anser att sökandena får väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen
och anför följande.

Vuxna barn beaktas normalt inte vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger. Att döttrarna bor hos sökandena och att sökandena avser att sörja för sina döttrars boende även efter en flytt till Portugal talar dock för att sökandena och döttrarna ingår i en sådan familjegemenskap som påverkar bedömningen. Bostadsrättslägenheten bör därmed betraktas som en ny permanentbostad som medför väsentlig anknytning för sökandena. Detta gäller även om döttrarna flyttar in först efter att sökandena flyttat till Portugal. Att bohag flyttas från den nuvarande permanent­bostaden till lägenheten påverkar också bedömningen.

Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här är
obegränsat skattskyldig (3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen [1999:1229]).

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska beaktas om han är svensk medborgare, hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i
näringsverksamhet här, om han har en fastighet här och liknande förhållanden (3 kap. 7 § första stycket).

Av bl.a. RÅ 1992 not. 367 framgår att enbart ett innehav av en fritidsfastighet i regel
inte ger väsentlig anknytning till Sverige.

RÅ 2010 not. 80 rörde makar som avsåg att flytta från Sverige. Den ena maken skulle
efter utflyttningen vara styrelseordförande i ett svenskt aktiebolag och styrelseledamot i ett annat samt ha ett oavlönat styrelseuppdrag i en ideell förening. Makarna ägde en fritidsfastighet på en ö i norra Bohusläns skärgård som de använde som sommarbostad.

Makarna avsåg att avyttra sin permanentbostad, en bostadsrättslägenhet i centrala
Stockholm, i samband med flytten från Sverige och i nära anslutning till det förvärva en bostadsrättslägenhet i centrala Göteborg. En del av bohaget skulle därvid flyttas till göteborgslägenheten. Lägenheten skulle användas vid tillfälliga besök i Sverige.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att förvärvet av lägenheten i centrala Göteborg och
vad som hade redovisats i övrigt om makarnas framtida förhållanden gjorde att den anknytning som bostadslägenheten i Göteborg gav var att jämställa med att
permanentbostaden hade behållits.

Som framgår av praxis ger en fritidsbostad i regel inte väsentlig anknytning till Sverige. Frågan som aktualiseras i detta ärende är bl.a. om den aktuella bostadsrätts­lägenheten blir att betrakta som annat än en fritidsbostad om A:s och B:s vuxna döttrar flyttar in i den.

I praxis har myndiga barn behandlats som från föräldrarna fristående personer (se t.ex. RÅ 1987 not. 829 och RÅ 1989 ref. 118). Lägenhetens karaktär av fritidsbostad för sökandena påverkas därmed inte av att den kan bli att betrakta som en permanentbostad för de vuxna döttrarna när de bosätter sig i den. Bedömningen påverkas inte heller av att inköpet av lägenheten skett innan försäljningen av den nuvarande permanentbostaden och inför utflyttningen från Sverige. Inte heller den omständigheten att lägenheten och den nuvarande permanentbostaden ligger på samma ort eller att visst bohag flyttas från permanentbostaden till lägenheten påverkar bedömningen.

Med hänsyn till denna bedömning förfaller fråga 2.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, ordf., Birgitta Pettersson (skiljaktig), Mattias Dahlberg, Marie Jönsson, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Per-Arvid Gustafsson (avvikande mening).

Skiljaktig mening

Birgitta Pettersson är skiljaktig och anför med instämmande av Per-Arvid Gustafsson följande.

A:s och B:s vuxna döttrar bor nu med sina föräldrar. Det ska de även göra i fortsättningen om de inte kan flytta in i den aktuella bostadsrättslägenheten utan att deras föräldrar får väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Portugal. Mot den bakgrunden får en familjegemenskap anses föreligga som enligt min mening får betydelse vid bedömningen av lägenhetens karaktär i detta fall.

Lägenheten bör ses som en fritidsbostad så länge den inte används för permanentboende. Om döttrarna flyttar in i lägenheten blir den att se som en permanentbostad för dem. Med hänsyn till den ovan nämnda familjegemenskapen anser jag att den anknytning som lägenheten ger är att jämställa med att den tidigare permanentbostaden hade behållits. Det medför i sin tur att sökandena får väsentlig anknytning till Sverige. Det saknar därvid betydelse om döttrarna flyttar in [i] september 2019 eller vid tidpunkten för föräldrarnas flytt till Portugal.

Flyttar döttrarna inte in i lägenheten blir den dock att betrakta som en fritidsbostad. Att inköpet av lägenheten har skett innan avyttringen av den nuvarande permanentbostaden och inför utflyttningen från Sverige påverkar inte i sig bedömningen i detta fall. Inte heller den omständigheten att lägenheten och den nuvarande permanentbostaden ligger på samma ort eller att visst bohag flyttas från permanentbostaden till lägenheten påverkar bedömningen.