A är svensk medborgare. Han och hans hustru B flyttade den 7 december 2019 till [ort] i Portugal där de har bosatt sig i en lägenhet som de hyr möblerad. I januari 2021 kommer de att flytta till ett möblerat townhouse på samma ort som de kommer att hyra. De har tre vuxna barn bosatta i Sverige, C, D och E.

Den 1 november 2019 överlät makarna A och B sin dåvarande permanentbostad, fastigheten […], som gåva till dottern D som önskade ta över huset. Fastigheten hade annars sålts till utomstående. Huset har under de senaste åren totalrenoverats och delats upp så att det inrymmer två lägenheter på ca […] respektive ca […] kvm. Syftet har varit att säkerställa en hyresinkomst så att dottern kan bekosta driften av fastigheten. D har hyrt ut den mindre lägenheten tillsvidare och den större tills hon och hennes familj kommer tillbaka från [ort] där de vistas under ett år för att […]. Familjen kommer därefter att bosätta sig i den större lägenheten.

Den 1 november 2019 överlät A en fastighet i [ort Ä] som gåva till de tre barnen. A ärvde fastigheten av sin far 2008. På fastigheten, som är på ca […] hektar och klassad som lantbruksfastighet, finns ett bostadshus i dåligt skick. Huset har stått tomt sedan A:s far flyttade till ett äldreboende i början av 1990-talet. I samband med flytten lät fadern kapa både el och telefon till huset. Makarna A och B avser att organisera och bekosta en renovering av bostadshuset.

A äger samtliga andelar i det cypriotiska bolaget X Ltd som i sin tur äger samtliga aktier i det svenska bolaget Y AB. Y AB äger 33,3 procent av aktierna i Z AB. Z AB är ett holdingbolag som innehar 12,87 procent av aktierna i Å AB som bildades för att driva ett enstaka […]projekt. Projektet är avslutat sedan flera år men tvist pågår med en av entreprenörerna. Tvisten ska lösas genom skiljedom. Innan tvisten är löst kan det kapital om […] miljoner kr som Z AB investerat i projektet inte återbetalas.

Tidigare ägde Y AB 46,8 procent av aktierna i Ö AB. Aktierna såldes i [månad] 2011 för ca […] miljoner kr. Efter försäljningen uppkom en tvist med köparen. Skiljedom meddelades i augusti 2015. Genom domen ålades köparen bland annat att betala samtliga kostnader som säljarna haft för skiljedomsförfarandet. Sedan dess har säljarna på olika sätt försökt att få ersättning från köparen i enlighet med domen. Processen ligger nu i hovrätten. Någon annan verksamhet än att vara part i processen bedrivs inte i Y AB, inte ens kapitalförvaltning. All förvaltning av kapital bedrivs i X Ltd.

Makarna A och B kommer att vistas i Sverige under maximalt 2,5 sommarmånader per år. De kommer även att besöka Sverige vid speciella tillfällen som högtidsdagar och liknande. Dessa vistelser kommer inte att överstiga sammanlagt fyra veckor per år. Under vistelserna kommer de att bo hos släkt och vänner alternativt på hotell, Airbnb eller liknande. Enstaka nätter kan de bo hos E eller C i deras respektive lägenheter och vissa nätter i fastigheten i [ort Ä]. De kommer aldrig att övernatta i den tidigare permanentbostaden.

A har ett lån på […] miljoner kr i en bank med andelarna i X Ltd som säkerhet. Makarna A och B är vidare betalningsansvariga, och betalar räntorna, för ett lån som belastar en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Bostadsrätten tillhör sonen E som fick den i gåva av föräldrarna och D 2013. Han har sedan dess bott i lägenheten.

A överväger nu att ta utdelning från X Ltd och vill därför veta om han efter flytten till Portugal anses obegränsat skattskyldig i Sverige enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL (fråga 1). Om svaret på fråga 1 är ja, undrar han om svaret påverkas av att han övernattar enstaka nätter i E:s eller C:s lägenhet (fråga 2) och var han anses ha skatterättsligt hemvist enligt skatteavtalet med Portugal (fråga 3).

A:s bedömning är att de omständigheter som kan tillmätas betydelse vid prövningen av om han har väsentlig anknytning till Sverige är att han har tillgång till en lantbruksfastighet där det finns en fritidsbostad samt att han är svensk medborgare. Dessa omständigheter i förening bör inte medföra väsentlig anknytning. Enligt hans uppfattning bör ägandet i Y AB via det av honom helägda bolaget X Ltd jämställas med en kapitalplacering.

Han anser vidare att hans avtalsrättsliga hemvist är Portugal eftersom det endast är där som han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande.

Skatteverket anser att Y AB bedriver näringsverksamhet i den mening som avses i 3 kap. 7 § oavsett vad bolagets verksamhet består i. Eftersom A indirekt äger samtliga aktier i Y AB har han ett väsentligt inflytande i bolaget. Det går inte att jämställa hans ägande med en ren kapitalplacering. Verket menar vidare att A har så stor frihet att använda bostaden i [ort Ä] att han ska anses ha en åretruntbostad i Sverige. Eftersom den inte har varit hans permanentbostad medför den inte i sig väsentlig anknytning men ska beaktas vid den samlade bedömningen. Enligt verket ska A också anses ha tillgång till åtminstone del av den tidigare permanentbostaden. Dessa omständigheter innebär att han har väsentlig anknytning till Sverige.

Skatteverket anser att A har hemvist i Sverige enligt skatteavtalet med Portugal. Detta eftersom han har två bostäder som står till hans förfogande här och även har centrum för levnadsintressena i Sverige.

Parterna är överens om vistelsetiden i Sverige inte medför att han anses stadigvarande vistas här.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket IL är den som är bosatt i Sverige, den som stadigvarande vistas i Sverige och den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här obegränsat skattskyldig.

Den som inte är obegränsat skattskyldig är enligt 3 kap. 17 § begränsat skattskyldig.

För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska, enligt 3 kap. 7 § första stycket, beaktas om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt här, om personen inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om personen vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om personen har sin familj här, om personen bedriver näringsverksamhet här, om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger personen ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om personen har en fastighet här, och liknande förhållanden.

Frågan om det föreligger väsentlig anknytning till Sverige ska avgöras genom en samlad bedömning där alla omständigheter av betydelse ska beaktas. Enbart det förhållandet att någon av de omständigheter som räknas upp i 3 kap. 7 § är för handen behöver inte innebära att personen i fråga ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige (se t.ex. prop. 1984/85:175 s. 13 samt RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 151).

Av förarbetena till bestämmelsen (a. prop. s. 13 f.) framgår vidare att syftet med den är att förhindra s.k. skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Det framgår också att rena kapitalplaceringar inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger, men att tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en rörelse som bedrivs i Sverige bör beaktas oavsett om det sker genom innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt.

Fråga 1

Av praxis framgår att vistelser i Sverige under tre sammanhängande sommarmånader samt kortare besök om sammanlagt 30 dagar per år inte anses stadigvarande (se HFD 2018 ref. 30 II). A kan mot den bakgrunden inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av att han stadigvarande vistas här. Frågan är då om han kan anses ha väsentlig anknytning hit.

A äger inga fastigheter i Sverige. Den tidigare permanentbostaden finns dock kvar inom familjen. Eftersom bostaden inte står till makarna A och B:s förfogande utgör den, enligt Skatterättsnämndens mening, inte en anknytningsfaktor (jfr RÅ 1989 ref. 118 fråga 2 och RÅ 1975 Aa 909).

Nästa fråga är om A:s indirekta ägande i Y AB och i Å AB innebär att han är ekonomiskt engagerad här genom innehav av tillgångar som ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här.

När det gäller anknytningsfaktorn ekonomiskt engagemang framgår av förarbetena att rena kapitalplaceringar i Sverige inte bör påverka bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger till Sverige. I praxis har aktieinnehav i ett svenskt aktiebolag som endast förvaltar värdepapper inte ansetts medföra väsentlig anknytning till Sverige (jfr t.ex. RÅ 2001 not. 41 och RÅ 2002 not. 150). Samma bedömning har gjorts gällande en fysisk persons innehav av hyresfastigheter som förvaltas av ett externt företag (RÅ 1989 ref. 18). Enligt Skatterättsnämndens bedömning kan inte heller aktieinnehav i svenska aktiebolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess ge väsentlig anknytning hit.

Även vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter anser Skatterättsnämnden att A inte kan anses ha väsentlig anknytning hit. Eftersom han inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas här är han inte obegränsat skattskyldig i Sverige.

Frågorna 2 och 3

Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller frågorna 2 och 3.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Richard Hellenius, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Lis Alfreds.