Omstrukturering, skatteflykt
(Dnr 19-25/D)Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Inkomstanvändningen har ansetts vara avgörande vid bedömningen av om ett trossamfund uppfyller verksamhetskravet i 7 kap. 5 § inkomstskattelagen. Samfundet har därför inte ansetts vara skattskyldigt för kapitalvinst vid en fastighetsförsäljning. Bedömningen har inte ändrats av att vinsten återinvesteras i en annan fastighet, även om detta sker först under efterföljande år.
X är inte skattskyldigt för kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av fastigheten Y.
Den omständigheten att hela eller en övervägande del av kapitalvinsten återinvesteras i en annan fastighet medför inte att X är skattskyldigt för vinsten. Svaret förändras inte om kapitalvinsten kvarstår på bankkontot under det beskattningsår då fastigheten har avyttrats och återinvesteras i en annan fastighet först under det efterföljande beskattningsåret eller de efterföljande beskattningsåren.
I ett förhandsbesked som meddelades den 24 maj 2019 (dnr 76-18/D) fann Skatterättsnämnden att X, som är ett registrerat trossamfund, inte är skattskyldigt för kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av fastigheten Y. Beskedet avser beskattningsår som börjar under kalenderåren 2019–2021.
Av en ny ansökan om förhandsbesked framgår att X ännu inte har avyttrat den aktuella fastigheten utan avser att avyttra den till en extern förvärvare senast under beskattningsåret 2024. X överväger att återinvestera kapitalvinsten som förväntas uppkomma vid avyttringen i nybyggnation på en annan fastighet. Den andra fastigheten kommer att användas delvis i X:s egen verksamhet, inklusive som en eventuell (…) för församling inom samfundet, och i övrigt för uthyrning till externa (…)hyresgäster. X har antagit nya stadgar (…).
Som förutsättning gäller att samtliga omständigheter som X har redogjort för i sin tidigare ansökan om förhandsbesked och komplettering med bilagor fortfarande är aktuella. Vidare anges att den löpande avkastningen från den andra fastigheten i form av hyresintäkter kommer att användas för att finansiera X:s kärnverksamhet, dvs. att ge bistånd till församlingar som är anslutna till X samt bedriva religiös verksamhet och internationell humanitär hjälpverksamhet. Dessutom lämnas som förutsättning att intäkterna från fastighetsförvaltningen och uthyrningsverksamheten avseende den andra fastigheten ska tas upp till beskattning av X.
X ansöker om förlängning av giltighetstiden för det tidigare förhandsbeskedet till beskattningsår som börjar under kalenderåren 2022–2024. Det tidigare förhandsbeskedet avser följande fråga.
1. Är X skattskyldigt för den kapitalvinst som förväntas uppkomma vid avyttring av fastigheten Y?
X vill även att Skatterättsnämnden ska förtydliga det tidigare förhandsbeskedet genom att besvara följande frågor.
2. Kan den omständigheten att hela kapitalvinsten som uppkommer vid överlåtelsen av fastigheten återinvesteras i en annan fastighet i sig medföra att X anses skattskyldigt för kapitalvinsten?
3. Kan den omständigheten att en övervägande del av kapitalvinsten återinvesteras i en annan fastighet i sig medföra att X anses skattskyldigt för kapitalvinsten?
4. Har det vid bedömningen av frågorna 2 och 3 betydelse om kapitalvinsten kvarstår som likvida medel på X:s bankkonto under det beskattningsår då avyttringen av fastigheten har genomförts och återinvesteras i en annan fastighet först under det därefter följande beskattningsåret?
5. Har det vid bedömningen av frågorna 2 och 3 betydelse om kapitalvinsten kvarstår som likvida medel på X:s bankkonto under det beskattningsår då avyttringen av fastigheten har genomförts och därefter, under en tidsperiod som fortsätter också efter utgången av det beskattningsår som följer närmast efter året för avyttringen av fastigheten, löpande återinvesteras i en annan fastighet i takt med att byggnadsarbetet på denna fastighet fortskrider?
Parterna är överens om att frågorna 2–5 ska besvaras nekande.
I 7 kap. 3–11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för bl.a. registrerade trossamfund.
Av 3 § första stycket framgår att registrerade trossamfund som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4–6 §§ samt öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §, dvs. förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.
Enligt ändamålskravet i 4 § ska det registrerade trossamfundet ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses bl.a. ett ändamål som främjar religiös verksamhet eller social hjälpverksamhet.
Verksamhetskravet i 5 § innebär att det registrerade trossamfundet i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande ska främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.
I förarbetena till 5 § uttalas att all verksamhet som den allmännyttiga juridiska personen bedriver ska omfattas. Skulle bedömningen begränsas exempelvis till verksamhet motsvarande den avkastning som omfattas av fullföljdskravet, skulle det innebära att en allmännyttig organisation inom ramen för skatteprivilegiet skulle kunna realisera kapitalvinster skattefritt och sedan använda dem för att finansiera icke allmännyttig verksamhet. Vidare uttalas att med verksamhet avses endast verksamhet för att främja ändamål, allmännyttiga eller andra. Den verksamhet som bedrivs för att finansiera den utåtriktade verksamheten, exempelvis kapitalförvaltning, hävdvunna finansieringskällor etc., är inte verksamhet som ingår i bedömningen av verksamhetskravet. Även annan näringsverksamhet som bedrivs med vinstsyfte ska behandlas på samma sätt som verksamhet som avser kapitalanskaffning, dvs. den ska inte ingå i bedömningen av verksamhetskravet (se prop. 2013/14:1 volym 1 s. 310 f.).
Fullföljdskravet i 6 § innebär enligt första stycket att det registrerade trossamfundet under beskattningsåret i skälig omfattning ska använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål. Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska enligt 7 § första stycket sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för vissa schablonintäkter och kapitalvinster.
Fråga 1
Den första frågan är om X är skattskyldigt för kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av fastigheten Y med beaktande av de förutsättningar som angetts i det tidigare ärendet och samfundets nya stadgar.
Det har inte genomförts några lagändringar i 7 kap. 3–11 §§ sedan det tidigare förhandsbeskedet meddelades. Skatterättsnämnden anser vidare att de ändringar som gjorts i samfundets stadgar inte påverkar bedömningen.
Frågan om X är skattskyldigt för den aktuella kapitalvinsten ska därför bedömas på samma sätt som i det tidigare förhandsbeskedet.
Frågorna 2–5
Nästa fråga är om den omständigheten att hela eller en övervägande del av kapitalvinsten återinvesteras i en annan fastighet medför att X är skattskyldigt för vinsten.
Verksamhetskravet i 7 kap. 5 § innebär att det registrerade trossamfundet i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande ska främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. I förarbetena uttalas att med verksamhet avses endast verksamhet för att främja ändamål och att den verksamhet som bedrivs för att finansiera den utåtriktade verksamheten samt annan näringsverksamhet som bedrivs med vinstsyfte inte ska ingå i bedömningen (se prop. 2013/14:1 volym 1 s. 311).
X bedriver fastighetsförvaltning och uthyrningsverksamhet. Enligt lämnade förutsättningar ska intäkterna från denna verksamhet tas upp till beskattning av samfundet. Av förutsättningarna framgår att det är fråga om sådan verksamhet som enligt förarbetena inte ska ingå i bedömningen av verksamhetskravet. Skatterättsnämnden anser därför att den aktuella kapitalvinsten inte ska räknas med vid bedömningen av om verksamhetskravet är uppfyllt till den del vinsten återinvesteras i en annan fastighet. Detta eftersom vinsten då inte används för att främja något ändamål.
Av 7 kap. 7 § framgår att kapitalvinster inte ska beaktas vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt.
Den omständigheten att hela eller en övervägande del av kapitalvinsten återinvesteras i en annan fastighet medför således inte att X är skattskyldigt för vinsten. Bedömningen blir densamma om kapitalvinsten kvarstår på X:s bankkonto under det beskattningsår då fastigheten har avyttrats och återinvesteras i en annan fastighet först under det efterföljande beskattningsåret eller de efterföljande beskattningsåren.
I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.
Ärendet har föredragits av Maria Doeser.
Fråga om två olika förfaranden som genomförs i syfte att överföra vinstmedel mellan två bolag föranleder utdelningsbeskattning av aktieägaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Ett fortsatt innehav av samtliga aktier i ett svenskt rörelsedrivande bolag har ansetts innebära en väsentlig anknytning till Sverige även om verksamheten i bolaget utförs utanför Sverige.
En arbetsgivares bidrag till inträde till en musikkonsert utgör inte en skattefri personalvårdsförmån.
Fråga om uttagsbeskattning kan ske när den kontanta ersättningen vid en fastighetsreglering understiger 42 000 kr. Även fråga om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet.
Avräkning enligt avräkningslagen för avkastningsskatt har bedömts föreligga utan hinder av skatteavtal.
Fråga om ett förfarande som innefattar gåva av aktier till en stiftelse medför utdelningsbeskattning av givaren. Även fråga om stiftelsen ska beskattas för gåvan samt om gåvan ska beaktas vid bedömningen av fullföljdskravet.
Fråga om svensk beskattning av utdelning ska begränsas till högst 5 procent av utdelningens bruttobelopp enligt skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien
Fråga om en stiftelse vid bedömningen av fullföljdskravet kan tillgodoräkna sig bidrag som betalas ut till en högskola för vissa specifika ändamål.
Fråga om ett särskilt vistelsemönster innebär att stadigvarande vistelse i Sverige föreligger.
Frågor om beskattning ska ske vid överlåtelser till underpris och en efterföljande fusion i samband med en omstrukturering av ägandet i ett fastighetsförvaltande bolag. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.