Skattereduktion för installation av grön teknik
(Dnr 119-25/D)Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Fråga om vilket beskattningsår en person kan få skattereduktion för hushållsarbete.
Fråga 1
A har rätt till skattereduktion för utfört hushållsarbete det beskattningsår som kreditföretaget betalar till utföraren, även om A reglerar sin skuld till kreditföretaget ett senare beskattningsår.
A avser att ansluta sin bostad till X AB:s fibernät. För att kunna ansluta till fibernätet kommer ett bolag i samma koncern, Y AB, att utföra de gräv- och installationstjänster som är nödvändiga. A kan välja att betala Y AB för de utförda tjänsterna direkt eller köpa tjänsterna på avbetalning. Aktuell avbetalningslösning erbjuds av Y AB i samarbete med ett från koncernen fristående kreditföretag.
Om A väljer att köpa Y AB:s tjänster på avbetalning gör han i samband med beställningen en kreditansökan hos Y AB eller online genom att använda kreditföretagets formulär. Beviljas kredit ska Y AB informera A om detta. Kreditföretaget betalar fakturerat belopp direkt till Y AB efter att Y AB utfört arbetet och meddelat kreditföretaget. Betalningen kommer att göras elektroniskt.
Alla A:s betalningar med anledning av köpet ska erläggas till kreditföretaget. Kreditföretaget står ensam risken för att han inte fullgör sina betalningar, under förutsättning att Y AB uppfyllt sina skyldigheter enligt samarbetsavtalet mellan Y AB och kreditföretaget.
A vill veta om han kan få skattereduktion för hushållsarbete det beskattningsår som Y AB får betalning även om han själv betalar av krediten ett senare beskattningsår (fråga 1). Om svaret på frågan är nekande undrar A om han har rätt till skattereduktion löpande i takt med att han betalar av skulden eller det beskattningsår han slutligt reglerar sin skuld (fråga 2).
Bakgrunden till ansökan är Skatteverkets uttalande i en kommentar till HFD 2016 ref. 29 att hushållsarbete inte anses ha betalats för köparens räkning när utföraren får betalt från factoringbolag (dnr 131 217922-16/111). Det är oklart om samma synsätt kan omfatta en situation som den nu aktuella där Y AB medverkar till A:s kredit och får betalt direkt från kreditföretaget. Dessutom har ett krav på elektronisk betalning enligt 67 kap. 15 a § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, tillkommit efter HFD 2016 ref. 29.
Parterna är överens om att A kan få skattereduktion det beskattningsår Y AB får betalning, förutsatt att den betalning som kreditföretaget gör uppfyller kraven på elektronisk betalning.
Förutsättningarna för den enskildes skattereduktion för vissa hushållsarbeten regleras i huvudsak i 67 kap. IL. Där framgår såvitt nu är aktuellt följande.
En begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för arbetet har betalats (12 §).
Ett villkor för rätt till skattereduktion är i vissa fall att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt (15 a §). Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2020.
Av 18 och 19 §§ följer att den enskildes slutliga skattereduktion för ett beskattningsår motsvarar den utbetalning som Skatteverket beslutat om till utförare enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, HusfL.
Utbetalning från Skatteverket får, med vissa begränsningar beroende på typ av arbete, uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen och köparens faktiska betalning (7 § HusfL). Utbetalning får begäras efter det att hushållsarbetet har utförts och betalats (8 §).
Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2016 ref. 29 prövat frågan om utföraren hade rätt till utbetalning enligt HusfL när arbetet hade betalats till utföraren av annan än köparen. I målet hade fyra delägare till en fastighet var och en fakturerats för utförda hushållsarbeten men samtliga fakturor betalats av en av delägarna. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det för rätt till skattereduktion inte fanns något krav på att en betalning gjorts av köparen själv. Det fanns inte heller skäl att i den aktuella situationen uppställa ett krav på att köparens och betalarens mellanhavanden reglerats för att rätt till skattereduktion respektive utbetalning till utföraren skulle föreligga.
Skatterättsnämnden, som har att utgå från att övriga villkor för skattereduktion är uppfyllda, gör följande bedömning.
Kravet på elektronisk betalning i 67 kap. 15 a § IL tillkom för att motverka risken för att utbetalningar och skattereduktion medges på felaktiga grunder. Genom ett krav på spårbar betalning kan det säkerställas att ersättning för arbetet verkligen har erlagts och med de belopp som anges (se prop. 2019/20:1 s. 209).
Införandet av bestämmelsen kan inte anses medföra att innebörden av uttrycken ”betalats” eller ”köparens faktiska betalning” i bland annat 67 kap. 12 § IL respektive 7 § HusfL numera skulle kräva att betalningen har gjorts av köparen själv (jfr HFD 2016 ref. 29 och HFD 2014 ref. 79).
Även om Y AB till viss del medverkar i kreditlösningen och kreditföretaget betalar direkt till Y AB är förfarandet i allt väsentligt att jämställa med att A själv betalar för utfört hushållsarbete med lånade medel.
Det finns mot denna bakgrund inte någon omständighet som motiverar att det ska uppställas ett krav på att A:s och kreditföretagets mellanhavanden har reglerats för att A ska ha rätt till skattereduktion.
A har därför rätt till skattereduktion för det beskattningsår som kreditföretaget betalar fakturerat belopp till Y AB.
Med hänsyn till ovanstående bedömning förfaller fråga 2.
I avgörandet har deltagit Christina Eng (ordförande), Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Robert Påhlsson, Johan Rubenson och Olof Sundin.
Ärendet har föredragits av Håkan Gustavsson.
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Ett friskvårdsbidrag som används för ljusbehandling har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Särskilt kvalificerade andelar har ansetts utgöra kvalificerade andelar vid tillämpning av utomståenderegeln.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Frågor om beskattning, med anledning av avstående av pensionsåtaganden som tryggats i en pensionsstiftelse, i samband med försäljning av det bolag stiftelsen är knuten till.
Ett bolag avser att omvandla fordringar på dotterbolag och dotterdotterbolag till aktieägartillskott alternativt efterskänka fordringarna. Transaktionerna har inte ansetts innebära att dotterbolagen erhåller en inkomst som är skattepliktig för bolaget enligt CFC-reglerna.
Fråga om en person ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att han inte varaktigt bosatt sig på en viss utländsk ort efter flytten från Sverige. Också fråga om när näringsverksamhet bedriven i enskild firma ska anses avvecklad vid bedömning av väsentlig anknytning.
En person som varit utflyttad från Sverige sedan 2017 avser att köpa en lägenhet i Sverige i syfte att använda som fritidsbostad. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning innebär att förvärvaren ska inkomstbeskattas eller om förvärvet utgör en skattefri gåva.
En pantbank avser att ge ut personaloptioner enligt 11 a kapitlet inkomstskattelagen. Fråga om pantbanksverksamhet är en sådan verksamhet som omfattas av kapitlet.