A är [tredjeland] medborgare och har de senaste åren bott i Danmark med sin fru och deras minderåriga barn. Makarna har separerat och A kommer, efter att äktenskapsskillnaden är klar, att flytta hem till [tredjeland] där han köpt ett hus.

Makarnas barn kommer att ha kvar sin huvudsakliga bosättning hos sin mamma i Danmark. Makarna kommer dock att ha fortsatt gemensam vårdnad om barnen. För att möjliggöra umgängesrätten kommer A att ha tillgång till ett hus i Malmö. Huset kommer att ägas av ett [utländskt] bolag som han indirekt kontrollerar.

A, som aldrig varit bosatt i Sverige, har två alternativ för vistelser här med anledning av sitt umgänge med barnen.

Enligt det första alternativet ska han från och med 2022 vistas i Sverige under januari–maj i perioder om 9–14 dagar per månad, under juni 3–4 dagar, under augusti 4–5 dagar och under september–december i perioder om 9–12 dagar per månad. Det totala antalet dagar per år i Sverige enligt detta alternativ uppgår till 98.

Enligt det andra alternativet uppgår det totala antalet dagar i Sverige till 112 per år och det skiljer sig mot det första alternativet på så vis att under september–december kan respektive period uppgå till 14 dagar per månad.

A vill veta om han betraktas som obegränsat skattskyldig i Sverige, beaktat vistelsemönster och tillgång till ett hus här för umgänge med sina barn, och att huset ägs av ett av honom indirekt kontrollerat bolag (fråga 1).

A vill vidare veta om han betraktas som obegränsat skattskyldig med anledning av att han årligen beräknas vistas i Sverige enligt något av de angivna alternativen (frågorna 2 och 3).

Om svaret på någon av frågorna är jakande och A är att betrakta som obegränsat skattskyldig i Sverige baserat på intern lagstiftning vill han veta vilket land han då har hemvist i vid tillämpning av [skatteavtal] (fråga 4).

Parterna är ense om att A inte är att anse som obegränsat skattskyldig i Sverige. A menar, för det fall en prövning av hans hemvist enligt skatteavtalet blir aktuell, att hans hemvist måste vara i [tredjeland].

Enligt 3 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) är följande personer obegränsat skattskyldiga här. Den som är bosatt i Sverige, den som stadigvarande vistas i Sverige samt den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.

När det gäller begreppet ”bosatt i Sverige” finns det inte någon definition av ordet bosatt i inkomstskattelagen. Detta innebär att ordet får tolkas enligt sin allmänna innebörd och motsvarar då normalt det som används i folkbokföringslagen (prop. 2004/05:19 s. 30).

Inte heller begreppet ”stadigvarande vistas i Sverige” är närmare definierat i inkomstskattelagen. Av uttalanden i förarbetena framgår att det av praxis följer att som stadigvarande vistelse i Sverige räknas i princip en sammanhängande tidsperiod om sex månader eller mer (a. prop. s. 30). Av praxis följer vidare att om vistelsen här understiger en tidsperiod om sex månader ska bedömningen av om den ska anses vara stadigvarande göras med utgångspunkt i vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet. En person kan därför anses stadigvarande vistas i Sverige även om denne under ett år tillbringar färre dagar i Sverige än utomlands (se t.ex. HFD 2018 ref. 30 och där angivna rättsfall).

I RÅ 2008 ref. 56 ansågs en dansk läkare som återkommande hade arbetat i Sverige i tvåveckorsperioder ha vistats stadigvarande här. Läkaren hade vistats här sammanlagt 18 veckor under ett år och sammanlagt nio veckor under det första halvåret därefter.

I HFD 2019 not. 27 ansågs däremot regelbundna vistelser om tre sammanhängande sommarmånader och tre sammanhängande veckor i samband med påsken samt kortare, oregelbundna besök om sammanlagt högst två veckor per år inte innebära att vistelsen i Sverige var av sådan omfattning att den skulle anses stadigvarande.

Frågorna 1–3

Enligt förutsättningarna i ärendet har A inte tidigare varit bosatt i Sverige. Han kan därför endast anses som obegränsat skattskyldig i Sverige om han anses som bosatt här eller till följd av stadigvarande vistelse här.

Vad gäller de övervägda alternativen för vistelser i Sverige kan inget av dessa enligt Skatterättsnämndens uppfattning anses vara av sådan omfattning att fråga är om stadigvarande vistelse (jfr t.ex. RÅ 2008 ref. 56 och HFD 2019 not. 27). A ska således inte anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av stadigvarande vistelse här (frågorna 2 och 3).

Utifrån hur bestämmelsen om obegränsad skattskyldighet i 3 kap. 3 § inkomstskattelagen systematiskt är uppbyggd kan, enligt Skatterättsnämndens mening, i ett fall som det aktuella en person som inte stadigvarande vistas i Sverige inte heller skatterättsligt anses som bosatt här. A kan således inte till följd av bosättning anses som obegränsat skattskyldig här. Inte heller de omständigheter som i övrigt anges i fråga 1 utgör grund för obegränsad skattskyldighet i Sverige.

Mot bakgrund av svaren ovan förfaller fråga 4.

I avgörandet har deltagit Christina Eng, Birgitta Pettersson, Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Robert Påhlsson, Olof Sundin och Ulla Werkell.

Ärendet har föredragits av Krister Rentrop.