A avser att i samband med installation av solceller installera ett batteri för lagring av egenproducerad energi. Anläggningen kommer att regleras av en styrenhet, X. Enheten ska ha en inställning (Y) som medför att minst 95 procent av den energi som batteriet lagrar är sådan som laddas in i batteriet när fastighetens solceller producerar ett energiöverskott. Den energi som lagrats i batteriet ska i motsvarande grad utnyttjas till fastighetens elförbrukning då solcellerna inte producerar tillräcklig energi.

Styrenheten prioriterar lagring och användning av egenproducerad energi men kan också, baserat på mätdata om förväntad produktion och förbrukning, erbjuda ett eventuellt överskott av lagrad energi till en s.k. frekvenshållningsreserv (stödtjänst). Stödtjänsten innebär att batteriet har beredskap att kunna leverera effekt till elnätet för att balansera frekvensavvikelser på grund av obalans mellan producerad och förbrukad effekt i elsystemet.

Frekvensavvikelser uppges vara sällsynta och kortvariga och aktivering i stödtjänsten bedöms ske 1–2 procent av tiden. Som förutsättning för ansökan om förhandsbesked gäller att högst två procent av den energi som lagrats i batteriet kommer att utnyttjas för stödtjänsten.

A vill veta om installationen av batteri omfattas av definitionen av grön teknik i 67 kap. 38 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, givet att han ska använda inställningen Y på X.

A anser att det av lagtext endast framgår att installationen ska bidra till att lagra egenproducerad energi och öka den årliga andelen egenproducerad energi som används inom fastigheten. Det framgår inte hur stor del som direkt behöver hänföras till lagring av egenproducerad el för att skattereduktion ska medges. Den aktuella utrustningen lagrar och använder 95 procent av den egenproducerade elen till fastighetens behov vilket får anses motsvara en uteslutande eller så gott som uteslutande användning.

Skatteverket anser att det av lagtext och förarbeten framgår att lagstiftarens avsikt har varit att genom skattereduktion möjliggöra för hushåll att anskaffa utrustning för lagring av egenproducerad el. Det framgår av förarbetena att reduktionen i sin nuvarande utformning inte varit avsedd att omfatta annat än egenproducerad el. Eftersom avsikten varit att stimulera installation av grön teknik framstår det inte heller som rimligt att skattereduktionen ska kunna användas för att subventionera stödtjänster som ger ekonomisk ersättning.

Skattereduktion för installation av grön teknik regleras i 67 kap. 36–45 §§ IL. Med installation av grön teknik avses de installationer som anges i 38 §, bland annat installation av system för lagring av egenproducerad elenergi som är kopplat till en sådan anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet och där systemet bidrar till att
a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och
b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet.

Skattereduktionen ersatte stöd till privatpersoner enligt olika förordningar om bidrag för vissa installationer, bland annat förordning (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi. Skattereduktionen ska omfatta samma slags installationer som respektive stöd och definitionerna om stödberättigande åtgärder i förordningarna överfördes i allt väsentligt till inkomstskattelagens bestämmelser (prop. 2020/21:1 s. 291).

Vid bedömningen av om installation av batteri uppfyller definitionen i 67 kap. 38 § IL aktualiseras såväl frågan om på vilket sätt energi lagras som hur den lagrade energin används.

När det gäller på vilket sätt energi lagras framgår av bestämmelsens utformning och förarbetsuttalanden att skattereduktionen är begränsad till installationer där batteriet laddas med egenproducerad el (jfr a. prop. s. 287, 290–291).

Att batteriet i begränsad omfattning laddas från elnätet måste dock enligt Skatterättsnämndens uppfattning accepteras, exempelvis för underhåll av batteriet under vintermånaderna. Ett krav på att batteriet ska användas för lagring av egenproducerad el får som en konsekvens härav anses uppfyllt i det aktuella ärendet, då batteriet till 95 procent ska laddas med egenproducerad el.

Nästa fråga är om det för skattereduktion för installation av grön teknik ställs upp några begränsningar för hur den lagrade energin används.

Enligt 38 § ska installationen bidra till att öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet.

Det går varken av lagtexten eller av sammanhanget att utläsa att en installation i form av ett batteri endast får användas till att öka andelen egenproducerad el som används inom fastigheten eller att användningen av egenproducerad energi ska öka i viss utsträckning. Inte heller uttalandena i förarbetena ger stöd för en sådan mer begränsad användning. I samband med införandet av skattereduktionen gjordes vissa uttalanden om att den lagrade elen bara får användas av den aktuella bostaden (a. prop. s. 292 f). Uttalandet avsåg dock inte definitionen av grön teknik utan det ytterligare villkoret att installationen ska vara hänförlig till ett småhus, en ägarlägenhet eller bostadsrätt som ägs av den som begär skattereduktionen (39 §, a. prop. s. 436).

Mot denna bakgrund saknas utrymme att uppställa ytterligare krav för att en installation ska omfattas av definitionen av grön teknik än vad som framgår av lagtexten.

Förutsättningen i 38 § får därmed anses uppfylld så snart ett batteri – som laddats med egenproducerad energi vid produktionsöverskott – till någon del utnyttjas för fastighetens elbehov vid produktionsunderskott. Andelen förnybar energi som används inom fastigheten ökar på detta sätt alltid jämfört med om något batteri inte hade varit installerat.

A:s installation av batteri uppfyller således definitionen i lagtexten även om den energi som lagras i batteriet till viss del utnyttjas för en så kallad stödtjänst. Förhållandet att stödtjänsten kan medföra betydande intäkter för A medför inte någon annan bedömning.

I avgörandet har deltagit Anders Bengtsson, Mattias Dahlberg, Christina Eng (ordf.),
Richard Hellenius, Johan Rubenson, Olof Sundin och Eva Östman Johansson.

Ärendet har föredragits av Håkan Gustavsson