Reglerna om etableringsfrihet i EG-fördraget har inte ansetts hindra Sverige från att vid beskattningen (avdrag för underskott respektive rätt till avräkning för
utländsk skatt) behandla ett svenskt moderbolags etablering i utlandet genom en utländsk filial annorlunda än samma etablering genom ett dotterbolag.
Gemenskapsrätten hindrar inte att X AB (Bolaget) vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) respektive inkomstskattelagen (1999:1229) vägras nedsättning av svensk skatt genom avräkning av den utländska skatt som betalas av Bolagets dotterbolag i Luxemburg eller som huvudregel vägras avdrag för
dotterbolagets underskott.
Bolaget planerar en etablering i Luxemburg. På grund av att bolagsskattesatsen är högre där än i Sverige är det – när det gäller möjligheterna till avräkning av utländsk skatt enligt avräkningslagen – fördelaktigare att en etablering sker genom en filial i stället för genom ett luxemburgskt dotterbolag. Filialformen är även fördelaktigare om etableringen visar underskott.
Bolaget anför att det sämre utfallet av en dotterbolagsetablering inte är förenligt med EG-rätten, särskilt artiklarna 43 och 56 i EG-fördraget (EG), och önskar förhandsbesked med detta innehåll. Skatteverket är av motsatt uppfattning.
Artiklarna 43 och 48 EG kan inte anses kräva att olika etableringsformer i annat
medlemsland vid inkomstbeskattning behandlas lika i det land varifrån
etableringen sker (jfr t.ex. EG-domstolens dom i mål nr C-446/03, Marks &
Spencer, REG 2005 s. I-10837, punkterna 52 och 59). Den omständigheten att
Bolaget inte medges avräkning av det utländska dotterbolagets skatt kan därför
inte anses utgöra en inskränkning av etableringsfriheten. Motsvarande gäller,
utom i undantagsfall, beträffande förbud för avdrag avseende dotterbolagets
underskott.
Bolaget har begärt att de nationella bestämmelserna skall prövas också mot reglerna om
fria kapitalrörelser i artiklarna 56–60 EG. Även om en etablering av det
utländska dotterbolaget är en kapitalrörelse i fördragets mening så är denna en
följd av utnyttjandet av etableringsfriheten. Därmed saknas skäl att pröva
lagstiftningen självständigt med beaktande av de åberopade artiklarna (jfr
EG-domstolens dom den 12 september 2006 i mål nr C-196/04, Cadbury Schweppes
och Cadbury Schweppes Overseas, punkten 33).
I den mån ansökan inte kan anses besvarad avvisas den.
Beslutande: André, ordf., Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare: Roupe
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
