Reglerna om etableringsfrihet i EG-fördraget har inte ansetts hindra Sverige från att vid beskattningen (avdrag för underskott respektive rätt till avräkning för
utländsk skatt) behandla ett svenskt moderbolags etablering i utlandet genom en utländsk filial annorlunda än samma etablering genom ett dotterbolag.
Gemenskapsrätten hindrar inte att X AB (Bolaget) vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) respektive inkomstskattelagen (1999:1229) vägras nedsättning av svensk skatt genom avräkning av den utländska skatt som betalas av Bolagets dotterbolag i Luxemburg eller som huvudregel vägras avdrag för
dotterbolagets underskott.
Bolaget planerar en etablering i Luxemburg. På grund av att bolagsskattesatsen är högre där än i Sverige är det – när det gäller möjligheterna till avräkning av utländsk skatt enligt avräkningslagen – fördelaktigare att en etablering sker genom en filial i stället för genom ett luxemburgskt dotterbolag. Filialformen är även fördelaktigare om etableringen visar underskott.
Bolaget anför att det sämre utfallet av en dotterbolagsetablering inte är förenligt med EG-rätten, särskilt artiklarna 43 och 56 i EG-fördraget (EG), och önskar förhandsbesked med detta innehåll. Skatteverket är av motsatt uppfattning.
Artiklarna 43 och 48 EG kan inte anses kräva att olika etableringsformer i annat
medlemsland vid inkomstbeskattning behandlas lika i det land varifrån
etableringen sker (jfr t.ex. EG-domstolens dom i mål nr C-446/03, Marks &
Spencer, REG 2005 s. I-10837, punkterna 52 och 59). Den omständigheten att
Bolaget inte medges avräkning av det utländska dotterbolagets skatt kan därför
inte anses utgöra en inskränkning av etableringsfriheten. Motsvarande gäller,
utom i undantagsfall, beträffande förbud för avdrag avseende dotterbolagets
underskott.
Bolaget har begärt att de nationella bestämmelserna skall prövas också mot reglerna om
fria kapitalrörelser i artiklarna 56–60 EG. Även om en etablering av det
utländska dotterbolaget är en kapitalrörelse i fördragets mening så är denna en
följd av utnyttjandet av etableringsfriheten. Därmed saknas skäl att pröva
lagstiftningen självständigt med beaktande av de åberopade artiklarna (jfr
EG-domstolens dom den 12 september 2006 i mål nr C-196/04, Cadbury Schweppes
och Cadbury Schweppes Overseas, punkten 33).
I den mån ansökan inte kan anses besvarad avvisas den.
Beslutande: André, ordf., Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare: Roupe
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
