Allokering
(Dnr 103-20/D)Fråga om allokering av andelar i dotterbolag till fast driftställe
Reglerna om etableringsfrihet i EG-fördraget har inte ansetts hindra Sverige från att vid beskattningen (avdrag för underskott respektive rätt till avräkning för
utländsk skatt) behandla ett svenskt moderbolags etablering i utlandet genom en utländsk filial annorlunda än samma etablering genom ett dotterbolag.
Gemenskapsrätten hindrar inte att X AB (Bolaget) vid tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) respektive inkomstskattelagen (1999:1229) vägras nedsättning av svensk skatt genom avräkning av den utländska skatt som betalas av Bolagets dotterbolag i Luxemburg eller som huvudregel vägras avdrag för
dotterbolagets underskott.
Bolaget planerar en etablering i Luxemburg. På grund av att bolagsskattesatsen är högre där än i Sverige är det – när det gäller möjligheterna till avräkning av utländsk skatt enligt avräkningslagen – fördelaktigare att en etablering sker genom en filial i stället för genom ett luxemburgskt dotterbolag. Filialformen är även fördelaktigare om etableringen visar underskott.
Bolaget anför att det sämre utfallet av en dotterbolagsetablering inte är förenligt med EG-rätten, särskilt artiklarna 43 och 56 i EG-fördraget (EG), och önskar förhandsbesked med detta innehåll. Skatteverket är av motsatt uppfattning.
Artiklarna 43 och 48 EG kan inte anses kräva att olika etableringsformer i annat
medlemsland vid inkomstbeskattning behandlas lika i det land varifrån
etableringen sker (jfr t.ex. EG-domstolens dom i mål nr C-446/03, Marks &
Spencer, REG 2005 s. I-10837, punkterna 52 och 59). Den omständigheten att
Bolaget inte medges avräkning av det utländska dotterbolagets skatt kan därför
inte anses utgöra en inskränkning av etableringsfriheten. Motsvarande gäller,
utom i undantagsfall, beträffande förbud för avdrag avseende dotterbolagets
underskott.
Bolaget har begärt att de nationella bestämmelserna skall prövas också mot reglerna om
fria kapitalrörelser i artiklarna 56–60 EG. Även om en etablering av det
utländska dotterbolaget är en kapitalrörelse i fördragets mening så är denna en
följd av utnyttjandet av etableringsfriheten. Därmed saknas skäl att pröva
lagstiftningen självständigt med beaktande av de åberopade artiklarna (jfr
EG-domstolens dom den 12 september 2006 i mål nr C-196/04, Cadbury Schweppes
och Cadbury Schweppes Overseas, punkten 33).
I den mån ansökan inte kan anses besvarad avvisas den.
Beslutande: André, ordf., Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare: Roupe
Fråga om allokering av andelar i dotterbolag till fast driftställe
Avyttring av byggnadstomt har inte ansetts utgöra kvalificerad tomtrörelse.
En utländsk stiftelse har ansett kunna vara moderföretag i en koncern vid tillämpning av 40 kap. 6 och 7 §§ IL.
Att vägra avdrag för ränteutgifter med anledning av ett koncerninternt förvärv av aktier enligt 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts strida mot EU-rätten.
Ersättning som betalas ut till student för prestation i en tävling ska beskattas i inkomstslaget tjänst.
Ett indirekt aktieinnehav i verksamhetsdrivande svenska aktiebolag har ansetts medföra väsentligt inflytande i näringsverksamhet här – men inte väsentlig anknytning.
Fråga om ett bolag ska anses bedriva byggnadsrörelse.
En förlängning av förvärvsperioden utan att löptid eller lösenpris förändras har inte ansetts innebära att köpoptioner har avyttrats.
Fråga om en verksamhetsutövare inom skolområdet kan bedriva fritidsverksamhet i mer än ringa omfattning och ändå anses utgöra ett allmänt undervisningsverk.
Fråga om ett förfarande som innefattar ett gäldenärsbyte och en fusion ska innebära att fordran anses avyttrad av borgenären. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet.