En privatperson drev under ett kvarts sekel livsmedelsbutiker under varumärket ... genom dels X AB, dels Y AB. För att tillhöra ...-kedjan med möjligheter att kunna köpa varor från en viss grossist och att få del av de rabatter inköpssamarbetet ger var handlaren tvungen att själv eller genom bolag äga aktier i ett särskilt branschbolag, numera det marknadsnoterade Z AB. Aktierna innehades av Y AB.

Varken handlaren själv eller något av bolagen har drivit någon livsmedelsbutik sedan augusti 2000, då verksamheten i X AB överläts till utomstående genom en inkråmsöverlåtelse. Då hade Y AB sedan flera år tillbaka inte bedrivit annan verksamhet än aktieförvaltning.

Under räkenskapsåret den 1 september 2002 — den 31 augusti 2003 förvärvade X AB samtliga aktier i Y AB. Därefter fusionerades bolagen. Det innebar att den aktuella aktieposten i Z AB kom att ägas av X AB. Posten avyttrades under räkenskapsåret 2004/05. Att avvecklingstiden för aktierna inte blev kortare förklaras med att handlarens son ganska sent bestämde sig för att inte vara verksam inom livsmedelsbranschen.

Skatteverket har vid 2006 års taxering inte godtagit X AB:s rubricering av försäljningen av aktierna i Z AB som avseende näringsbetingade andelar. Det medförde att X AB beskattades för uppskovsbelopp och kapitalvinst samt för utdelning.

Allmänna ombudet vill få prövat om aktierna i Z AB kan anses ha varit näringsbetingade andelar för X AB enligt det s.k. betingandevillkoret i 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, under beskattningsåret då avyttringen gjordes.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning

Enligt betingandevillkoret är aktier, som utgör kapitaltillgångar, näringsbetingade andelar under förutsättning att innehavet av aktierna betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

I ärendet är ostridigt att Y AB:s innehav av aktierna i Z AB var näringsbetingade andelar i vart fall på grund av den rörelse som X AB bedrev fram till augusti 2000 då butiksverksamheten överläts. Aktierna, som därefter övertagits av X AB, avyttrades mer än fyra år senare.

Den aktuella bestämmelsen ger uttryck för att förutsättningen för att en andel ska behålla sin karaktär av näringsbetingad andel är att den rörelse som andelen betingas av inte upphör. I praxis har emellertid aktier ansetts behålla sin karaktär som näringsbetingade andelar under viss tid efter det att rörelsen avvecklats (se RÅ 2003 not. 58 där avvecklingen av verksamheten påbörjades ett år och slutfördes nästa varpå utdelning lämnades under andra året efter det avvecklingen påbörjades).

I förevarande fall har aktierna avyttrats mer än fyra år efter det att rörelsen upphörde. Aktierna kan därför inte anses näringsbetingade vid tidpunkten för avyttringen. Den omständigheten att beslutet om att inte starta en ny livsmedelsbutik drog ut på tiden föranleder ingen annan bedömning.

X AB har yrkat ersättning med 19 200 kr exklusive mervärdesskatt för de utgifter bolaget haft för likvidatorns arbete i ärendet hos Skatterättsnämnden.

Av praxis framgår att en skattskyldig inte har rätt till ersättning för utgifter som uppkommit på grund av arbete som utförts av en ställföreträdare för den skattskyldige (RÅ 1992 ref. 39). Enligt aktiebolagslagen (2005:551) företräder en likvidator bolaget under likvidationen (jfr 25 kap. 30 §).

Med hänsyn härtill har bolaget inte rätt till den begärda ersättningen.