Underprisöverlåtelse till nytt bolag har inte medfört beskattning i inkomstslaget tjänst för delägare som inte också var delägare i det överlåtande bolaget.
Det avsedda förfarandet föranleder inte någon inkomstbeskattning för sökandena.
A äger samtliga aktier i X AB som i sin tur äger samtliga aktier i Y AB. Tidigare ägdes Y AB, som bedriver xx-rörelse, till 10 procent av A och till 40 procent av hans far. Övriga aktier ägdes av en utomstående person. År 2000 erhöll A i gåva faderns aktier i bolaget. Året därpå bildade A X AB som förvärvade samtliga aktier i Y AB och den nuvarande ägarbilden uppstod.
A:s bror, B, har först på senare tid blivit intresserad av att medverka som anställd i den xx-rörelse i Y AB som deras far var med om att bygga upp. B har sedan år 2003 fått lön från Y AB och som uppges motsvara marknadsmässig ersättning för hans arbete i bolaget.
A avser nu av "rättviseskäl" låta brodern bli delägare i verksamheten. Det är avsett att gå till på följande sätt. A och B bildar tillsammans ett aktiebolag, Nyab, som de skall äga med hälften var. Nyab förvärvar sedan samtliga aktier i Y AB för underpris. Därmed blir B indirekt hälftenägare till Y AB. Den fråga som bröderna vill få klarlagd är om detta förfarande för att uppnå delat ägarskap till Y AB medför någon inkomstbeskattning av dem.
Skatteverket tillstyrker att förfarandet inte skall föranleda någon inkomstbeskattning för sökandena.
Eftersom överlåtelsen till Nyab avser näringsbetingade aktier aktualiseras inte någon uttagsbeskattning av det överlåtande bolaget X AB. Enligt bestämmelserna i 23 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan, trots att överlåtelsen inte omfattas av bestämmelserna i 23 kap. IL, kapitlets bestämmelser i 11-12 §§ bli tillämpliga.
Enligt 11 § första stycket första meningen IL skall inte någon som direkt eller indirekt äger del i överlåtande företag ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Av den bestämmelsen framgår att någon utdelningsbeskattning inte aktualiseras för A i anledning av aktieöverlåtelsen till Nyab.
Vidare följer av första stycket andra meningen 2 i den nämnda paragrafen att överlåtelsen inte heller skall medföra att mellanskillnaden tas upp i inkomstslaget tjänst av den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget.
Bestämmelserna i paragrafens första stycke fick sin nuvarande lydelse år 2001 (SFS 2001:1176). Bestämmelsen i dess tidigare lydelse tillät att även ägare av andel i det förvärvande företaget som inte var kvalificerad inte behövde ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som intäkt. En sådan vid tillämpning av bestämmelsen var inte åsyftad (prop. 2001/02:46 s. 53). Det ansågs motiverat att en ägare i det förvärvande företaget skall ta upp mellanskillnaden i inkomstslaget tjänst när sådan beskattning kan komma i fråga enligt allmänna regler under förutsättning att en framtida beskattning av utdelning eller kapitalvinst på aktierna i bolaget skall ske helt i inkomstslaget kapital (a.prop. s. 54).
Ägare med kvalificerade andelar i företaget ansågs emellertid även fortsättningsvis kunna undantas från tillämpning av allmänna regler i inkomstslaget tjänst (a.prop. s. 55). I specialmotiveringen till det aktuella undantaget i 23 kap. 11 § första stycket IL anges att det av bestämmelsens utformning framgår att tjänstebeskattning aldrig kan komma i fråga för den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget (a.prop. s. 73).
Mot denna bakgrund och då B:s aktier i Nyab blir kvalificerade andelar i och med det bolagets förvärv av Y AB finner nämnden att han omfattas av undantaget i 23 kap. 11 § första stycket andra meningen 2 IL från beskattning i inkomstslaget tjänst. Någon annan grund för att förfarandet medför beskattning av B kan inte anses föreligga.
Beslutande: André, ordf. (skiljaktig), Wingren, Nylund, Silfverberg, Sjökvist, Svanberg, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Tottie
André är skiljaktig och anför följande.
Majoritetens inställning synes vara att bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § IL exklusivt reglerar hur den, som till följd av en underprisöverlåtelse äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, skall beskattas med anledning av överlåtelsen. Något utrymme att pröva förfarandet mot allmänna regler i inkomstslaget tjänst skulle därmed saknas.
Enligt uppgifterna i ärendet är syftet med att aktierna i Y AB överlåts till underpris till det av bröderna A och B nybildade bolaget att A vill berika sin bror genom att göra honom till delägare i xx-rörelsen. En överlåtelse av aktuellt slag till ett värde som understiger marknadsvärdet kan behandlas som en underprisöverlåtelse även om den har gåvoinslag.
Om underpriset, i ett fall som det förevarande, motsvaras av en arbetsinsats eller betalning på annat sätt från ägaren till vissa andelar i det förvärvande företaget och denne inte direkt eller indirekt ägt de tillgångar som överlåts, kan emellertid enligt min mening en underprisöverlåtelse i den delen inte anses föreligga (jfr SOU 2005:99 s. 119). Systematiska skäl kan också anföras till stöd för denna uppfattning. Med majoritetens synsätt skulle, i två i övrigt likvärdiga situationer, frågan om förmånsbeskattning eller ej avgöras av om underprisöverlåtelsen till det nybildade bolaget sker omedelbart före eller efter det att den skattskyldige förvärvat aktierna i bolaget.
Även om den redovisning som lämnats i ärendet talar för att fråga är om en underprisöverlåtelse där 23 kap. 11 § IL är tillämplig saknas en närmare redogörelse för bakgrunden till transaktionerna. Tillräckligt underlag för att pröva frågan finns därför inte. Med hänsyn härtill anser jag att förhandsbesked inte bör lämnas.
Ett företag har behandlat ett aktieinnehav som lagertillgång men anser numera att innehavet rätteligen borde ha behandlats som kapitaltillgång. Fråga om det är möjligt att ändra den skatterättsliga karaktären eller om innehavet behåller sin karaktär av lagertillgång.
Efter en tvångsavyttring av näringsfastigheter har vinsten avsatts till ersättningsfond för mark. Fråga om fonden får tas i anspråk för anskaffning av annat än mark och, om så inte är fallet, hur anskaffningsutgiften för mark ska beräknas.
Fråga om italiensk skatt, som tas ut på avsättning till pensionsförsäkring, får avräknas mot svensk skatt, som tas ut först när utbetalning av pensionen görs.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
