Aktier som utskiftats vid ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag har inte medfört utdelningsbeskattning trots att föreningens verksamhet dessförinnan avyttrats externt.
Frågorna 1-3
De aktier i Nyab som skiftas ut till A från X ekonomisk förening (EF) i de situationer som avses med frågorna ska inte behandlas som utdelning. Utdelning och kapitalvinst på A:s aktier i Nyab ska tas upp i inkomstslaget kapital.
EF har ett stort antal medlemmar, varav A är en. Medlemmarna är enskilda näringsidkare utom ett mindre antal som är aktiebolag. Föreningens huvudsakliga ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att ... .
EF bedriver sin ...verksamhet genom det helägda bolaget Y AB, jfr 1 kap. 1 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Viss ...verksamhet bedrivs också genom det av Y AB helägda Z AB.
Avsikten är att Y AB ska avyttras till en extern köpare. I samband härmed kommer EF att ombildas till ett aktiebolag. Enligt ansökan övervägs i första hand två alternativ. Det ena ska genomföras på följande sätt. EF förvärvar ett nybildat bolag, Nyab, och apporterar sedan aktierna i Y AB till det bolaget. Därefter avyttrar Nyab aktierna i Y AB, med dess dotterbolag Z AB, till den externe köparen. Slutligen likvideras EF varvid aktierna i Nyab skiftas ut till medlemmarna.
Det andra alternativet skiljer sig från det första genom att aktierna i Z AB förs över till Nyab innan aktierna i Y AB säljs externt.
För dessa båda alternativ ställs följande frågor. Omfattas A av undantaget från utdelningsbeskattning i 42 kap. 20 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om aktierna i Y AB avyttras i samband med ombildningen av EF (fråga 1)? Påverkas bedömningen av om aktierna i Y AB överlåts till Nyab genom en underprisöverlåtelse i stället för genom en apportemission (fråga 2)? Kommer de aktier i Nyab som skiftas ut till A att utgöra tillgångar i hans näringsverksamhet eller kommer utdelning och kapitalvinst på dem att beskattas i kapital (fråga 3)?
Parterna är överens om att undantaget från utdelningsbeskattning är tillämpligt och att utdelning och kapitalvinst på aktierna ska tas upp i inkomstslaget kapital.
Frågorna 1-2
Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en svensk ekonomisk förening i samband med att föreningen upplöses behandlas enligt huvudregeln i 42 kap. 19 § IL som utdelning.
Ett undantag, som ursprungligen infördes år 1992 i 3 § 8 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, finns i 42 kap. 20 § första stycket (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s. 501). Enligt den bestämmelsen ska vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett svenskt aktiebolag aktier i bolaget som skiftas ut till medlemmarna inte behandlas som utdelning om vissa förutsättningar är uppfyllda.
Av de förutsättningar som lämnats i ansökan framgår att de villkor som uppställs i 42 kap. 20 § första stycket IL är uppfyllda, dvs. EF är inte ett fåmansföretag, EF ska äga samtliga aktier i Nyab, samtliga aktier i Nyab ska skiftas ut samt vad medlemmarna får utöver aktierna i Nyab ska inte överstiga fem procent av aktiernas kvotvärde.
Den tveksamhet om bestämmelsens tillämplighet som framförs i ansökan har främst sin grund i att verksamheten ifråga ska överlåtas externt. Det framhålls att bestämmelsens övergripande syfte enligt förarbetena är att underlätta ombildningar till aktiebolag för att öka möjligheterna till kapitalanskaffning och expansion (prop. 1992/93:131 s. 33). I det sammanhanget pekas också på att diskussionen om förslagets närmare utformning förs utifrån att den överlåtna verksamheten fortsätter i aktiebolaget (a.prop. s.35 f .). Frågan huruvida det förhållandet att en överlåtelse av verksamhetens tillgångar sker genom en underprisöverlåtelse påverkar bedömningen ställs mot bakgrund av att överföringen i det förfarande som enligt förarbetena legat till grund för utformningen av bestämmelsen ifråga görs genom en apportemisson (a. prop. s. 34).
Med de förutsättningar som lämnats uppfyller ombildningen enligt båda alternativen lagtextens krav för att utskiftningen av aktierna i Nyab inte ska behandlas som utdelning från föreningen. Förarbetena kan inte heller sägas ge uttryck för att en tillämpning av bestämmelsen skulle vara utesluten i ett fall som det förevarande. Att en överlåtelse av föreningens tillgångar kan ske genom en underprisöverlåtelse i stället för genom en apportemission får vidare anses ha stöd i förarbetena (a.prop. s.34 f .). Med hänsyn härtill anser Skatterättsnämnden att 42 kap. 20 § första stycket IL är tillämplig på ombildningen.
Fråga 3
För enskilda näringsidkare hänförs avkastning på andelar i kooperativa föreningar till inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 7 § andra stycket IL). Genom den planerade ombildningen av föreningen kommer andelarna i EF att ersättas av aktier i Nyab. Enligt paragrafens första stycke följer att avkastningen på aktierna i stället sker i inkomstslaget kapital (med hänsyn till ägarspridningen aktualiseras efter ombildningen inte någon beskattning enligt 57 kap.).
Svaret på frågan ges alltså direkt av lagtext. Att regleringen i 42 kap. 20 § IL skulle medföra denna konsekvens vid beskattningen beaktades för övrigt när reglerna utarbetades (a.prop. s. 40).
Övriga frågor förfaller.
Beslutande:André, ordf., Svanberg, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande:Tottie
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
