Ränteavdragsbesgränsning
(Dnr 44-24/D)Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En överföring av enskild näringsverksamhet till en i utlandet delägarbeskattad juridisk person har i visst fall ej föranlett inkomstbeskattning
Överlåtelsen av tillgångar skall inte föranleda annan inkomstbeskattning än att tillgångarna skall anses ha avyttrats till avtalat pris.
Som förutsättningar för förhandsbeskedet gäller i huvudsak följande.
A är delägare i X, som är ett ... ... Partnership (P), med huvudkontor i ... . X är en internationell ...firma verksam i ... länder, däribland Sverige, med sammanlagt ... anställda. Av sammanlagt ... delägare är ... verksamma i Sverige. Verksamheten drivs i olika organisationsformer. I Sverige drivs verksamheten genom ett av P ägt aktiebolag, vari de svenska delägarna är anställda.
Ett ... P är inte en juridisk person utan ett avtalsförhållande närmast motsvarande ett svenskt enkelt bolag. Genom delägarskapet i P är varje delägare samtidigt delägare i såväl de direkt bedrivna verksamheterna som de juridiska personer som ingår i P.
I skattehänseende utgör den av P direkt bedrivna verksamheten enskild näringsverksamhet för de svenska delägarna. Eftersom aktier inte kan ingå i en enskild näringsverksamhet tillhör de svenska delägarnas del av P:s aktier (och liknande tillgångar) inkomstslaget kapital (P äger inga fastigheter). Andel i P:s vinst utgör däremot inkomst av näringsverksamhet för de svenska delägarna.
I syfte att ... ... ... avses P ombildas till ett ... Partnership (PP), som anses vara en ändamålsenlig organisationsform för ... . PP är visserligen en juridisk person i ... men inte ett skattesubjekt. I ... beskattas delägarna för PP:s inkomster. Det betyder att de svenska delägarna kommer att beskattas också i Sverige för sina andelar av PP:s inkomster (med avräkning av ... skatt).
Överföringen av tillgångarna från P till PP ska ske som en överlåtelse till pris motsvarande skattemässiga värden. Det innebär att aktier (och liknande tillgångar) överlåts till underpris. Vad gäller tillgångar i näringsverksamhet som i huvudsak avser inventarier finns emellertid inga övervärden, utom såvitt avser värdet av eventuell goodwill. Delägarna har emellertid ingen möjlighet att tillgodogöra sig ett sådant värde genom försäljning av andelen eller på annat sätt. För såväl P som PP gäller nämligen att det inte utgår något särskilt vederlag vid inträde i associationen ifråga och vid utträde betalas endast upparbetad vinstandel ut. Vid en likvidation av PP — då det finns en teoretisk möjlighet att utfå eventuella övervärden — torde goodwillvärdet vara förbrukat. Därtill kommer att det i P-avtalet finns en bindande klausul om majoritetsbestämd övergång till annan juridisk form. Den som inte vill delta i omvandlingen löses ut med sin innestående vinstandel.
Fråga är om en omvandling på sätt beskrivits kommer att medföra någon inkomstbeskattning av A i egenskap av delägare i X. Parterna anser att så inte blir fallet.
I 53 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om vad som gäller i inkomstslaget kapital vid avyttring till juridisk person i vilken överlåtaren äger andel. Vid avyttring till sådana svenska juridiska personer som omfattas av bestämmelserna ska som huvudregel en överlåtelse till underpris beskattas som om den sker till en ersättning som motsvarar omkostnadsbeloppet (2—5 §§). I fråga om avyttring till utländsk juridisk person, eller svensk juridisk person som ägs av en utländsk juridisk person ska beskattning ske som om överlåtelsen görs till marknadspris (6—7 §§). Bestämmelserna föreslås ändrade med ikraftträdande den 1 januari 2008 (prop. 2007/08:12).
En tillämpning av de senare bestämmelserna har i praxis bedömts strida mot EG-rätten (RÅ 2002 not. 210 och EG-domstolens dom i mål C-436/00, X och Y, REG 2002 s. I-10829). Någon beskattning av ifrågavarande övervärde skulle därmed inte ske vid överlåtelsen. Nämnden anser att anledning saknas att i förevarande fall göra en annan bedömning.
Vid en överlåtelse av en igång varande näringsverksamhet torde det vara vanligt att man vid sidan av värdet av de enskilda tillgångarna i verksamheten beaktar ett värde som är knutet till organisationen och verksamheten som sådan. Typiskt sett föreligger då ett goodwillvärde som skulle kunna bli föremål för uttagsbeskattning vid en överlåtelse av tillgångarna i verksamheten till underpris. Av de speciella förutsättningar som gäller för förhandsbeskedet i denna del får emellertid anses följa att det inte finns något egentligt goodwillvärde vid ombildningen. Med hänsyn härtill finner nämnden att överlåtelsen av tillgångar inte innebär en avyttring av goodwill till underpris.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Ståhl, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
En utländsk medborgare som varit bosatt i Sverige en kortare tid har vid en samlad bedömning inte ansetts ha väsentlig anknytning hit efter utflyttning. Detta trots att personen fortsatt har ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.