Sökanden ägde hälften av en industrifastighet och — tillsammans med sin familj — en portfölj börsaktier samt hade en styrelsepost i ett svenskt bolag. Väsentlig anknytning till Sverige ansågs inte föreligga.
Fråga 1
X ska inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Schweiz.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas bl.a. om personen bedriver näringsverksamhet i Sverige, är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som direkt eller indirekt ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här eller om han har fastighet här.
X avser att 2007 flytta till Schweiz tillsammans med hustru och barn. Där ska han driva verksamhet genom ett schweiziskt bolag.
Efter utflyttningen kommer X, utöver sitt svenska medborgarskap, att ha anknytning till Sverige genom en industrifastighet här som han äger tillsammans med en släkting, en portfölj börsaktier som han äger tillsammans med sin familj och en styrelsepost i Z AB. Fastighetens marknadsvärde uppgår till 10—12 miljoner kr och hyresintäkterna till 1,3 miljoner kr per år. Fastigheten förvaltas av ett fristående fastighetsbolag. Vart och ett av familjens innehav av börsaktier understiger en procent av aktierna i bolaget ifråga. X äger inga aktier i Z AB.
De i ansökan beskrivna omständigheterna kan inte anses ge X väsentlig anknytning till Sverige.
Fråga 2 förfaller.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Hellenius, Sjökvist, Ståhl
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Palmstierna
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
