Rätt till avdrag för ökade levnadskostnader p.g.a. dubbel bosättning föreligger för en person, som flyttat hit från utlandet och drivit verksamhet här som enskild näringsidkare, fr.o.m. den tidpunkt då personen övergått till att vara anställd i eget bolag och då övriga förutsättningar för avdrag föreligger.
A har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning.
A är [utländsk] medborgare och utbildad (...). [I mitten av] 2005 flyttade han från [utlandet] till Sverige och öppnade på försök en (...)mottagning här. Till att börja med drevs mottagningen som enskild näringsverksamhet men fr.o.m. den 1 januari 2008 har han övergått till att driva verksamheten som anställd i eget fåmansföretag. A:s hustru och parets två minderåriga barn bor kvar i familjebostaden i [utlandet]. Hustrun arbetar (...) och har fast anställning [där].
A vill ha besked om han har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning fr.o.m. den 1 januari 2008.
I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anges vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst. Kapitlet innehåller bl.a. bestämmelser om ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning. I förevarande fall aktualiseras följande bestämmelser i 19 och 20 §§ avseende de villkor som måste vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga och vilka tidsgränser för avdrag som gäller.
Den skattskyldige ska på grund av sitt arbete ha flyttat till en ny bostadsort och en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj ska ha behållits på den tidigare bostadsorten. Vidare ska den skattskyldige övernatta på arbetsorten och avståndet därifrån och till bostadsorten måste överstiga50 km . Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första månaden av vistelsen där. Övriga ökade levnadskostnader får dras av under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag för övriga ökade levnadskostnader dras av under sammanlagt längst fem år. Med undantag för utgifter för måltider och småutgifter får avdrag medges för längre tid om synnerliga skäl talar för det.
Reglerna fick sin nuvarande lydelse genom SFS 2007:1249 som trädde i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Om en skattskyldig påbörjat en dubbel bosättning före ikraftträdandet, ska tiden för avdrag räknas från den tidpunkt när den dubbla bosättningen påbörjades.
Genom lagändringen har det tidigare kravet att den dubbla bosättningen ska vara skälig med hänsyn till vissa omständigheter slopats. Vidare har tidsgränserna för avdrag förlängts. Syftet är att ytterligare underlätta rörligheten på arbetsmarknaden, öka förutsebarheten och täcka in fler situationer än tidigare (prop. 2007/08:24 s. 22 f.).
Av praxis framgår att den period under vilken en person kan ha rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning ska anses börja vid den tidpunkt då avdragsrätten ska bedömas enligt bestämmelserna för dubbel bosättning (RÅ 2007 ref. 73).
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Fr.o.m. inkomståret 2008 bedriver A sin (...)verksamhet i Sverige som anställd i ett eget aktiebolag. Hans inkomst från verksamheten kommer därför att tas upp i inkomstslaget tjänst. A:s förhållanden i övrigt är oförändrade sedan tidigare. Det anförda innebär att han har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning. Frågan ska besvaras i enligt härmed.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Gäverth, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Palmstierna
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
