Rätt till avdrag för ökade levnadskostnader p.g.a. dubbel bosättning föreligger för en person, som flyttat hit från utlandet och drivit verksamhet här som enskild näringsidkare, fr.o.m. den tidpunkt då personen övergått till att vara anställd i eget bolag och då övriga förutsättningar för avdrag föreligger.
A har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning.
A är [utländsk] medborgare och utbildad (...). [I mitten av] 2005 flyttade han från [utlandet] till Sverige och öppnade på försök en (...)mottagning här. Till att börja med drevs mottagningen som enskild näringsverksamhet men fr.o.m. den 1 januari 2008 har han övergått till att driva verksamheten som anställd i eget fåmansföretag. A:s hustru och parets två minderåriga barn bor kvar i familjebostaden i [utlandet]. Hustrun arbetar (...) och har fast anställning [där].
A vill ha besked om han har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning fr.o.m. den 1 januari 2008.
I 12 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anges vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst. Kapitlet innehåller bl.a. bestämmelser om ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning. I förevarande fall aktualiseras följande bestämmelser i 19 och 20 §§ avseende de villkor som måste vara uppfyllda för att avdragsrätt ska föreligga och vilka tidsgränser för avdrag som gäller.
Den skattskyldige ska på grund av sitt arbete ha flyttat till en ny bostadsort och en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj ska ha behållits på den tidigare bostadsorten. Vidare ska den skattskyldige övernatta på arbetsorten och avståndet därifrån och till bostadsorten måste överstiga50 km . Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första månaden av vistelsen där. Övriga ökade levnadskostnader får dras av under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag för övriga ökade levnadskostnader dras av under sammanlagt längst fem år. Med undantag för utgifter för måltider och småutgifter får avdrag medges för längre tid om synnerliga skäl talar för det.
Reglerna fick sin nuvarande lydelse genom SFS 2007:1249 som trädde i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Om en skattskyldig påbörjat en dubbel bosättning före ikraftträdandet, ska tiden för avdrag räknas från den tidpunkt när den dubbla bosättningen påbörjades.
Genom lagändringen har det tidigare kravet att den dubbla bosättningen ska vara skälig med hänsyn till vissa omständigheter slopats. Vidare har tidsgränserna för avdrag förlängts. Syftet är att ytterligare underlätta rörligheten på arbetsmarknaden, öka förutsebarheten och täcka in fler situationer än tidigare (prop. 2007/08:24 s. 22 f.).
Av praxis framgår att den period under vilken en person kan ha rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning ska anses börja vid den tidpunkt då avdragsrätten ska bedömas enligt bestämmelserna för dubbel bosättning (RÅ 2007 ref. 73).
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Fr.o.m. inkomståret 2008 bedriver A sin (...)verksamhet i Sverige som anställd i ett eget aktiebolag. Hans inkomst från verksamheten kommer därför att tas upp i inkomstslaget tjänst. A:s förhållanden i övrigt är oförändrade sedan tidigare. Det anförda innebär att han har rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning. Frågan ska besvaras i enligt härmed.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Gäverth, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Palmstierna
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
