En pensionsstiftelse har inte ansetts ha rätt till avräkning av utländsk skatt på placeringar i bl.a. amerikanska värdepapper som sker via en luxemburgfond (FCP).
X pensionsstiftelse har inte rätt till avräkning av utländsk källskatt mot avkastningsskatt på pensionsmedel för investeringar i utländska värdepapper som sker via den luxemburgska fonden Y och dess underliggande fonder.
Ansökan avvisas till den del den inte besvarats.
Förhandsbeskedet
X pensionsstiftelse avser att placera tillgångar i bl.a. amerikanska värdepapper via den i Luxemburg bildade fonden Y. Fonden är bildad enligt "Part 1 of the Luxembourg Law of 20 December 2002 on undertakings for collective investments". Fonder bildade enligt del 1 av nämnda lagstiftning bygger på det EG-direktiv som brukar kallas UCITS-direktivet (rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper, fondföretag). Pensionsstiftelsen vill med sina frågor få klarlagt om den har rätt till avräkning av utländska källskatter för investeringar i värdepapper främst i USA som sker via Y med underfonder.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Enligt 14 § första stycket lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) gäller följande. Skattskyldig enligt 2 § första stycket 1-4 och 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt att erhålla nedsättning av sådan avkastningsskatt. Avräkning skall därvid ske för utländsk skatt som erlagts under kalenderåret närmast före beskattningsåret och som belöper på avkastning - på den skattskyldiges utländska tillgångar - som vid beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel ingår i kapitalunderlaget för ifrågavarande beskattningsår.
Vidare gäller enligt14 a§ första stycket avräkningslagen att innehav i en delägarbeskattad juridisk person som avses i 5 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anses vid tillämpningen av 14 och 15-17 §§ som en utländsk tillgång till den del som tillgångarna i den delägarbeskattade juridiska personen hade ansetts som utländska om de i stället innehafts direkt av den som är skattskyldig till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 1-4 eller 6 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Motsvarande gäller vid indirekta innehav av delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Om den delägarbeskattade juridiska personen har betalat utländsk skatt, ska enligt bestämmelsens andra stycke sådan skatt anses ha betalats av den som är skattskyldig till avkastningsskatt för andelen. Av den delägarbeskattade juridiska personens sammanlagda utländska skatter anses så stor del belöpa på den som är skattskyldig till avkastningsskatt som motsvarar den andel som denne beskattas för.
X pensionsstiftelse är i och för sig ett sådant subjekt som har rätt att genom avräkning av utländsk skatt erhålla nedsättning av avkastningsskatten. Det förutsätter dock att pensionsstiftelsen är innehavare antingen direkt eller genom en delägarbeskattad juridisk person av den tillgång på vilken den utländska skatten belöper.
Enligt 2 kap. 3 § IL ska bestämmelserna om juridiska personer tillämpas också på investeringsfonder. Att det gäller även för utländska fonder som motsvarar svenska investeringsfonder framgår av 2 kap. 2 § IL.
Med hänsyn till vad som är upplyst i ärendet får Y anses motsvara en svensk investeringsfond (jfr RÅ 2001 not. 145 och RÅ 2006 ref. 38). Fonden ska alltså beskattas enligt reglerna i IL avseende utländska investeringsfonder. Pensionsstiftelsen har därför inte rätt till avräkning enligt 14 § avräkningslagen för Y:s utländska källskatter.
Y är inte är att anse som en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 § IL utan som en investeringsfond. Härav följer att bestämmelserna i 5 kap.2 a§ IL om delägarbeskattning av utländsk juridisk person inte är tillämpliga. Därmed är inte heller undantagsbestämmelserna i14 a§ avräkningslagen tillämpliga.
Sammanfattningsvis har X pensionsstiftelse inte rätt till avräkning av den utländska källskatt som påförs Y:s värdepappersplaceringar.
Avvisningen
Nämnden anser att ansökan inte bör besvaras i vidare mån än som skett.
Beslutande: : André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Hellenius, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Gilbe
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
