En goodwillpost som har uppstått vid en verksamhetsavyttring skall inte behandlas som ett inventarium vid beskattningen.
Fråga 1
Bestämmelserna om värdeminskningsavdrag i 18 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) IL, är inte tillämpliga på ifrågavarande goodwill.
Fråga 3
X AB får tillämpa räkenskapsenlig avskrivning enligt bestämmelserna i 18 kap. IL.
Y AB överlät under år 2008 en verksamhetsgren bestående av inventarier till dotterbolaget X AB. Överlåtelsen gjordes i form av en verksamhetsavyttring enligt 38 kap. IL.
I sin redovisning tog X AB upp de förvärvade tillgångarna till verkliga värden, vilka översteg de skattemässiga värden tillgångarna haft hos moderbolaget. Skillnaden mellan den utgivna ersättningen, vilken enligt 38 kap. 2 § andra stycket 2 måste vara marknadsmässig, och värdet på de förvärvade tillgångarna i bokföringen redovisade X AB som goodwill.
X AB, som avser att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning för värdeminskningsavdrag av inventarier, vill ha besked om goodwillposten ska behandlas som ett inventarium (fråga 1) och, om svaret på fråga 1 är ja, huruvida posten ska tas upp till beskattning för att få tillämpa räkenskapsenlig avskrivning (fråga 2) och, om svaret på fråga 1 är nej, huruvida bolaget ska ta upp skillnaden mellan inventariernas bokförda och skattemässiga värden till beskattning för att få tillämpa räkenskapsenlig avskrivning (fråga 3).
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Fråga 1
Regler om värdeminskningsavdrag för inventarier finns i 18 kap. IL. Utöver maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk behandlas enligt 1 § andra stycket 1 som inventarier också bl.a. goodwill. En förutsättning är dock att det rör goodwill som förvärvats från någon annan.
Frågan är om ett sådant förvärv kan anses föreligga vid en verksamhetsavyttring om någon motsvarande goodwill inte redovisats av det säljande företaget.
I praxis har frågeställningen aktualiserats i samband med en kvalificerad fusion enligt 37 kap. IL mellan ett moderbolag och ett helägt dotterbolag (RÅ 2003 ref. 47). Vid kvalificerade fusioner gäller enligt kapitlets 18 § som huvudregel att det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Moderbolaget ifråga redovisade en goodwill efter fusionen. En motsvarande post fanns inte i dotterbolagets redovisning men väl i koncernredovisningen. Regeringsrätten fann vid tillämpning av 18 kap. 1 § IL att fråga inte var om goodwill som förvärvats från någon annan.
I förevarande fall motsvaras den goodwill som det köpande företaget redovisar med anledning av verksamhetsavyttringen inte av någon goodwillpost hos det säljande företaget.
Vid verksamhetsavyttringar gäller enligt 38 kap. 14 § första stycket IL att det köpande företaget ska anses ha anskaffat andra förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som det säljande företaget ska ta upp enligt 10 §. Enligt 10 § första stycket gäller för andra tillgångar än kapitaltillgångar att det säljande företaget ska ta upp de skattemässiga värdena som intäkt. Det innebär att det köpande företaget i princip inträder i det säljande företagets skattemässiga situation (se prop. 1998/99:15 s. 233-234 och 290).
Skatterättsnämnden finner att förhållandena i förevarande fall är sådana att X AB i beskattningshänseende inte kan anses ha förvärvat någon tillgång av goodwills natur. Bolaget kan därför inte behandla ifrågavarande goodwill som ett inventarium vid tillämpning av 18 kap. IL.
Fråga 2 förfaller.
Fråga 3
Svaret på frågan följer av 38 kap. 18 § IL.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Holgersson, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Gilbe
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
