Beskattning av inkomster härrörande från riskkapitalfond
(Dnr 43-24/D)Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Arbetsgivares betalning av trängselskatt som hänför sig till bilförmånshavares privata användning av förmånsbilen har ansetts ingå i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet.
A ska inte ta upp någon förmån av betald trängselskatt utöver värdet av sin bilförmån.
Sedan den 1 augusti 2007 tas trängselskatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt ut för passage med bil in i och ut från Stockholm under vissa tider på vardagar. Trängselskatt togs även ut under en försöksperiod år 2005, det s.k. Stockholmsförsöket. Det är ägaren av bilen som är skattskyldig. Som ägare anses den som är eller bör vara upptagen i vägtrafikregistret som ägare.
A har bilförmån i sin anställning hos X. För förmånen får han vidkännas bruttolöneavdrag. I överenskommelsen ingår att X står för den trängselskatt som påförs.
Frågan i ärendet är om betalningen av den trängselskatt som hänför sig till A:s privata användning av bilen utgör en skattepliktig förmån för honom utöver bilförmånsvärdet.
Skatteverkets inställning är att förmån av betald trängselskatt ska tas upp som en särskild förmån med ett belopp motsvarande betalningen (jfr Skatteverkets skrivelse med dnr 131 453073—07/111). Som stöd härför hänvisar Skatteverket bl.a. till att schablonen för beräkningen av bilförmånsvärdet inte justerats med hänsyn till trängselskatten och jämför med hur skatten på trafikförsäkringspremie hanterats (prop. 2006/07:96 s. 19 och 57).
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
I 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, anges att inkomster i form av förmåner som erhålls på grund av tjänst ska tas upp till beskattning, utom i vissa fall som inte aktualiseras i ärendet.
I 61 kap. IL finns bestämmelser om hur inkomster i annat än pengar ska värderas. Enligt huvudprincipen i 2 § ska värdering ske till marknadsvärdet om inte annat följer av kapitlets övriga bestämmelser. För värdering av bilförmån finns särskilda bestämmelser i 5—11 §§. Även vissa bestämmelser om justering av förmånsvärde avser bilförmån (18—19 b §§).
Ärendet aktualiserar en tillämpning av 61 kap. 5 § IL. Enligt paragrafens första stycke beräknas värdet av bilförmån exklusive drivmedel till summan av ett belopp som anknyter till prisbasbeloppet, ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp. Om arbetsgivaren betalar drivmedel beräknas denna förmån enligt 10 § till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av aktuell mängd drivmedel.
Införandet av trängselskatten har, som Skatteverket påpekar, inte föranlett någon ändring av reglerna om bilförmån. Förarbetena innehåller inte heller några överväganden om förmånsbeskattning när en arbetsgivare betalar trängselskatt vid förmånshavarens privatkörning (jfr prop. 2003/04:145 och 2006/07:109).
Den nuvarande värderingsmodellen för bilförmån infördes år 1996 (prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiU1, SFS 1996:1208) och har därefter genomgått endast smärre förändringar. Av förarbetena framgår bl.a. följande (a. prop. s. 48‑58). Utgångspunkten för att beräkna bilförmånens värde är, liksom tidigare (jfr prop. 1977/78:40 bil. 3 s. 43), att värderingen ska ske enligt schablon. Förmånsvärdet ska i princip motsvara samtliga utgifter, fasta och rörliga, för en privatägd bil med samma körsträcka som den genomsnittlige bilförmånshavaren antas köra privat. Den övergripande målsättningen med att ändra värderingsmodellen var att av miljöskäl ge förmånstagaren incitament att begränsa sin privata körning. Under lagstiftningsarbetet höjdes röster för att förmånshavaren borde stå för samtliga rörliga utgifter förknippade med den privata körningen. En avvägning mot önskemålet att ha ett så hanterligt system som möjligt ledde dock till att endast utgifter för drivmedel kom att läggas utanför schablonen.
Av det anförda följer att avgörande för svaret på den ställda frågan är om arbetsgivarens betalning av trängselskatt ska karaktäriseras som en utgift för förmånshavarens privata körning eller inte.
Enligt Skatterättsnämndens mening är en arbetsgivares utgifter för trängselskatt, som föranleds av att en förmånsbil används privat, jämförbara med andra rörliga utgifter som arbetsgivaren har för förmånshavarens privatkörning. Förmån av betald trängselskatt ska därför anses ingå i bilförmånsvärdet.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Hellenius, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Palmstierna
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
Fråga om en allmännyttig stiftelse genom en aktiv kapitalförvaltning ska anses bedriva värdepappersrörelse