Ett indirekt ägande av andelar i ett bolag i ett s.k. skatteparadis genom en s.k. ucits-fond föranleder inte CFC-beskattning.
Frågorna 2, 4 och 6
Banken ska inte beskattas enligt 39 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, för Fondens eller Bolagets inkomster.
Fråga 1 avvisas.
Förhandsbeskedet
Banken avser att ge ut ett finansiellt instrument, vars underliggande tillgång ska bestå av aktier i ett bolag (Bolaget) i ett s.k. skatteparadis. Bolaget är en sådan lågbeskattad utländsk juridisk person som avses i 39 a kap. IL. Det bedriver kapitalförvaltning och är strukturerat som ett open-ended investment company likt en investeringsfond. Bolaget kommer att investera i olika finansiella instrument eller i andelar i andra fonder, s.k. fond i fond-verksamhet.
Bankens investering i Bolaget ska ske genom en vanlig investeringsfond inom EU, t.ex. i Luxemburg eller Irland, som omfattas av det s.k. ucitsdirektivet (Fonden). Den ska vara kontraktuell och stå under vederbörlig tillsyn. Banken kommer att äga samtliga andelar i Fonden och kontrollera den. Bankens andelar i Fonden kommer att bli lagertillgångar vilka tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 19-20 c §§ IL.
Fondens andel av aktier i Bolaget ska uppgå till minst 25 procent av kapitalet och högst nästan 100 procent. Den rösträtt som kan vara förenad med aktieinnehavet kommer emellertid att vara så begränsad att den inte ger något inflytande i Bolaget. Övriga rösträttsaktier kommer inte att ägas av vare sig Banken eller någon som Banken kan påverka. Banken kommer inte heller indirekt att kunna påverka valet av styrelse, ledning eller förvaltare i Bolaget. De rösträttsstarka aktierna kan i princip komma att ägas av vem som helst, t.ex. Bolagets Fund Manager.
Banken ställer ett antal frågor huruvida dess investering i Bolaget genom Fonden kan komma att medföra beskattning av Banken enligt 39 a kap. IL.
Parterna är ense om att någon beskattning enligt 39 a kap. IL inte ska ske.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
För att beskattning enligt 39 a kap. IL ska kunna ske krävs — såvitt nu är i fråga — enligt 2 § att Banken eller Banken och personer i intressegemenskap med Banken direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska personer kommer att inneha eller kontrollera andelarna i Bolaget. Fonden är inte en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 § IL. Med hänsyn härtill och till de förutsättningar som i övrigt gäller för förhandsbeskedet ska det därför ges med angivet innehåll.
Frågorna 3 och 5 förfaller.
Beslutet
Banken frågar om beskattning enligt 39 a kap. IL kan ske när dess andelar i Fonden är lagertillgångar. Eftersom någon sådan beskattning inte aktualiseras saknas anledning att besvara den frågan (fråga 1).
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
