Ett stipendiums karaktär av skattefri inkomst har inte påverkats av att mottagaren varit anställd vid samma institution som beslutat om stipendiet.
Stipendiets karaktär av skattefri inkomst påverkas inte av att A varit timanställd vid samma institution som beslutat om stipendiet.
A har höstterminen 2008 antagits till forskarutbildning i [ett visst ämne] vid [ett visst universitet]. Hon har möjlighet att hos universitetet ansöka om ett stipendium. Stipendiet finansieras av [en viss institution] och beslutas av institutionens prefekt. Det uppgår till sammanlagt 200 000 kr, avser två års studier och utbetalas i två omgångar. Några villkor i form av krav på motprestation för att komma ifråga för stipendiet uppställs inte.
A vill veta om stipendiets skattefrihet påverkas av att hon under åren 2007 och 2008, då hon fortfarande gick på grundutbildningen, arbetade som timanställd i drygt 30 timmar vid [institutionen]. Skatteverket anser att så inte är fallet.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Enligt 8 kap. 5 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) gäller att stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. En förutsättning för skattefrihet är att stipendiet inte är förenat med krav på motprestation (jfr t.ex. prop. 1982/83:157 s. 39 ff., prop. 1990/91:54 s. 180 ff. och prop. 1992/93:127 s. 46 ff., bet. 1992/93:SkU14 s.28 f . samt RÅ 1988 ref. 127).
Stipendiet ska utgå på grund av att A har antagits till forskarutbildning i [ett visst ämne] vid [ett visst universitet]. Enligt vad som framgår av de uppgifter som lämnats i ärendet är stipendiet inte förenat med något krav på motprestation. Inte heller medför hennes tidigare anställning på [institutionen] vid universitetet eller övriga redovisade omständigheter att utbetalningarna ska behandlas annat än som skattefritt stipendium.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Jönsson, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Opander
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
