Väsentlig anknytning till Sverige pga innehav av villafastighet som utgör permanentbostad har ansetts föreligga fram till dess att en köpare tillträtt fastigheten.
Frågorna 1-3
X ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige fram till dess köparen tillträtt villafastigheten.
Frågorna 4 — 5 avvisas.
För att avgöra om en person har väsentlig anknytning hit ska enligt 3 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) en rad anknytningsfaktorer beaktas, bl.a. om personen har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.
X avser att tillsammans med sin hustru flytta till [utlandet] i slutet av december 2008. I samband därmed ska han avgå som VD och styrelseledamot i A AB samt från övriga styrelseuppdrag i svenska bolag. X äger 100 procent av aktierna i ett bolag i [utlandet] B, som i sin tur äger aktieposter i tre svenska onoterade bolag. Inget av dessa aktieinnehav överstiger två procent i respektive bolag. B äger även 100 procent av aktierna i C AB, ett bolag som är under likvidation.
Enligt ansökan kommer efter utflyttningen, och sedan ovan nämnda åtgärder genomförts, den enda anknytningsfaktor av betydelse vara den villafastighet som utgjort makarnas permanentbostad. Avsikten är att fastigheten ska säljas före utflyttningen och bohaget tas med till [utlandet]. Med anledning av osäkerheten kring såväl försäljningstidpunkten som köparens tillträde till fastigheten kan dessa tidpunkter komma att förskjutas till efter utflyttningen. En son till hans hustru kommer i sådant fall att sköta tillsynen av fastigheten fram till tillträdesdagen och eventuellt att vistas sporadiskt där. Av det skälet kommer visst bohag att finnas kvar i bostaden.
X vill med ett antal frågor (1-4) få klarlagt om han kan anses ha kvar väsentlig anknytning till Sverige vid olika alternativ för avvecklingen av villafastigheten. Om X ska anses ha väsentlig anknytning hit i något fall vill han ha besked var han ska anses ha hemvist vid tillämpningen av [aktuellt skatteavtal] (fråga 5).
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Att den skattskyldige behåller sin permanentbostad vid utflyttning har i praxis ansetts som en stark anknytningsfaktor till Sverige (jfr RÅ1974 A738, RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2002 ref. 70). I förevarande fall får enligt Skatterättsnämndens mening X anses ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av villafastigheten fram till dess köparen tillträtt fastigheten. Omständigheterna i övrigt är inte sådana att han även därefter kan anses ha väsentlig anknytning hit.
De sakomständigheter som redovisats i ansökan omfattar inte den situation som avses med fråga 4. Med hänsyn härtill bör något förhandsbesked inte lämnas i den delen.
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning föreligger inte tillräckliga uppgifter i ärendet för att bedöma om X:s personliga och ekonomiska förbindelser är starkast med Sverige eller [utlandet]. Något förhandsbesked bör därför inte heller lämnas vad gäller tillämpningen av skatteavtalet.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Jönsson, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
