Rationaliseringsförvärv
(Dnr 161-25/D)Ett fastighetsförvärv kan utgöra ett rationaliseringsförvärv även om den förvärvade fastigheten inte ägs i samma proportion som den redan ägda fastigheten.
En utbetalning av ett belopp motsvarande ett tidigare beskattat och återbetalat förbjudet lån har ansetts kunna göras utan beskattningskonsekvenser.
Utbetalningen utlöser inte någon beskattning för A.
Genom beslut av Skattemyndigheten [år] 1997, som fastställts av Kammarrätten i (...) år 2003, har A eftertaxerats för inkomståret 1991 med (...) kr som intäkt av tjänst med stöd av punkt 15 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370). Grunden för beskattningen var att ett penninglån ansågs ha lämnats från X AB i strid mot det s.k. låneförbudet, i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385). I december 1991 hade (...) överförts från det svenska bolagets (utländska) dotterbolag Y till A:s privata bankkonto i (utlandet). A var majoritetsägare i moderbolaget och anställd som VD i båda bolagen. Han återbetalade beloppet i mars 1992.
A vill veta om han till följd av att han återbetalat det lån han beskattats för kan ta ut motsvarande belopp från moderbolaget utan beskattningskonsekvenser för honom.
Skatteverket anser att A ska beskattas som för vinstutdelning eftersom han inte har någon fordran på bolaget i anledning av återbetalningen som kan ligga till grund för utbetalningen.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Det aktiebolagsrättsliga låneförbudet infördes år 1973 bl.a. för att förhindra skatteflykt i form av aktieägares lån från bolaget för privat konsumtion (prop. 1973:93 s. 90).
Bestämmelser om beskattning av låntagare till lån som lämnats i strid mot låneförbudet, vilka nu för inkomstslaget tjänst finns i 11 kap. 45 § inkomstskattelagen (1999:1229), tillkom år 1976. De utformades med utgångspunkt i att de transaktioner som täcks av låneförbudet ofta är ett uttag för gott av substans i företaget (jfr prop. 1975/76:79 s. 92).
Av allmänna principer följer att om låntagaren har beskattats för ett lån som lämnats i strid mot låneförbudet ska någon ytterligare beskattning vid ett senare efterskänkande av lånet inte ske (jfr prop. 1999/2000:15 s. 97 samt RÅ 2003 not. 119 och RÅ85 1:52). Enligt Skatterättsnämndens mening bör samma bedömning göras i ett fall som det förevarande när den skattskyldige tar ut ett belopp motsvarande det lån som lämnats i strid mot låneförbudet, vilket lån han tidigare har betalat tillbaka och därefter beskattats för enligt den aktuella bestämmelsen. Den ställda frågan besvaras således jakande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Ett fastighetsförvärv kan utgöra ett rationaliseringsförvärv även om den förvärvade fastigheten inte ägs i samma proportion som den redan ägda fastigheten.
Förvärv av en bostadsrättslägenhet som ska användas som fritidsbostad ger inte väsentlig anknytning till Sverige.
Termisk behandling av parkslide berättigar till skattereduktion för hushållsarbete.
Fråga om väsentlig anknytning på grund av vistelse i Sverige för umgänge med barn
Fråga om väsentlig anknytning på grund av innehav av jordbruksfastighet samt förvärv av aktiebolag för skötsel av fastigheten.
Skattereduktion kan inte medges för installation av solcellsbatteri på en jordbruksfastighet där elen till viss del används i en ekonomibyggnad.
Fråga om avdrag för ränteutgifter för krediter där kapitalförsäkring ingår som säkerhet.
Ett friskvårdsbidrag som används för ljusbehandling har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Särskilt kvalificerade andelar har ansetts utgöra kvalificerade andelar vid tillämpning av utomståenderegeln.
En person, utflyttad från Sverige sedan 2008, avser att öka sitt aktieinnehav till minst 10 procent men mindre än 20 procent i max fem svenska rörelsedrivande bolag. Personen har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige.