Överlåtelse genom gåva av aktier till anställd har inte medfört någon inkomstbeskattning för förvärvaren.
Gåvan av aktierna medför inte någon inkomstbeskattning för A.
B, som är född år (...), äger samtliga aktier i X AB. Bolaget har tre anställda och bedriver verksamhet med inriktning på (...)industrin. En av de anställda är A. Han har arbetat i bolaget sedan år 1984 och nu som bolagets VD. Lönen uppgår till ca 32 000 kr/mån vartill kommer ersättning i form av bonus och förmån av fri bil.
B, som saknar egna barn, ska genom gåva överlåta aktierna i bolaget till A som är syskonbarn till honom. Innan gåvan lämnas kommer B att få utdelning från bolaget med ca 3 miljoner kr. Vid gåvotillfället beräknas aktierna ha ett värde om ca 5 miljoner kr.
B:s närmaste anhöriga är A och tre andra syskonbarn. De senare kommer att värdemässigt kompenseras för aktiegåvan till A i B:s testamente.
Frågan i ärendet är om gåvan av aktierna till A utlöser inkomstbeskattning för honom.
Skatteverket anser att någon inkomstbeskattning inte ska ske.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) är ett förvärv genom bl.a. gåva skattefritt. Av praxis följer emellertid att inkomstbeskattning i inkomstslaget tjänst kan ske när aktieförvärvet kan antas ha sitt ursprung i en arbetsprestation som förvärvaren utför.
Mot bakgrund av lämnade uppgifter finner Skatterättsnämnden att överlåtelsen av aktierna i X AB till A i allt väsentligt får anses ha sin grund i ett generationsskifte i syfte att han ska fortsätta driften av bolaget. Överlåtelsen är med hänsyn härtill av benefik karaktär. Någon inkomstbeskattning för aktiernas värde ska därför inte ske.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Hellman
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
