Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Avdrag har med tillämpning av skatteflyktslagen vägrats för koncernbidrag som medfört underskott för givaren.
Fråga 1
Rätt till avdrag för koncernbidraget föreligger vid en prövning mot reglerna i 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Fråga 2
Tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) innebär att koncernbidraget inte ska dras av till den del det medför att underskott uppkommer hos givaren.
X AB, som sedan år (...) ingår i (...)-koncernen, ägs av Z Ltd. Den svenska delen av koncernen ska omstruktureras. Förändringarna syftar till att göra ett av X AB:s dotterbolag, Y AB, till huvudbolag i Sverige. X AB ska därför överlåta sina övriga dotterbolag till Y AB och Y AB till Z Ltd. Därefter överlåter Z Ltd aktierna i X AB till en extern part.
Såväl X AB som Y AB har underskott som kvarstår från föregående beskattningsår. För X AB uppgår det vid utgången av år 2007 till ca (...) kr och för Y AB till ca (...) kr. Mellan bolagen gäller inte några begränsningar för att dra av underskott enligt 40 kap. IL.
Avsikten är att X AB ska säljas utan något kvarstående underskott. Det ska i stället föras till Y AB genom att bolaget lämnar koncernbidrag till X AB som ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren. Förfarandet att åstadkomma detta inleds med att X AB lånar ett belopp motsvarande sitt underskott av Z Ltd, ett belopp som tillförs Y AB i form av ett aktieägartillskott. Därefter lämnar Y AB motsvarande belopp som koncernbidrag till X AB som sedan återbetalar lånet till Z Ltd. Underskottet hos Y AB beräknas motsvara nästan hela beloppet.
Sökandebolagen vill få klarlagt om Y AB i den aktuella situationen har rätt till avdrag för det lämnade koncernbidraget (fråga 1) och om någon av transaktionerna kan ifrågasättas med stöd av skatteflyktslagen (fråga 2).
Frågorna ställs mot bakgrund av RÅ 2000 ref. 21 II och RÅ 1989 ref. 31. I de fallen fördes underskotten ifråga, i motsats till vad som gäller i det aktuella fallet, till bolag som därefter såldes externt. Regeringsrätten vägrade avdrag för koncernbidrag med tillämpning av skatteflyktslagen.
Parterna är ense om att rätt till avdrag för koncernbidrag föreligger. De anser även att skatteflyktslagen inte ska tillämpas med hänvisning till att det här är fråga om att behålla ett kvarstående underskott inom koncernen.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Fråga 1
Enligt givna förutsättningar är de villkor som uppställs i 35 kap. IL för avdrag för koncernbidrag uppfyllda. Skäl att vägra avdrag med hänsyn till hur koncernbidraget ska finansieras föreligger inte (jfr RÅ 2000 ref. 21 II).
Fråga 2
Vid prövningen av skatteflyktslagen i RÅ 2000 ref. 21 II konstaterade Regeringsrätten att förfarandet att tillskapa ett underskott hos det bolag som lämnar koncernbidrag och som därefter säljs externt syftade till att bolaget skulle kunna utnyttja underskottet mot sina framtida inkomster. Det var enligt Regeringsrätten i praktiken detsamma som att utjämning av överskott och underskott fortsätter trots att givande och mottagande bolag inte längre ingår i samma koncern. Mot den bakgrunden ansåg Regeringsrätten att förfarandet stred mot syftet med koncernbidragsreglerna och att skatteflyktslagen var tillämplig till den del avdraget medförde att underskott uppkom hos givaren.
Om avdrag för koncernbidrag skulle medges i det nu aktuella fallet kommer på motsvarande sätt som i 2000 års rättsfall en utjämning av överskott och underskott att kunna fortsätta efter det att koncernförhållandet mellan bolagen upphört. Med hänsyn härtill och med beaktande av att omständigheterna i övrigt nära överensstämmer med det förfarande som prövades i rättsfallet finner Skatterättsnämnden att rekvisiten i 2 § skatteflyktslagen är uppfyllda. Det förhållandet att underskottet ifråga även fortsättningsvis kommer att finnas kvar inom samma koncern som tidigare föranleder ingen annan bedömning.
Av det anförda följer att avdrag för Y AB:s koncernbidrag till X AB inte ska medges till den del det medför att underskott uppkommer i förstnämnda bolag.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Tottie
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.