Vinst som skapats genom en koncernintern företagsöverlåtelse har ansetts kunna kvittas mot koncernbidragsspärrat underskott utan att skatteflyktslagen ansetts tillämplig.
Lagen (1995:575) mot skatteflykt är inte tillämplig på förfarandet.
X AB förvärvade i april 2008 [ett holdingbolag med ett rörelsedrivande dotterbolag]. De förvärvade bolagen har fusionerats. Verksamheten bedrivs fortsättningsvis under firma Y AB.
X AB hade vid förvärvet av dotterbolagen betydande underskott från tidigare beskattningsår som till stor del kvarstod vid utgången av år 2008. Förvärvet medförde att bestämmelserna i 40 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är tillämpliga. Det innebär att X AB:s rätt att kvitta kvarstående underskott mot koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. IL från ifrågavarande dotterbolag är spärrade under viss tid. X AB överväger att överlåta sin verksamhet avseende (...) till Y AB till marknadsvärde för att kunna kvitta den vinst som uppkommer vid överlåtelsen mot det underskott som kvarstår från det föregående beskattningsåret.
X AB vill ha besked om lagen mot skatteflykt är tillämplig, dvs. huruvida bolaget inte får kvitta den vinst som uppstår vid försäljningen av verksamheten till dotterbolaget mot sitt kvarstående underskott. Skatteverket anser att frågan ska besvaras nekande.
Skatterättsnämnden finner att förutsättningar för att tillämpa lagen mot skatteflykt på det redovisade förfarandet inte kan anses föreligga.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Gilbe
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
