Genom ett andelsbyte enligt reglerna i den år 1998 upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG avyttrade X AB år 1997 sina aktier i Y AB mot aktier i ett engelskt bolag som senare namnändrades till U. Kapitalvinsten på grund av andelsbytet beskattades inte utan anges i stället ske det år de mottagna andelarna avyttras.

Från att ha varit ett "private limited company" omregistrerades U år 2004 till ett "private unlimited company", Z. Båda bolagsformerna omfattas av den brittiska motsvarigheten till aktiebolagslagen, Companies Act. Förändringen ledde till bl.a. att delägarna i bolaget nu är ansvariga att skjuta till medel för att täcka underskott vid bolagets likvidation utan begränsning till visst belopp. Bolaget omfattas av den brittiska inkomstbeskattningen.

Inför en avyttring av andelarna i Z vill X AB veta om de kan behandlas som näringsbetingade andelar (frågorna 1 och 2). Den tveksamhet som X AB vill ha bedömd är om Z vid tillämpningen av definitionen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag. Övriga villkor uppges vara uppfyllda.

Regleringen av näringsbetingade andelar i 24 kap. 13—16 §§ IL fick sitt nuvarande innehåll genom införandet av nya regler för beskattning av CFC-bolag i39 akap. Därvid upphävdes kravet på jämförlig inkomstbeskattning i 24 kap. 15 § för att en andel i ett utländskt företag skulle kunna vara näringsbetingad andel.

I definitionen i 24 kap. 13 § IL anges att med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. Även andelar i utländska motsvarigheter till dessa slag av företag omfattas (jfr 2 kap. 2 § IL och prop. 2002/03:96 s. 105).

Vad som ska bedömas vid en jämförelse mellan utländska och svenska företeelser är enligt förarbetena till 2 kap. 2 § IL om något enligt den utländska rätten är sådant att den aktuella företeelsen skulle kunna anses falla in under den svenska termen, såsom den används i IL (jfr prop. 1999/2000:2 del 2 s.21 f .). I fråga om den nu aktuella jämförelsen anges i förarbetena att det ligger i sakens natur att de svenska associationsformerna aktiebolag och ekonomiska föreningar inte alltid har en identisk motsvarighet i utländska stater. Det behöver därför inte föreligga absolut identitet utan det får i de enskilda fallen avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening (prop. 2002/03:96 s. 105).

När det gäller de utländska företagens skattemässiga situation anges utöver hänvisningen till förekomsten av effektiva CFC-regler endast att andelar i delägarbeskattade utländska företag utesluts från tillämpningen (prop. 2002/03:96 s. 104—106 samt 110—112 om övervägandena avseende andelar i svenska handelsbolag).

Skatteverket anser att andelarna i det utländska bolaget uppfyller villkoren för att betraktas som näringsbetingade. Enligt verkets uppfattning leder det till att fråga 2 om den vinst som uppkom vid andelsbytet ska tas upp vid avyttringen av dessa andelar ska besvaras nekande.

Skatterättsnämnden gör följande bedömning.

Avgörande för tillämpningen av 24 kap. 13 § IL i ett fall som det förevarande är alltså om det utländska företaget kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag.

Förarbetena ger inte någon närmare vägledning för hur jämförelsen ska göras eller vilken grad av överensstämmelse mellan företagsformerna som krävs i civilrättsligt hänseende.

Enligt vad som upplysts om den brittiska lagstiftningen synes ett bolag av den typ som är aktuell i ärendet skilja sig från ett svenskt aktiebolag främst genom att delägarna är personligen ansvariga för bolagets skulder vid en likvidation.

När det gäller den skattemässiga jämförelsen kan av förarbetena den slutsatsen dras att det utländska företaget ska ha en sådan anknytning till landet ifråga att det är en juridisk person som, enligt terminologin i IL, är obegränsat skattskyldig där.

Det brittiska bolaget, som är skattesubjekt enligt landets inkomstskattelagstiftning, behandlas enligt samma regler som gäller för private limited companies, bolag utan personligt ansvar för delägarna.
Mot bakgrund av det anförda finner Skatterättsnämnden vid en sammantagen bedömning att bolaget ifråga får anses motsvara ett svenskt aktiebolag i det aktuella lagrummets mening.

Till följd härav och med beaktande av övriga för förhandsbeskedet givna förutsättningar är villkoren uppfyllda för att andelarna i bolaget ska behandlas som näringsbetingade andelar enligt 24 kap. 13 § IL.

Ansökan omfattar även en andra fråga, om den vid andelsbytet uppkomna vinsten är skattefri med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 86 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).

Av lämnade förutsättningar framgår dels att de ursprungligen avyttrade andelarna inte utgjorde lagertillgångar, dels att de nu aktuella andelarna är onoterade. Mot den bakgrunden ger lagtexten vid handen att vinsten från andelsbytet år 1997 inte ska tas upp som intäkt vid den tilltänkta avyttringen om andelarna är näringsbetingade. Att så är fallet följer av svaret på fråga 1.

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Opander