Värdepappershandlande bolags förvärv av andelar i annat värdepappershandlande bolag.
Utdelning från Z AB blir undantagen från skatteplikt.
Aktierna i X AB respektive Y AB ägs av A respektive B. Dessa äger vidare till lika delar aktierna i Z AB. Samtliga bolag bedriver i stor omfattning handel med värdepapper. A och B överväger att till underpris avyttra sina aktier i Z AB till X AB respektive Y AB varefter sistnämnda två bolag kommer att äga hälften var av aktierna i Z AB. Därefter avses Z AB lämna utdelning till X AB respektive Y AB, vilka kommer att vidareutdela den utdelningen till A respektive B. Sistnämnda personer kommer därvid att kunna utnyttja vissa tidsbegränsade regler avseende lättnad vid beskattningen av den utdelningen.
X AB och Y AB frågar om deras aktier i Z AB blir lagertillgångar, om den s.k. Lundinregeln i 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, blir tillämplig på utdelning från Z AB och om lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen) blir tillämplig.
Parterna är ense om att frågorna ska besvaras nekande.
Skatterättsnämnden, som utgår från att verksamheterna i samtliga nämnda bolag kommer att fortsatt bedrivas i dessa bolag efter det att X AB och Y AB har förvärvat aktierna i Z AB, gör följande bedömning.
Med hänsyn till att X AB och Y AB genom förvärvet av aktierna kommer att få ett väsentligt inflytande i Z AB samt att bolagen bedriver samma sorts verksamhet finner Skatterättsnämnden att aktierna i Z AB kommer att bli näringsbetingade andelar enligt 24 kap. 13-14 §§ IL och att X AB och Y AB genom förvärvet kommer att få tillgångar av verkligt och särskilt värde för sina näringsverksamheter. Skatteflyktslagen kan inte anses bli tillämplig. Förhandsbesked ska därför ges med angivet innehåll.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
