En indragning till underpris av ett bolags aktier i ett annat bolag har inte medfört några beskattningskonsekvenser för ägare av bolagen.
Omstruktureringen medför inte några beskattningskonsekvenser för vare sig A eller B.
X AB, som är moderbolag för en (...) koncern som marknadsför (...), är ett familjeföretag (...). Huvuddelägare i X AB är nu A med ett aktieinnehav som motsvarar drygt 51 procent av rösterna i bolaget. A:s två syskon äger aktieposter om drygt 5 respektive 15 procent av rösterna. Härutöver äger deras mor och barn aktieposter av varierande storlek. För B, som är son till A, uppgår aktieposten till drygt 5 procent.
Utöver de av familjemedlemmarna direktägda aktierna i X AB äger Y AB en aktiepost om [drygt 7] procent av rösterna i bolaget. Y AB är ett dotterbolag till Z AB som i sin tur ägs av A och hans syskon till nästan lika delar.
Aktierna i fråga utgör kvalificerade andelar för samtliga familjemedlemmar.
Avsikten är att genomföra en omstrukturering av ägandet i X AB för att uppnå att samtliga aktier i bolaget blir direktägda av familjemedlemmarna. Det ska ske på så sätt att Y AB:s aktier i X AB, som är näringsbetingade andelar, dras in mot en ersättning understigande aktiernas marknadsvärde. I anslutning härtill företas en fondemission i X AB med belopp motsvarande de indragna aktiernas del av aktiekapitalet. Detta för att aktiekapitalet ska uppgå till samma belopp som före aktieindragningen.
Frågorna i ansökan är om omstruktureringen medför beskattning av B som för inkomst av tjänst eller kapital och av A som för utdelning.
Skatteverket anser att omstruktureringen kan ske utan någon beskattning av sökandena.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Indragningen av Y AB:s aktier i X AB är att betrakta som en avyttring av dessa aktier till underpris till X AB. Med stöd av 23 kap. 2 § andra stycket andra meningen inkomstskattelagen (1999:1229) omfattas överlåtelsen av undantagen i kapitlets 11 §. Att en fondemission företas för att återställa aktiekapitalet i X AB till den nivå som förelåg före den aktuella aktieindragningen föranleder inte någon annan bedömning. Det innebär att frågorna ska besvaras nekande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Tottie
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
