Vid donation av kontanta medel till etablerad välgörenhetsorganisation har aktieägare i överförande bolag utdelningsbeskattats för den del av det överförda beloppet som svarar mot hans ägarandel i bolaget.
A ska som utdelning ta upp ett belopp motsvarande den del av överföringen som belöper på hans ägarandel i X AB (X).
Tillsammans med fyra andra medlemmar av familjen A äger A aktierna i fåmansföretaget X. Varje delägare har lika stor andel. Som ett led i att verksamheten i bolaget ska bedrivas så etiskt korrekt som möjligt avser bolaget att i enlighet med 17 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) donera (överföra) en viss del (10 procent) av sin vinst till organisationer som tillgodoser välgörande ändamål [...].
Frågan i ärendet är om en sådan överföring, som ska ske i form av kontanta medel, medför utdelningsbeskattning av A eller på annat sätt innebär beskattningskonsekvenser för honom som aktieägare i X.
Skatteverket anser att överföringen föranleder utdelningsbeskattning.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Av praxis (RÅ 2007 not. 161) framgår att en fåmansaktiebolagsägare ska utdelningsbeskattas för en inte affärsmässigt motiverad förmögenhetsöverföring från bolaget till annan, om överföringen inte är en underprisöverlåtelse enligt 23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Det framgår vidare att utdelningsbeskattning även ska ske om förmögenhetsöverföringen består av kontanter.
Med hänsyn till det anförda ska A som utdelning ta upp den del av det överförda beloppet som svarar mot hans ägarandel i X.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Diurson, Gäverth, Påhlsson, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Palmstierna
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
