Skattskyldighet för bolag som driver djurpark på vilken finns en skattefri specialbyggnad som används i djurparksverksamheten
X AB är skattskyldigt för djurparkens resultat till den del det överstiger värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Ansökan avvisas till den del den inte besvarats genom beskedet.
Förhandsbeskedet
Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.
X AB äger fastigheten (...) i (...) kommun. På fastigheten finns en [djur]park där besökare mot entréavgift på egen hand via gångvägar inom området kan studera (...) vilda djur. [På fastigheten finns en byggnad som] är indelad som kulturbyggnad, dvs. som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning, enligt 2 kap. 2 § FTL. Bolaget vill ha besked om hur intäkterna från entréavgifterna ska behandlas vid inkomstbeskattningen mot bakgrund av regleringen i 7 kap. 21 § första stycket IL. Bolagets uppfattning är att entréavgifterna utgör inkomst från användning av själva fastigheten som sådan och att de därmed är skattebefriade i sin helhet.
Skatteverket anser att endast den delen av den samlade inkomsten som är avsedd att täcka utgifter för hyresvärdet på fastigheten är skattebefriad.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 2005 ref. 9 tagit ställning till ett liknande fall. Två läkare ägde en fastighet där de bedrev vårdverksamhet. Fastigheten uppfyllde förutsättningarna enligt 7 kap. 21 § första stycket IL för att läkarna inte skulle vara skattskyldiga för inkomst från användningen av fastigheten som medförde att byggnaden ifråga hänförts till vårdbyggnad. De ansågs skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del det översteg värdet av användningen av fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Motsvarande verksamhet i förevarande fall är den av X AB bedrivna djurparken. Av rättsfallet följer att endast den del av resultatet av verksamheten som uppkommer på grund av att den egna fastigheten hyresfritt kan användas i verksamheten ska undantas från inkomstbeskattning. I konsekvens härmed är utgifterna i denna skattefria del av verksamheten inte avdragsgilla. Vid sådant förhållande måste en uppdelning ske av resultatet i förhållande till vad som är att hänföra till den ena eller andra verksamhetsdelen. Inkomsten i den skattefria delen av verksamheten får anses motsvara ett uppskattat marknadsmässigt hyresvärde minskat med de utgifter som belöper på användningen av betongbyggnaden. Kvarvarande del motsvaras av den skattepliktiga delen av djurparksverksverksamheten.
[Beslut]
För det fall den aktuella inkomsten inte anses vara skattefri i sin helhet har X AB begärt att få besked om hur den skattefria delen ska beräknas. Skatterättsnämnden anser att hur den skattefria delen av inkomsten närmare ska beräknas är en utredningsfråga som — utöver vad som följer av det lämnade beskedet — bör hanteras inom den ordinarie taxeringsprocessen.
(...)
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Jönsson, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
