Skattskyldighet för bolag som driver djurpark på vilken finns en skattefri specialbyggnad som används i djurparksverksamheten
X AB är skattskyldigt för djurparkens resultat till den del det överstiger värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Ansökan avvisas till den del den inte besvarats genom beskedet.
Förhandsbeskedet
Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.
X AB äger fastigheten (...) i (...) kommun. På fastigheten finns en [djur]park där besökare mot entréavgift på egen hand via gångvägar inom området kan studera (...) vilda djur. [På fastigheten finns en byggnad som] är indelad som kulturbyggnad, dvs. som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning, enligt 2 kap. 2 § FTL. Bolaget vill ha besked om hur intäkterna från entréavgifterna ska behandlas vid inkomstbeskattningen mot bakgrund av regleringen i 7 kap. 21 § första stycket IL. Bolagets uppfattning är att entréavgifterna utgör inkomst från användning av själva fastigheten som sådan och att de därmed är skattebefriade i sin helhet.
Skatteverket anser att endast den delen av den samlade inkomsten som är avsedd att täcka utgifter för hyresvärdet på fastigheten är skattebefriad.
Skatterättsnämnden gör följande bedömning.
Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 2005 ref. 9 tagit ställning till ett liknande fall. Två läkare ägde en fastighet där de bedrev vårdverksamhet. Fastigheten uppfyllde förutsättningarna enligt 7 kap. 21 § första stycket IL för att läkarna inte skulle vara skattskyldiga för inkomst från användningen av fastigheten som medförde att byggnaden ifråga hänförts till vårdbyggnad. De ansågs skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del det översteg värdet av användningen av fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen.
Motsvarande verksamhet i förevarande fall är den av X AB bedrivna djurparken. Av rättsfallet följer att endast den del av resultatet av verksamheten som uppkommer på grund av att den egna fastigheten hyresfritt kan användas i verksamheten ska undantas från inkomstbeskattning. I konsekvens härmed är utgifterna i denna skattefria del av verksamheten inte avdragsgilla. Vid sådant förhållande måste en uppdelning ske av resultatet i förhållande till vad som är att hänföra till den ena eller andra verksamhetsdelen. Inkomsten i den skattefria delen av verksamheten får anses motsvara ett uppskattat marknadsmässigt hyresvärde minskat med de utgifter som belöper på användningen av betongbyggnaden. Kvarvarande del motsvaras av den skattepliktiga delen av djurparksverksverksamheten.
[Beslut]
För det fall den aktuella inkomsten inte anses vara skattefri i sin helhet har X AB begärt att få besked om hur den skattefria delen ska beräknas. Skatterättsnämnden anser att hur den skattefria delen av inkomsten närmare ska beräknas är en utredningsfråga som — utöver vad som följer av det lämnade beskedet — bör hanteras inom den ordinarie taxeringsprocessen.
(...)
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Jönsson, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
Ett underskottsföretag ägs av tre närstående fysiska personer. Ägarna avser att förändra sitt direkta ägande till ett indirekt ägande via var sitt bolag. Ägarförändringen har inte ansetts begränsa företagets rätt att dra av tidigare års underskott.
Sökandena bedriver fastighetsförvaltning i aktiebolag samt samäger och förvaltar ett antal hyresfastigheter. Underprisöverlåtelse av några av de samägda fastigheterna till aktiebolaget har inte medfört några beskattningskonsekvenser för sökandena.
En i Sverige begränsat skattskyldig person ska inte beskattats för tidigare beviljat uppskovsbelopp.
Särskilda skäl för att medge undantag från röstvillkoret i samband med andelsbyte har ansetts föreligga.
En överlåtelse av aktier till ägarens söner har ansetts utgöra skattefria gåvor för sönerna.
Ett aktiebolag där två stiftelser tillsammans äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget utgör inte ett fåmansföretag.
Differentierad utdelning i samband med att en delägare avvecklar sitt ägande har inte ansetts föranleda annan beskattning av honom än vad som följer av 57 kap. IL.
Fråga om avdrag för logi vid ökade levnadskostnader på grund av dubbel bosättning ska beräknas till kostnaden för bostaden på den nya eller den tidigare arbetsorten.
Ett aktiebolag där en stiftelse äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget utgör inte ett fåmansföretag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig avseende en andelsägare som inte medverkat i det aktuella förfarandet.
