Skattereduktion för hushållsarbete, s.k. ROT-avdrag, har inte medgetts för arbete på ett småhus som sökanden äger men som en utomstående är bosatt i.
Fråga 1
A är inte berättigad till skattereduktion för utgifterna för de aktuella ROT—arbetena.
Sedan år 2007 finns möjligheter för fysiska personer att få skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Bestämmelserna fanns ursprungligen i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. De inordnades i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, genom lagstiftning år 2009 (SFS 2009:197). Senare samma år kom skattereduktionen att omfatta även utgifter för s.k. ROT—arbete, dvs. reparation, underhåll samt om— och tillbyggnad av vissa bostäder, däribland småhus (SFS 2009:536).
De särskilda bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete finns i 67 kap. 11—19 §§ IL. Begreppet hushållsarbete definieras i 13 §. Där räknas upp ett antal tjänster som i förarbetena karaktäriseras som normalt hushållsarbete och trädgårdsarbete samt vissa tjänster avseende omsorg och tillsyn som utförs i bostaden eller i nära anslutning till den, med viss utvidgning i fråga om omsorgs- och tillsynstjänster (se prop. 2006/07:94 s. 41—44).
Enligt13 a § räknas som hushållsarbete vid tillämpningen av kapitlet även ROT—arbete på ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Kravet på ägande har tillkommit för att utesluta skattereduktion för sådant arbete på hus och lägenheter som hyrs eller arrenderas (prop. 2008/09:178 s. 27).
För rätt till skattereduktion uppställs enligt 15 § första stycket villkoret att "det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll".
Sistnämnda bestämmelse fanns i 5 § 1 i 2007 års lag. Ursprungligen gällde att "det utförda hushållsarbetet skall vara hänförligt till sökandens eller dennes förälders hushåll". Med anledning av att reglerna utvidgades till att avse även fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån av hushållstjänster (jfr 67 kap. 12 § 2 IL) föreskrevs att "det utförda hushållsarbetet ska vara hänförligt till den som ansöker om eller begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll".
När reglerna om skattereduktion för hushållstjänster flyttades till IL fick villkoret sin nuvarande lydelse. I författningskommentaren anges att samma villkor för rätt till skattereduktion ska gälla som enligt 5 § 1 i 2007 års lag (prop. 2008/09:77 s. 96).
Utvidgningen av möjligheten till skattereduktion för hushållsarbeten till att också omfatta ROT-arbete innebar att tre nya paragrafer infördes i 67 kap. IL, nämligen 13 a—13 c §§. Som framgått ändrades inte 15 §.
A och hans maka äger tillsammans en jordbruksfastighet, [fastighetsbeteckning]. De avser att hyra ut bostadsbyggnaden på fastigheten, ett småhus, till en inte närstående person. När hyresgästen har flyttat in ska A anlita en utomstående hantverkare för ROT—arbeten på byggnaden. Han vill i första hand få klarlagt om rätt till skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. IL föreligger för utgifter för dessa arbeten (fråga 1).
A:s uppfattning är att det av 67 kap.13 a § IL, jämförd med 15 §, framgår att det för skattereduktion för ROT—arbete på ett småhus krävs endast att den skattskyldige äger bostadsbyggnaden, inte att den skattskyldige eller hans förälder dessutom måste ha sin bostad där.
Skatteverket är av motsatt uppfattning. Skattereduktion för ROT-arbete kan endast medges för arbete som utförs i en bostadsbyggnad där den som begär skattereduktion har sitt hushåll, om det inte är fråga om förälders hushåll.
Som villkor för skattereduktion gäller enligt 67 kap. 15 § första stycket IL att det utförda hushållsarbetet, som definieras i 13 och13 a §§, är hänförligt till den som begär skattereduktionen eller dennes förälders hushåll.
Frågan i ärendet är hur villkoret ska tolkas i ett fall där skattereduktion begärs för utgifter för hushållsarbete i form av ROT—arbete på ett småhus när huset ägs av den som begär skattereduktion men hyrs av en utomstående person.
Att villkoret skulle avse endast utgifter för arbete hänförligt till det egna hushållet eller förälders hushåll, dvs. egen eller förälders permanent- och fritidsbostad, kan inte klart utläsas av bestämmelsen. Å andra sidan kan uttrycket "hänförligt till" knappast syfta på ägandet av småhuset eftersom den begränsningen av möjligheten till skattereduktion redan gjorts i kapitlets13 a § .
Det anförda talar för att 67 kap. 15 § första stycket IL innebär ett tillkommande krav. Sett till bestämmelsernas uppbyggnad och inbördes sammanhang ligger det enligt Skatterättsnämndens uppfattning närmast till hands att, i likhet med vad som uttryckligen gäller för hushållsarbeten i 13 §, läsa in att arbetena ska utföras på ett småhus där ägaren, eller hans förälder, har sin bostad.
Av förarbetena till förslaget att utvidga skattereduktion för hushållsarbete även till ROT—arbete framgår att syftet varit att åstadkomma en sådan avgränsning (prop. 2008/09:178 s.28 f .). Till det kan fogas att Lagrådet i sitt yttrande konstaterade att samma villkor och förutsättningar som gällde för skattereduktion för hushållsarbete skulle komma att gälla för ROT-arbete (a. prop., bilaga 5, s. 87).
Skatterättsnämndens bedömning är sammanfattningsvis att utgifter för de aktuella arbetena inte berättigar till skattereduktion.
Med hänvisning till att den uthyrda bostaden klassificeras som en näringsfastighet (2 kap. 14 § IL) har A även frågat om skattereduktion avseende ROT-arbete ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet eller minska avdraget för utgifterna för arbetet (frågorna 2 och 3). Mot bakgrund av svaret på fråga 1 förfaller de frågorna.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Grotander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
