Skattereduktion för hushållsarbete, s.k. ROT-avdrag, har inte medgetts för arbete på ett småhus som sökanden äger men som en utomstående är bosatt i.
Fråga 1
A är inte berättigad till skattereduktion för utgifterna för de aktuella ROT—arbetena.
Sedan år 2007 finns möjligheter för fysiska personer att få skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Bestämmelserna fanns ursprungligen i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. De inordnades i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, genom lagstiftning år 2009 (SFS 2009:197). Senare samma år kom skattereduktionen att omfatta även utgifter för s.k. ROT—arbete, dvs. reparation, underhåll samt om— och tillbyggnad av vissa bostäder, däribland småhus (SFS 2009:536).
De särskilda bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete finns i 67 kap. 11—19 §§ IL. Begreppet hushållsarbete definieras i 13 §. Där räknas upp ett antal tjänster som i förarbetena karaktäriseras som normalt hushållsarbete och trädgårdsarbete samt vissa tjänster avseende omsorg och tillsyn som utförs i bostaden eller i nära anslutning till den, med viss utvidgning i fråga om omsorgs- och tillsynstjänster (se prop. 2006/07:94 s. 41—44).
Enligt13 a § räknas som hushållsarbete vid tillämpningen av kapitlet även ROT—arbete på ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Kravet på ägande har tillkommit för att utesluta skattereduktion för sådant arbete på hus och lägenheter som hyrs eller arrenderas (prop. 2008/09:178 s. 27).
För rätt till skattereduktion uppställs enligt 15 § första stycket villkoret att "det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll".
Sistnämnda bestämmelse fanns i 5 § 1 i 2007 års lag. Ursprungligen gällde att "det utförda hushållsarbetet skall vara hänförligt till sökandens eller dennes förälders hushåll". Med anledning av att reglerna utvidgades till att avse även fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån av hushållstjänster (jfr 67 kap. 12 § 2 IL) föreskrevs att "det utförda hushållsarbetet ska vara hänförligt till den som ansöker om eller begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll".
När reglerna om skattereduktion för hushållstjänster flyttades till IL fick villkoret sin nuvarande lydelse. I författningskommentaren anges att samma villkor för rätt till skattereduktion ska gälla som enligt 5 § 1 i 2007 års lag (prop. 2008/09:77 s. 96).
Utvidgningen av möjligheten till skattereduktion för hushållsarbeten till att också omfatta ROT-arbete innebar att tre nya paragrafer infördes i 67 kap. IL, nämligen 13 a—13 c §§. Som framgått ändrades inte 15 §.
A och hans maka äger tillsammans en jordbruksfastighet, [fastighetsbeteckning]. De avser att hyra ut bostadsbyggnaden på fastigheten, ett småhus, till en inte närstående person. När hyresgästen har flyttat in ska A anlita en utomstående hantverkare för ROT—arbeten på byggnaden. Han vill i första hand få klarlagt om rätt till skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. IL föreligger för utgifter för dessa arbeten (fråga 1).
A:s uppfattning är att det av 67 kap.13 a § IL, jämförd med 15 §, framgår att det för skattereduktion för ROT—arbete på ett småhus krävs endast att den skattskyldige äger bostadsbyggnaden, inte att den skattskyldige eller hans förälder dessutom måste ha sin bostad där.
Skatteverket är av motsatt uppfattning. Skattereduktion för ROT-arbete kan endast medges för arbete som utförs i en bostadsbyggnad där den som begär skattereduktion har sitt hushåll, om det inte är fråga om förälders hushåll.
Som villkor för skattereduktion gäller enligt 67 kap. 15 § första stycket IL att det utförda hushållsarbetet, som definieras i 13 och13 a §§, är hänförligt till den som begär skattereduktionen eller dennes förälders hushåll.
Frågan i ärendet är hur villkoret ska tolkas i ett fall där skattereduktion begärs för utgifter för hushållsarbete i form av ROT—arbete på ett småhus när huset ägs av den som begär skattereduktion men hyrs av en utomstående person.
Att villkoret skulle avse endast utgifter för arbete hänförligt till det egna hushållet eller förälders hushåll, dvs. egen eller förälders permanent- och fritidsbostad, kan inte klart utläsas av bestämmelsen. Å andra sidan kan uttrycket "hänförligt till" knappast syfta på ägandet av småhuset eftersom den begränsningen av möjligheten till skattereduktion redan gjorts i kapitlets13 a § .
Det anförda talar för att 67 kap. 15 § första stycket IL innebär ett tillkommande krav. Sett till bestämmelsernas uppbyggnad och inbördes sammanhang ligger det enligt Skatterättsnämndens uppfattning närmast till hands att, i likhet med vad som uttryckligen gäller för hushållsarbeten i 13 §, läsa in att arbetena ska utföras på ett småhus där ägaren, eller hans förälder, har sin bostad.
Av förarbetena till förslaget att utvidga skattereduktion för hushållsarbete även till ROT—arbete framgår att syftet varit att åstadkomma en sådan avgränsning (prop. 2008/09:178 s.28 f .). Till det kan fogas att Lagrådet i sitt yttrande konstaterade att samma villkor och förutsättningar som gällde för skattereduktion för hushållsarbete skulle komma att gälla för ROT-arbete (a. prop., bilaga 5, s. 87).
Skatterättsnämndens bedömning är sammanfattningsvis att utgifter för de aktuella arbetena inte berättigar till skattereduktion.
Med hänvisning till att den uthyrda bostaden klassificeras som en näringsfastighet (2 kap. 14 § IL) har A även frågat om skattereduktion avseende ROT-arbete ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet eller minska avdraget för utgifterna för arbetet (frågorna 2 och 3). Mot bakgrund av svaret på fråga 1 förfaller de frågorna.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Grotander
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
