Vid uthyrning av byggnader som indelats som specialbyggnader vid fastighetstaxeringen har hyresinkomsten ansetts skattepliktig i det uthyrande bolagets verksamhet.
Frågorna 1 och 2
X AB ska vid beräkning av överskott och underskott i sin näringsverksamhet ta upp hyresinkomsterna från dotterbolaget som intäkter och dra av utgifterna för investeringar i [anläggningen] som kostnader.
Fråga 3
Lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen, är inte tillämplig.
Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning. Av 2 kap. 3 § FTL framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.
X AB äger en [anläggning] på både egen fastighet och arrenderade markområden samt bedriver servering [inom anläggningsområdet]. [Anläggningen] på den egna fastigheten har indelats som specialbyggnader för bad, sport, idrott och liknande enligt 2 kap. 2 § FTL. De årliga driftkostnaderna för [anläggningsverksamheten] överstiger motsvarande intäkter från verksamheten. Övriga verksamheter beräknas ge överskott.
Skattebefrielsen enligt 7 kap. 21 § första stycket IL medförde att utgifter i den skattefria delen av verksamheten inte var avdragsgilla för X AB. Bolaget bildade därför ett dotterbolag till vilket [anläggningen] hyrs ut på marknadsmässiga villkor (...).
Enligt lämnade förutsättningar kan moder- och dotterbolaget lämna koncernbidrag till varandra med avdragsrätt.
X AB vill veta om hyresinkomsterna från dotterbolaget ska tas upp och om utgifterna för investeringar i [anläggningen] ska dras av och därmed kvittas mot hyresinkomsterna samt inkomst från övrig verksamhet inom bolaget eller andra koncernbolag (frågorna 1 och 2). Bolaget vill även ha besked om det vidtagna förfarandet kan anses strida mot skatteflyktslagen (fråga 3).
Skatteverket anser att X AB ska ta upp hyresinkomsterna som intäkter och dra av utgifterna i verksamheten som kostnad samt att förfarandet inte strider mot skatteflyktslagen.
Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 1991 ref. 36 uttalat att skattefrihet enligt 7 kap. 21 § första stycket IL endast kan komma ifråga när ägaren till en fastighet med specialbyggnader själv bedriver den kvalificerade verksamheten. I den mån det är någon annan som bedriver denna verksamhet gäller inte skattefriheten.
Svaret på frågorna 1 och 2 har utformats i enlighet härmed. I den mån fråga 2 inte besvarats avvisas den.
Skatterättsnämnden finner vidare att skatteflyktslagen inte kan anses tillämplig på förfarandet (fråga 3).
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
