Vid uthyrning av byggnader som indelats som specialbyggnader vid fastighetstaxeringen har hyresinkomsten ansetts skattepliktig i det uthyrande bolagets verksamhet.
Frågorna 1 och 2
X AB ska vid beräkning av överskott och underskott i sin näringsverksamhet ta upp hyresinkomsterna från dotterbolaget som intäkter och dra av utgifterna för investeringar i [anläggningen] som kostnader.
Fråga 3
Lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen, är inte tillämplig.
Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning. Av 2 kap. 3 § FTL framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.
X AB äger en [anläggning] på både egen fastighet och arrenderade markområden samt bedriver servering [inom anläggningsområdet]. [Anläggningen] på den egna fastigheten har indelats som specialbyggnader för bad, sport, idrott och liknande enligt 2 kap. 2 § FTL. De årliga driftkostnaderna för [anläggningsverksamheten] överstiger motsvarande intäkter från verksamheten. Övriga verksamheter beräknas ge överskott.
Skattebefrielsen enligt 7 kap. 21 § första stycket IL medförde att utgifter i den skattefria delen av verksamheten inte var avdragsgilla för X AB. Bolaget bildade därför ett dotterbolag till vilket [anläggningen] hyrs ut på marknadsmässiga villkor (...).
Enligt lämnade förutsättningar kan moder- och dotterbolaget lämna koncernbidrag till varandra med avdragsrätt.
X AB vill veta om hyresinkomsterna från dotterbolaget ska tas upp och om utgifterna för investeringar i [anläggningen] ska dras av och därmed kvittas mot hyresinkomsterna samt inkomst från övrig verksamhet inom bolaget eller andra koncernbolag (frågorna 1 och 2). Bolaget vill även ha besked om det vidtagna förfarandet kan anses strida mot skatteflyktslagen (fråga 3).
Skatteverket anser att X AB ska ta upp hyresinkomsterna som intäkter och dra av utgifterna i verksamheten som kostnad samt att förfarandet inte strider mot skatteflyktslagen.
Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 1991 ref. 36 uttalat att skattefrihet enligt 7 kap. 21 § första stycket IL endast kan komma ifråga när ägaren till en fastighet med specialbyggnader själv bedriver den kvalificerade verksamheten. I den mån det är någon annan som bedriver denna verksamhet gäller inte skattefriheten.
Svaret på frågorna 1 och 2 har utformats i enlighet härmed. I den mån fråga 2 inte besvarats avvisas den.
Skatterättsnämnden finner vidare att skatteflyktslagen inte kan anses tillämplig på förfarandet (fråga 3).
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
