Vid uthyrning av byggnader som indelats som specialbyggnader vid fastighetstaxeringen har hyresinkomsten ansetts skattepliktig i det uthyrande bolagets verksamhet.
Frågorna 1 och 2
X AB ska vid beräkning av överskott och underskott i sin näringsverksamhet ta upp hyresinkomsterna från dotterbolaget som intäkter och dra av utgifterna för investeringar i [anläggningen] som kostnader.
Fråga 3
Lagen (1995:575) mot skatteflykt, skatteflyktslagen, är inte tillämplig.
Enligt 7 kap. 21 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, är ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 § FTL ska anses som annan specialbyggnad än kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning. Av 2 kap. 3 § FTL framgår att byggnadstypen ska bestämmas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.
X AB äger en [anläggning] på både egen fastighet och arrenderade markområden samt bedriver servering [inom anläggningsområdet]. [Anläggningen] på den egna fastigheten har indelats som specialbyggnader för bad, sport, idrott och liknande enligt 2 kap. 2 § FTL. De årliga driftkostnaderna för [anläggningsverksamheten] överstiger motsvarande intäkter från verksamheten. Övriga verksamheter beräknas ge överskott.
Skattebefrielsen enligt 7 kap. 21 § första stycket IL medförde att utgifter i den skattefria delen av verksamheten inte var avdragsgilla för X AB. Bolaget bildade därför ett dotterbolag till vilket [anläggningen] hyrs ut på marknadsmässiga villkor (...).
Enligt lämnade förutsättningar kan moder- och dotterbolaget lämna koncernbidrag till varandra med avdragsrätt.
X AB vill veta om hyresinkomsterna från dotterbolaget ska tas upp och om utgifterna för investeringar i [anläggningen] ska dras av och därmed kvittas mot hyresinkomsterna samt inkomst från övrig verksamhet inom bolaget eller andra koncernbolag (frågorna 1 och 2). Bolaget vill även ha besked om det vidtagna förfarandet kan anses strida mot skatteflyktslagen (fråga 3).
Skatteverket anser att X AB ska ta upp hyresinkomsterna som intäkter och dra av utgifterna i verksamheten som kostnad samt att förfarandet inte strider mot skatteflyktslagen.
Regeringsrätten har i avgörandet RÅ 1991 ref. 36 uttalat att skattefrihet enligt 7 kap. 21 § första stycket IL endast kan komma ifråga när ägaren till en fastighet med specialbyggnader själv bedriver den kvalificerade verksamheten. I den mån det är någon annan som bedriver denna verksamhet gäller inte skattefriheten.
Svaret på frågorna 1 och 2 har utformats i enlighet härmed. I den mån fråga 2 inte besvarats avvisas den.
Skatterättsnämnden finner vidare att skatteflyktslagen inte kan anses tillämplig på förfarandet (fråga 3).
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Grotander
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
