Konvertibler utfärdade av dotter- och intresseföretag till investmentföretag utgör värdepapper som kan erbjuda riskfördelning för investmentföretagets aktieägare.
Konvertiblerna utgör sådan egendom som kan erbjuda riskfördelning enligt andra strecksatsen i 39 kap. 15 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
I en ansökan om förhandsbesked frågade investmentföretaget X AB huruvida konvertibla skuldebrev i svenska kronor utgivna av dotter- och intressebolag till X AB skulle komma att utgöra värdepapper eller liknande tillgångar vid tillämpning av 39 kap. 15 § IL (fråga 1) och om de i så fall skulle komma att utgöra sådan egendom som kan erbjuda aktieägarna riskfördelning enligt samma paragraf (fråga 2).
Skatterättsnämnden besvarade fråga 1 nekande varvid fråga 2 förföll. Regeringsrätten ändrade förhandsbeskedet och besvarade fråga 1 med ja varpå målet återförvisades till Skatterättsnämnden för behandling av fråga 2 (se bilaga A = RÅ 2009 ref. 78).
X AB anser att den återförvisade frågan bör besvaras jakande medan Skatteverket är av motsatt uppfattning. Skatteverket hävdar med hänvisning till RÅ 2008 ref. 14 att syftet med regleringen i 39 kap. 15 § IL talar emot att räntebärande delägarrätter i dotterföretag kan utgöra sådan egendom som kan erbjuda aktieägarna riskfördelning.
Bakgrunden till X AB:s ansökan var att motsvarande frågor avseende bolagets lånefordringar på intresse- och dotterbolag tidigare hade prövats av Regeringsrätten i det av Skatteverket åberopade avgörandet. Regeringsrätten fann där, i motsats till Skatterättsnämnden, att lånefordringarna inte skulle utgöra värdepapper eller liknande tillgångar. Frågan om lånefordringarna utgjorde sådan egendom som skulle kunna erbjuda aktieägarna riskfördelning och som besvarades med ja av Skatterättsnämnden, förföll på grund av svaret på den första frågan.
Regeringsrätten har, som framgått, i det nu återförvisade målet förklarat att de aktuella konvertiblerna utgör värdepapper eller liknande tillgångar vid tillämpning av 39 kap. 15 § IL. Med hänsyn härtill och då konvertibler i svenska kronor enligt 48 kap. 2 § IL följer bestämmelserna om delägarrätter finner Skatterättsnämnden att de ska anses utgöra sådan egendom som kan erbjuda aktieägarna riskfördelning enligt i 39 kap. 15 § IL.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
Ett kommanditbolag köper varor med betalning 30 dagar efter fakturadatum. Varorna säljs sedan vidare på samma villkor. Om betalning sker innan eller efter 30 dagar sker en ned- respektive uppjustering av priset. Fråga om prisjusteringarna omfattas av den särskilda definitionen av ränta i 24 kap.
Ett bolag överväger att låta anställda avstå bonus mot att bolaget istället betalar en engångspremie till en tjänstepensionsförsäkring till förmån för den anställde. Premien har inte ansetts avse en utfästelse om pension som är otillräckligt tryggad enligt kompletteringsregeln.
Ett företag som äger över 90 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
Fråga om innehav av en bostad ska likställas med innehav av en permanentbostad och om ägande av ett bolag som numera är vilande och endast bedriver kapitalförvaltning innebär ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har väsentlig anknytning inte ansetts föreligga.
En ideell förening bedriver bl.a. högskoleverksamhet. Föreningen överväger att flytta verksamheten till ett (ännu ej bildat) helägt aktiebolag. Tillskott som ska betalas till aktiebolaget från föreningen har ansetts utgöra driftbidrag. Bolaget har ansetts utgöra ett allmänt undervisningsverk varför driftbidragen inte blir skattepliktiga för bolaget. Också fråga om uttagsbeskattning och fastighetstaxering.
Ett underskottsföretag ägs av tre närstående fysiska personer. Ägarna avser att förändra sitt direkta ägande till ett indirekt ägande via var sitt bolag. Ägarförändringen har inte ansetts begränsa företagets rätt att dra av tidigare års underskott.
Sökandena bedriver fastighetsförvaltning i aktiebolag samt samäger och förvaltar ett antal hyresfastigheter. Underprisöverlåtelse av några av de samägda fastigheterna till aktiebolaget har inte medfört några beskattningskonsekvenser för sökandena.
En i Sverige begränsat skattskyldig person ska inte beskattats för tidigare beviljat uppskovsbelopp.
Särskilda skäl för att medge undantag från röstvillkoret i samband med andelsbyte har ansetts föreligga.
