Ersättning vid utträde ur marksamfällighet genom fastighetsreglering beskattas enligt reglerna i 45 kap. 5 § inkomstskattelagen.
A ska beskattas enligt 45 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om han enligt beslut vid fastighetsregleringen får ett belopp som överstiger 5 000 kr. Om fastighetsregleringen i stället resulterar i att han ska betala ett motsvarande belopp till X samfällighetsförening ska föreningen beskattas enligt samma lagrum.
Y är en marksamfällighet som har fastighetsbeteckningen (...). Samfälligheten omfattar en areal på drygt (...). X samfällighetsförening är bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter för att förvalta marksamfälligheten.
De fastigheter från vilka mark har avsatts till marksamfälligheten har del i den efter vissa andelstal. A är som ägare till en av dessa fastigheter, (...), delägare i marksamfälligheten och medlem i samfällighetsföreningen med en andel som uppgår till lite drygt (...) procent.
Avsikten är att A ska utträda ur samfälligheten. Det ska ske genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) varvid mark, i utbyte mot andelen, överförs från samfälligheten till den av A ägda fastigheten.
Beroende på värderingen kan A, eller samfällighetsföreningen, komma att till den andre parten dessutom utge en kontant ersättning överstigande 5 000 kr för att utjämna en skillnad i värden.
Sökandena vill veta om marköverföringen ska beskattas hos samfällighetsföreningen (fråga 1 a ) eller hos A (fråga 1 b). Som förutsättning gäller att A i enlighet med beslut vid fastighetsregleringen får en kontant ersättning från samfällighetsföreningen som överstiger 5 000 kr.
För alternativet att A betalar en ersättning till samfällighetsföreningen som överstiger 5 000 kr ställs motsvarande frågor (frågorna 2 a och 2 b).
Genom fråga 3 vill sökandena få bekräftat att reglerna i 45 kap. 5 § IL är tillämpliga i de situationer som omfattas av frågorna 1 och 2.
Sökandenas uppfattning är att frågorna ska besvaras enligt följande. A ska beskattas enligt 45 kap. 5 § IL om han får en ersättning som överstiger 5 000 kr. För alternativet att A betalar en ersättning som överstiger 5 000 kr ska i stället för samfällighetsföreningen kvarvarande delägare i föreningen beskattas. Anledningen är enligt sökandena att den skattskyldighet för samfälligheter som föreskrivs i 6 kap. 6 § första stycket IL gäller endast för inkomster som hänför sig förvaltningen av samfälligheten och därmed inte överlåtelser av det aktuella slaget.
Skatteverket anser att den som får kontant ersättning ska beskattas för den enligt 45 kap. 5 § IL till den del den överstiger 5 000 kr, alltså för fråga 1 A och för fråga 2 samfällighetsföreningen.
Enligt 45 kap. 5 § IL ska överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. samma lag anses som avyttring av fastighet om överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot kontant ersättning. Överstiger den kontanta ersättningen 5 000 kr ska kapitalvinst, beräknad på visst sätt, tas upp.
Härav följer att A ska beskattas om han får ett belopp som överstiger 5 000 kr.
Av ansökan framgår att marksamfälligheten i fråga är en särskild taxeringsenhet. Enligt 6 kap. 6 § första stycket IL är en samfällighetsförening, som den i ärendet, som har bildats för att förvalta en sådan samfällighet skattskyldig för samfällighetens alla inkomster (se RÅ83 Aa 208, RÅ84 Aa 36 och RÅ 1998 not. 250).
Samfällighetsföreningen anses också i övrigt vid beskattningen som fastighetsägare i fråga om den förvaltade samfälligheten, jfr 2 kap. 7 § IL och 1 kap. 5 § första stycket e fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Det betyder att samfällighetsföreningen är skattskyldig även för ersättning för avyttrad mark. Att ersättningen kommer från en delägare och hänför sig till mark som återgår till denne saknar betydelse för bedömningen.
Det anförda leder till att samfällighetsföreningen och inte de enskilda delägarna ska beskattas om fastighetsregleringen resulterar i att samfällighetsföreningen får ett belopp som överstiger 5 000 kr.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Dahlberg, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Tottie
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
