Väsentlig anknytning
(Dnr 105-24/D)Ett fortsatt innehav av en bostad som tidigare utgjort permanentbostad för makar har inte medfört väsentlig anknytning.
Fråga om ett aktieinnehav på mindre än 10 procent i ett börsnoterat bolag kan anses näringsbetingat enligt 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229).
X AB:s innehav av aktier i Y AB är inte näringsbetingade andelar (fråga 1) och har inte heller varit näringsbetingade andelar under den omfrågade perioden (fråga 2).
X AB grundades av A år 1986. Syftet var att han skulle bedriva (...)verksamhet vid sidan av sin [anställning]. För att bredda bolagets kompetens(...) har hans (...) barn tillkommit som delägare i bolaget.
I början av 1990-talet bildade A tillsammans med [andra personer] Y AB [för att utveckla en viss typ av produkter]. A:s ägarandel var då 30 procent.
[I mitten av 1990-talet] överlät A sina aktier i Y AB till X AB. [I slutet av 1990-talet] börsnoterades Y AB. Efter att Y AB genomfört riktade nyemissioner uppgår X AB:s ägarandel i Y AB till [mindre än 10] procent.
X AB uppger att A och hans barn haft en mycket stor roll vid uppbyggandet av Y AB. De är samtliga fortfarande aktiva där. Någon betalning för utförda tjänster i Y AB krävdes inte av X AB och inte heller någon royaltybetalning. Bolaget räknade med att delägarnas arbete skulle ha positiv betydelse för Y AB:s börskurs och värdetillväxt. X AB:s insatser för Y AB var som mest omfattande fram till och med år 2006. De har sedan i viss mån avtagit på grund av A:s minskade aktivitet.
X AB vill få prövat om aktierna i Y AB kan anses utgöra näringsbetingade andelar för X AB enligt det s.k. betingandevillkoret i 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, under beskattningsåret (fråga 1) eller vid något tillfälle efter det att bestämmelserna i 25 kap. 6 § IL började tillämpas (fråga 2).
Skatteverket anser att aktierna inte är näringsbetingade enligt någon av frågorna eftersom det i X AB:s årsredovisningar åren 2002-2008 inte redovisats några egentliga rörelseintäkter i bolaget.
Enligt betingandevillkoret är aktier, som utgör kapitaltillgångar, näringsbetingade andelar under förutsättning att innehavet av aktierna betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållandena eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
För att ett aktieinnehav ska anses betingat av en rörelse måste visas att innehavet har ett påvisbart ekonomiskt samband med en bedriven rörelseverksamhet. Ansökan innehåller en utförlig redogörelse för förhållandet mellan bolagen. X AB har emellertid inte med sin utredning visat att bolagets innehav av aktier i Y AB har varit betingat av en av bolaget bedriven rörelse.
Med hänsyn härtill kan bolagets innehav av aktier i Y AB inte anses vara näringsbetingade andelar i den mening som avses i 24 kap. 14 § första stycket 3 IL. Bolaget kan inte heller anses ha visat att aktierna ifråga varit näringsbetingade andelar under den tid som avses med fråga 2.
Beslutande: André, ordf. (skiljaktig), Svanberg, Dahlberg (skiljaktig), Gäverth, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist
Sekreterare G:ilbe (avvikande mening)
Föredragande: Grotander
André och Dahlberg är skiljaktiga och anför med instämmande av sekreteraren Gilbe följande.
Ett krav för att förhandsbesked ska kunna lämnas är att omständigheterna som beskedet ska grundas på är tillräckligt klarlagda (jfr RÅ 1989 not. 264). När det gäller bedömningar av det slag som aktualiseras i ärendet har Regeringsrätten uttalat att det i många fall förutsätter att prövningen sker i efterhand vid taxeringen och inte på grundval av uppgifter lämnade i en ansökan om förhandsbesked (RÅ 2005 ref. 48).
X AB:s uppgifter om dess relation till Y AB är allmänt hållna. Med något undantag saknas närmare uppgifter om t.ex. de utförda tjänsternas innehåll och förläggning i tiden. Till bilden hör att två tidigare ansökningar från bolaget i samma fråga (fråga 1) avvisades av Skatterättsnämnden med hänvisning till att de faktiska omständigheterna inte var tillräckligt klarlagda.
Mot denna bakgrund anser vi att ansökan skulle ha avvisats.
Ett fortsatt innehav av en bostad som tidigare utgjort permanentbostad för makar har inte medfört väsentlig anknytning.
Förvärv av en fastighet som på sikt, efter rivning och nybyggnation av byggnad, är tänkt att användas som permanentbostad har i sig inte ansetts medföra väsentlig anknytning.
Skattereduktion har medgetts för installation av en laddningsbox som, förutom laddningspunkt, även innehåller en integrerad funktion för dubbelriktad laddning.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Ansökan av allmänna ombudet.
Fråga om tillskjutandet av en fordran från en kommun till dess helägda dotterbolag samt vidare från dotterbolaget till dess dotterbolag utgör skattepliktiga driftbidrag.
Fråga om hur indirekt ägande ska beräknas vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag. Även fråga om tillämpning av utomståenderegeln och skatteflyktslagen.
Optioner utfärdade i USA utgör inte värdepapper i den mening som avses i värdepappersregeln
En person med ett aktieinnehav i ett svenskt bolag på över 10 procent som ger rätt till mindre än 5 procent av vinstutdelningen har ansetts ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har personen dock inte ansetts ha väsentlig anknytning hit.
Fråga om ett förvärv av aktier utan ersättning ska inkomstbeskattas eller anses utgöra en skattefri gåva
Uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § IL har ansetts omfatta övertagande av lån. Också fråga om hur stor del av gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som ska återföras vid avyttring av en ideell andel av en fastighet.