Fråga om ett aktieinnehav på mindre än 10 procent i ett börsnoterat bolag kan anses näringsbetingat enligt 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229).
X AB:s innehav av aktier i Y AB är inte näringsbetingade andelar (fråga 1) och har inte heller varit näringsbetingade andelar under den omfrågade perioden (fråga 2).
X AB grundades av A år 1986. Syftet var att han skulle bedriva (...)verksamhet vid sidan av sin [anställning]. För att bredda bolagets kompetens(...) har hans (...) barn tillkommit som delägare i bolaget.
I början av 1990-talet bildade A tillsammans med [andra personer] Y AB [för att utveckla en viss typ av produkter]. A:s ägarandel var då 30 procent.
[I mitten av 1990-talet] överlät A sina aktier i Y AB till X AB. [I slutet av 1990-talet] börsnoterades Y AB. Efter att Y AB genomfört riktade nyemissioner uppgår X AB:s ägarandel i Y AB till [mindre än 10] procent.
X AB uppger att A och hans barn haft en mycket stor roll vid uppbyggandet av Y AB. De är samtliga fortfarande aktiva där. Någon betalning för utförda tjänster i Y AB krävdes inte av X AB och inte heller någon royaltybetalning. Bolaget räknade med att delägarnas arbete skulle ha positiv betydelse för Y AB:s börskurs och värdetillväxt. X AB:s insatser för Y AB var som mest omfattande fram till och med år 2006. De har sedan i viss mån avtagit på grund av A:s minskade aktivitet.
X AB vill få prövat om aktierna i Y AB kan anses utgöra näringsbetingade andelar för X AB enligt det s.k. betingandevillkoret i 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, under beskattningsåret (fråga 1) eller vid något tillfälle efter det att bestämmelserna i 25 kap. 6 § IL började tillämpas (fråga 2).
Skatteverket anser att aktierna inte är näringsbetingade enligt någon av frågorna eftersom det i X AB:s årsredovisningar åren 2002-2008 inte redovisats några egentliga rörelseintäkter i bolaget.
Enligt betingandevillkoret är aktier, som utgör kapitaltillgångar, näringsbetingade andelar under förutsättning att innehavet av aktierna betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållandena eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
För att ett aktieinnehav ska anses betingat av en rörelse måste visas att innehavet har ett påvisbart ekonomiskt samband med en bedriven rörelseverksamhet. Ansökan innehåller en utförlig redogörelse för förhållandet mellan bolagen. X AB har emellertid inte med sin utredning visat att bolagets innehav av aktier i Y AB har varit betingat av en av bolaget bedriven rörelse.
Med hänsyn härtill kan bolagets innehav av aktier i Y AB inte anses vara näringsbetingade andelar i den mening som avses i 24 kap. 14 § första stycket 3 IL. Bolaget kan inte heller anses ha visat att aktierna ifråga varit näringsbetingade andelar under den tid som avses med fråga 2.
Beslutande: André, ordf. (skiljaktig), Svanberg, Dahlberg (skiljaktig), Gäverth, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist
Sekreterare G:ilbe (avvikande mening)
Föredragande: Grotander
André och Dahlberg är skiljaktiga och anför med instämmande av sekreteraren Gilbe följande.
Ett krav för att förhandsbesked ska kunna lämnas är att omständigheterna som beskedet ska grundas på är tillräckligt klarlagda (jfr RÅ 1989 not. 264). När det gäller bedömningar av det slag som aktualiseras i ärendet har Regeringsrätten uttalat att det i många fall förutsätter att prövningen sker i efterhand vid taxeringen och inte på grundval av uppgifter lämnade i en ansökan om förhandsbesked (RÅ 2005 ref. 48).
X AB:s uppgifter om dess relation till Y AB är allmänt hållna. Med något undantag saknas närmare uppgifter om t.ex. de utförda tjänsternas innehåll och förläggning i tiden. Till bilden hör att två tidigare ansökningar från bolaget i samma fråga (fråga 1) avvisades av Skatterättsnämnden med hänvisning till att de faktiska omständigheterna inte var tillräckligt klarlagda.
Mot denna bakgrund anser vi att ansökan skulle ha avvisats.
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
Gåvor i form av aktier till två personer som är verksamma i aktiebolaget från kusiner och en syster har mot bakgrund av omständigheterna bedömts som skattefria förvärv.
