Kvalificerade andelar, utomståenderegeln
(Dnr 70-23/D)Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
Fråga om ett aktieinnehav på mindre än 10 procent i ett börsnoterat bolag kan anses näringsbetingat enligt 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229).
X AB:s innehav av aktier i Y AB är inte näringsbetingade andelar (fråga 1) och har inte heller varit näringsbetingade andelar under den omfrågade perioden (fråga 2).
X AB grundades av A år 1986. Syftet var att han skulle bedriva (...)verksamhet vid sidan av sin [anställning]. För att bredda bolagets kompetens(...) har hans (...) barn tillkommit som delägare i bolaget.
I början av 1990-talet bildade A tillsammans med [andra personer] Y AB [för att utveckla en viss typ av produkter]. A:s ägarandel var då 30 procent.
[I mitten av 1990-talet] överlät A sina aktier i Y AB till X AB. [I slutet av 1990-talet] börsnoterades Y AB. Efter att Y AB genomfört riktade nyemissioner uppgår X AB:s ägarandel i Y AB till [mindre än 10] procent.
X AB uppger att A och hans barn haft en mycket stor roll vid uppbyggandet av Y AB. De är samtliga fortfarande aktiva där. Någon betalning för utförda tjänster i Y AB krävdes inte av X AB och inte heller någon royaltybetalning. Bolaget räknade med att delägarnas arbete skulle ha positiv betydelse för Y AB:s börskurs och värdetillväxt. X AB:s insatser för Y AB var som mest omfattande fram till och med år 2006. De har sedan i viss mån avtagit på grund av A:s minskade aktivitet.
X AB vill få prövat om aktierna i Y AB kan anses utgöra näringsbetingade andelar för X AB enligt det s.k. betingandevillkoret i 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, under beskattningsåret (fråga 1) eller vid något tillfälle efter det att bestämmelserna i 25 kap. 6 § IL började tillämpas (fråga 2).
Skatteverket anser att aktierna inte är näringsbetingade enligt någon av frågorna eftersom det i X AB:s årsredovisningar åren 2002-2008 inte redovisats några egentliga rörelseintäkter i bolaget.
Enligt betingandevillkoret är aktier, som utgör kapitaltillgångar, näringsbetingade andelar under förutsättning att innehavet av aktierna betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållandena eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
För att ett aktieinnehav ska anses betingat av en rörelse måste visas att innehavet har ett påvisbart ekonomiskt samband med en bedriven rörelseverksamhet. Ansökan innehåller en utförlig redogörelse för förhållandet mellan bolagen. X AB har emellertid inte med sin utredning visat att bolagets innehav av aktier i Y AB har varit betingat av en av bolaget bedriven rörelse.
Med hänsyn härtill kan bolagets innehav av aktier i Y AB inte anses vara näringsbetingade andelar i den mening som avses i 24 kap. 14 § första stycket 3 IL. Bolaget kan inte heller anses ha visat att aktierna ifråga varit näringsbetingade andelar under den tid som avses med fråga 2.
Beslutande: André, ordf. (skiljaktig), Svanberg, Dahlberg (skiljaktig), Gäverth, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist
Sekreterare G:ilbe (avvikande mening)
Föredragande: Grotander
André och Dahlberg är skiljaktiga och anför med instämmande av sekreteraren Gilbe följande.
Ett krav för att förhandsbesked ska kunna lämnas är att omständigheterna som beskedet ska grundas på är tillräckligt klarlagda (jfr RÅ 1989 not. 264). När det gäller bedömningar av det slag som aktualiseras i ärendet har Regeringsrätten uttalat att det i många fall förutsätter att prövningen sker i efterhand vid taxeringen och inte på grundval av uppgifter lämnade i en ansökan om förhandsbesked (RÅ 2005 ref. 48).
X AB:s uppgifter om dess relation till Y AB är allmänt hållna. Med något undantag saknas närmare uppgifter om t.ex. de utförda tjänsternas innehåll och förläggning i tiden. Till bilden hör att två tidigare ansökningar från bolaget i samma fråga (fråga 1) avvisades av Skatterättsnämnden med hänvisning till att de faktiska omständigheterna inte var tillräckligt klarlagda.
Mot denna bakgrund anser vi att ansökan skulle ha avvisats.
Fråga om utomståenderegeln och samma eller likartad verksamhet.
En person som flyttat från Sverige 2015 får inte väsentlig anknytning hit på grund av att han efter omstrukturering i en koncern kommer att indirekt äga omkring 20 procent av andelarna i ett svenskt holdingbolag som indirekt äger andelar i ett svenskt verksamhetsbolag i likvidation.
Fråga om stiftelses bidrag till ett aktiebolag främjar ett allmännyttigt ändamål
En svensk medborgare som varit utflyttad från Sverige mer än 20 år har inte ansetts få väsentlig anknytning hit med anledning av att hans hustru stadigvarande kommer att vistas här.
En bahamansk trust har inte ansetts motsvara en svensk familjestiftelse. Förmånstagaren ska behandlas som ägare av trustegendomen och beskattas för eventuell avkastning på tillgångarna i trusten medan en utbetalning av tillgångarna från trusten inte ska beskattas.
Fråga om ränta på kontanta medel på ett bankkonto inom ISK med samma räntesats som den räntefaktor som gäller för schablonbeskattningen ska beskattas enligt huvudregeln i inkomstslaget kapital.
Ett privatbostadsföretags innehav av aktier i dotterbolag har ansetts vara näringsbetingade andelar.
Fråga om vad som avses med begreppet ”verksamheten” i 11 a kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av en serie transaktioner som ska genomföras i syfte att förvärva en fastighet från en bostadsrättsförening.
Kostnader för arbete och material vid installation av en viss typ av lastbalanserare har inte ansetts kunna ingå i underlaget för skattereduktion för installation av laddningspunkt för elfordon.