Fastighet innehållande ett flertal utarrenderade byggnadstomter som ska överlåtas i ett sammanhang till en köpare har, vid prövning av om enkel tomtrörelse uppkommer, ansetts utgöra endast en enhet.
En avyttring av fastigheten på det tilltänkta sättet ska hos samtliga sökande beskattas i inkomstslaget kapital.
Sökandena äger tillsammans fastigheten (...) i (...) kommun. Fastigheten har varit i familjens ägo under lång tid. A och B, som är systrar, förvärvade fastigheten [i början av 1980-talet] genom gåva av sina föräldrar. [I början av 2000-talet] blev B:s söner, C och D, delägare i fastigheten efter gåvor av sin mor.
Fastigheten utnyttjades ursprungligen som jordbruksmark men har sedan mitten av 1960-talet använts för tomtuthyrning. Detaljplan för fritidshusbebyggelse gäller sedan [början av 1960-talet]. På fastigheten finns nu [ett 40-tal] byggnadstomter, samtliga upplåtna med arrendekontrakt. Husen på tomterna ägs av arrendatorerna. Även tomtförsäljningar har förekommit, den senaste [i mitten av 1960-talet]. På fastigheten finns även (...) vägar och strandängar.
Sökandena avser att avyttra hela fastigheten vid ett tillfälle till en av arrendatorerna bildad ekonomisk förening, samfällighet eller motsvarande.
Frågan i ärendet gäller om avyttringen ska behandlas som en enda markförsäljning med beskattning i inkomstslaget kapital eller om beskattning ska ske i inkomstslaget näringsverksamhet enligt reglerna för tomtrörelse i 27 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Skatteverket anser att beskattning ska ske i inkomstslaget kapital.
Omständigheterna är inte sådana att kvalificerad tomtrörelse enligt 27 kap. 10 § IL föreligger.
Frågan är då om avyttringen leder till att enkel tomtrörelse enligt kapitlets 11-15 §§ uppkommer.
Mot bakgrund av att avyttringen sker i ett sammanhang till en köpare får den anses omfatta endast en enhet (jfr prop. 1967:153 s. 150 och RÅ82 1:61). Med hänsyn härtill och då inga andra byggnadstomter avyttrats under en tioårsperiod uppkommer ingen enkel tomtrörelse. Beskattning ska i stället ske i inkomstslaget kapital.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Diurson, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Grotander
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
Gåvor i form av aktier till två personer som är verksamma i aktiebolaget från kusiner och en syster har mot bakgrund av omständigheterna bedömts som skattefria förvärv.
