Vid avgörande av om en ägarförändring har skett enligt 40 kap. 12 § IL har förvärv av aktier vid nyemission ej räknats med.
Den under räkenskapsåret 2009 genomförda företrädesemissionen medför inte att X AB har genomgått en ägarförändring enligt bestämmelserna i 40 kap. 12 § inkomstskattelagen (2009:1229), IL.
X AB är enligt 40 kap. 4 § IL ett underskottsföretag med ett underskott för beskattningsåret, tillika räkenskapsåret, 2008. Två av bolagets ägare var sådana personer som anges i kapitlets 11 §. I samband med en nyemission under räkenskapsåret 2009 förvärvade dessa ägare aktier i sådan mängd att de kom att inneha aktier med sammanlagt (drygt 50) procent (... procent och ... procent) av rösterna.
Fråga är om X AB under beskattningsåret 2009 genomgått en ägarförändring enligt 40 kap. 12 § IL.
Bolaget anser att så inte har skett medan Skatteverket är av motsatt uppfattning.
I 40 kap. IL finns bestämmelser om avdrag för tidigare års underskott. Om ett företag med tidigare underskott (underskottsföretag) genomgår en ägarförändring begränsas rätten till sådana avdrag genom en beloppsspärr och/eller en koncernbidragsspärr.
Huvudbestämmelserna om ägarförändringar finns i 40 kap. 10—12 §§ IL. I 10 och 11 §§ finns bestämmelser som reglerar de fallen av ägarförändring att ett företag eller en annan person får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag.
Enligt kapitlets 12 § första stycket första meningen inträder vidare en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att, under en period av fem beskattningsår för ett underskottsföretag, sådana personer som anges i 11 § dels var och en har förvärvat andelar med minst 5 procent av samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat andelar med mer än 50 procent av samtliga röster i underskottsföretaget. I andra meningen i första stycket och i andra stycket finns kompletterande bestämmelser som inte är aktuella i ärendet.
X AB har genomgått en ägarförändring eftersom två personer, vilka omfattas av uppräkningen i 11 § var och en har förvärvat aktier med minst 5 procent av samtliga röster i bolaget och tillsammans har förvärvat aktier med mer än 50 procent av rösterna (... procent). Förutsättningarna enligt 40 kap. 12 § första stycket första meningen IL för att en beloppsspärr ska inträda föreligger därför.
Dessa förutsättningar kan emellertid ändras vid tillämpningen av tredje stycket i sistnämnda bestämmelse. Där föreskrivs att förvärv av andelar i förhållande till tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för andelsägarna inte ska räknas in i antalet förvärvade andelar.
Av lämnade uppgifter framgår att de aktier som de två aktuella ägarna förvärvat på annat sätt än vid emission med lika rätt för alla andelsägare i bolaget uppgår till sammanlagt ca (mindre än 50) procent (ca ... procent och ca ... procent) av alla aktier i bolaget (med lika många röster).
Det innebär att en ägarförändring enligt 40 kap. 12 § första stycket IL inte kan anses föreligga med mindre än att även de andelar som ägarna förvärvat vid emission med lika rätt för alla andelsägare i bolaget beaktas. En sådan tolkning är enligt Skatterättsnämndens mening inte förenlig med ordalydelsen i paragrafens tredje stycke. Med hänsyn härtill föreligger ingen ägarförändring enligt första stycket.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth (skiljaktig), Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe
Gäverth är skiljaktig och anför.
Det omfrågade förhållandet resulterar i en sådan ägarförändring av ett underskottsföretag som reglerna i 40 kap. IL är avsedda att träffa. Frågan i ärendet är emellertid om ordalydelsen av 40 kap. 12 § tredje stycket IL leder till att de hos sökanden genom nyemissionen förvärvade andelarna i underskottsföretaget inte ska medräknas när en prövning görs om en nu nämnd ägarförändring skett, med följd att ägarförändring inte träffas av reglerna.
Av förarbetena till bestämmelsen framgår enligt min mening klart att tredje stycket syftar till att hindra att spärreglerna slår till enbart av den anledningen att samtliga delägare fått nya andelar i underskottsföretaget vid en nyemission med lika företrädesrätt. I ett sådant fall har ingen inbördes förändring av ägarförhållandet ägt rum, däremot har antalet röster ökat för samtliga delägare i förhållande till tidigare andelstal (se prop. 1993/94:50 sid. 264 och 325, prop. 1999/2000:2 del II sid. 472 samt jämför Hulgaard, Skattenytt 1995, sid.124 f ).
Endast om man läser aktuellt lagrum isolerat och ryckt ur sitt sammanhang samt i strid mot bestämmelsens syfte kan man, enligt min mening, komma fram till den slutsats sökanden gör. Enligt min mening bör inte regeln tolkas på detta sätt, utan den bör läsas i sitt sammanhang och mot bakgrund av dess syfte (jfr t.ex. RÅ 1987 ref. 6). Mot denna bakgrund anser jag att frågan om huruvida en ägarförändring enligt 40 kap. 12 § IL skett bör besvaras jakande.
Ett företag har behandlat ett aktieinnehav som lagertillgång men anser numera att innehavet rätteligen borde ha behandlats som kapitaltillgång. Fråga om det är möjligt att ändra den skatterättsliga karaktären eller om innehavet behåller sin karaktär av lagertillgång.
Efter en tvångsavyttring av näringsfastigheter har vinsten avsatts till ersättningsfond för mark. Fråga om fonden får tas i anspråk för anskaffning av annat än mark och, om så inte är fallet, hur anskaffningsutgiften för mark ska beräknas.
Fråga om italiensk skatt, som tas ut på avsättning till pensionsförsäkring, får avräknas mot svensk skatt, som tas ut först när utbetalning av pensionen görs.
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
