Svensk medborgare som efter utflyttning avser att behålla sin permanentbostad i Sverige alternativt skänka den till sina två vuxna utomlands bosatta barn har ansetts få väsentlig anknytning hit.
A ska anses obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit om hon behåller sin permanentbostad efter utflyttningen till X.
Ansökan avvisas i övriga delar.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och som har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig. För att avgöra om en person har väsentlig anknytning till Sverige ska, enligt kapitlets 7 §, beaktas en rad anknytningsfaktorer, bl.a. om personen är svensk medborgare och har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk.
A är svensk medborgare. Hon bodde i Sverige fram till år (...) då hon flyttade till X. Hon flyttade tillbaka till Sverige år (...). År (...) sålde hon och hennes sambo sin gemensamma bostadsrättslägenhet i (en svensk stad) och sambon flyttade i samband härmed till X. A räknade med att tillbringa större delen av tiden i Sverige och köpte därför en mindre bostadsrättslägenhet i (en svensk stad). Därefter har hon omväxlande bott i den lägenheten, där hon också har varit folkbokförd, och hos sambon i X. Båda hennes vuxna barn är bosatta utomlands, varav den ena i X.
Under år 2009 har [A:s band] till X blivit starkare. Hennes vistelser i Sverige kommer därför att minska i omfattning. Hon räknar med att i fortsättningen tillbringa ca 100 dagar om året i Sverige och resterande tid med familjen i X. Hon kommer därför att anmäla utflyttning från Sverige till X.
A avser att behålla bostadsrättslägenheten som i fortsättningen ska fungera som övernattningsbostad för henne och hennes familj vid besök i Sverige. Hennes tillgångar i övrigt i Sverige består av svenska börsnoterade aktier som vid tidpunkten för ansökan var värda mindre än [n] kr. Hon har inte haft någon förvärvsinkomst här under de senaste tio åren.
A vill veta om hon efter utflyttningen till X ska anses ha kvar väsentlig anknytning till Sverige. Vid jakande svar vill hon veta huruvida det ändras om hon som gåva överlåter bostadsrättslägenheten till sina två barn. Skulle svaret på den inledande frågan vara nej vill hon veta om hon i flyttningsanmälan ska ange den faktiska tidpunkten eller utgången av kalenderåret som utresedag.
Skatteverket anser att A har väsentlig anknytning hit om hon behåller bostadsrättslägenheten.
A avser att behålla sin bostadsrättslägenhet, vilken hon använt som permanentbostad, efter utflyttningen till X.
Av praxis framgår att den omständigheten att den tidigare permanentbostaden behålls efter utflyttningen från Sverige är tungt vägande vid en bedömning av om väsentlig anknytning föreligger hit (RÅ 2009 not. 84 samt där anmärkta rättsfall).
Vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter finner Skatterättsnämnden att A ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen.
Enligt ett alternativt förfarande kan A:s barn komma att ta över bostadsrättslägenheten. Några närmare uppgifter om överlåtelsen och om den skulle medföra att lägenheten används på annat sätt än enligt huvudalternativet har inte lämnats. Ett tillräckligt underlag finns därför inte för att besvara den frågan.
Ansökan i övrigt synes inte gälla en skattefråga utan snarare tillämpning av folkbokföringslagstiftningen (se 27 § folkbokföringslagen [1991:481]).
Med hänsyn till det anförda kan något förhandsbesked inte lämnas i dessa delar.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Palmstierna
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
