Vinst som skapats genom en koncernintern företagsöverlåtelse har ansetts kunna kvittas mot koncernbidragsspärrat underskott utan att vare sig jämkningsregel eller skatteflyktslagen ansetts tillämplig.
Frågorna 1 a och b
X AB får tillgodoräkna sig det faktiska priset på de från Y AB förvärvade tillgångarna som skattemässigt anskaffningsvärde.
Fråga 2
Y AB ska inte vägras avdrag för kvarstående underskott med stöd av lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen).
Omständigheterna i ärendet
Y AB förvärvade i januari 2010 X AB. (...).
Vid tidpunkten för förvärvet hade Y AB kvarstående underskott från det föregående beskattningsåret. Ägarförändringen medförde att bestämmelserna i 40 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, blev tillämpliga, jfr 14 § första stycket. Av ansökan framgår att underskottet, åtminstone till viss del, fanns kvar vid beskattningsårets utgång den 31 december 2010.
Bestämmelserna i 40 kap. 18 § IL innebär att Y AB:s rätt att kvitta kvarstående underskott mot koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. IL från det förvärvade bolaget eller dess dotterbolag är spärrade under viss tid.
Y AB avser att till [X AB avyttra tillgångar] för ett pris motsvarande marknadsvärdet på tillgångarna. Den vinst som därmed uppkommer hos Y AB ska kvittas mot hela eller en stor del av de gamla underskotten.
Frågor och parternas inställning
X AB vill ha besked om bolaget kan vägras tillgodoräkna sig anskaffningsutgiften på tillgångarna som anskaffningsvärde antingen med stöd av den s.k. jämkningsregeln i 18 kap. 11 § IL eller, om svaret på frågan är nej, huruvida skatteflyktslagen är tillämplig (frågorna 1 a och b). Y AB vill ha besked om bolaget kan nekas avdrag för kvarstående underskott mot den vinst som uppkommer på grund av avyttringen av tillgångarna med stöd av skatteflyktslagen (fråga 2).
Parterna är ense om att X AB får tillgodoräkna sig den faktiska anskaffningsutgiften på tillgångarna (frågorna 1 a och b). Skatteverket anser till skillnad från Y AB att skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet (fråga 2).
Frågorna 1 a och b
Av praxis framgår att skäl för jämkning av anskaffningsvärdet enligt 18 kap. 11 § IL inte föreligger i ett fall som det aktuella (RÅ 2008 ref. 8).
Någon anledning att anse att skatteflyktslagen är tillämplig på X AB:s förvärv av tillgångarna på grund av att det sker till marknadspris föreligger inte.
Fråga 2
Y AB avser att kvitta kvarstående underskott mot den intäkt som uppkommer på grund av att avyttringen av tillgångarna sker till marknadspris.
Skatteverket har till stöd för sin uppfattning att skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet åberopat RÅ 2000 ref. 21 I. I rättsfallet ansågs skatteflyktslagen tillämplig på ett kommissionärsavtal där kommittentföretaget var ett underskottsföretag och rätten till avdrag för tidigare års underskott var begränsad enligt de bestämmelser som numera finns i 40 kap. 18 § IL.
Bestämmelserna om kommissionärsföretag i 36 kap. IL innebär att om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet för ett kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta upp överskottet av kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett underskott, dra av detta, om förutsättningarna i kapitlet är uppfyllda. Enligt 3 § första stycket 6 är ett av villkoren för att tillämpa bestämmelserna att företagen kan lämna varandra koncernbidrag enligt 35 kap.
Av RÅ 2000 ref. 21 I framgår att grunden för att skatteflyktslagen tillämpades var de möjligheter till inkomstutjämning mellan företag som kommissionärsreglerna ger, på motsvarande sätt som koncernbidrag kan leda till, utan att något koncernbidrag lämnas mellan företagen.
X AB:s betalning till Y AB för tillgångarna utgör inte något koncernbidrag i den mening som uttrycket har i 35 kap. IL, se 1 § andra stycket, och något kommissionärsförhållande mellan företagen råder inte.
Skatterättsnämnden finner inte heller att omständigheterna i övrigt ger stöd för att skatteflyktslagen skulle vara tillämplig på förfarandet.
Frågan ska därför besvaras nekande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Gilbe
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
