Vinst som skapats genom en koncernintern företagsöverlåtelse har ansetts kunna kvittas mot koncernbidragsspärrat underskott utan att vare sig jämkningsregel eller skatteflyktslagen ansetts tillämplig.
Frågorna 1 a och b
X AB får tillgodoräkna sig det faktiska priset på de från Y AB förvärvade tillgångarna som skattemässigt anskaffningsvärde.
Fråga 2
Y AB ska inte vägras avdrag för kvarstående underskott med stöd av lagen (1995:575) mot skatteflykt (skatteflyktslagen).
Omständigheterna i ärendet
Y AB förvärvade i januari 2010 X AB. (...).
Vid tidpunkten för förvärvet hade Y AB kvarstående underskott från det föregående beskattningsåret. Ägarförändringen medförde att bestämmelserna i 40 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, blev tillämpliga, jfr 14 § första stycket. Av ansökan framgår att underskottet, åtminstone till viss del, fanns kvar vid beskattningsårets utgång den 31 december 2010.
Bestämmelserna i 40 kap. 18 § IL innebär att Y AB:s rätt att kvitta kvarstående underskott mot koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. IL från det förvärvade bolaget eller dess dotterbolag är spärrade under viss tid.
Y AB avser att till [X AB avyttra tillgångar] för ett pris motsvarande marknadsvärdet på tillgångarna. Den vinst som därmed uppkommer hos Y AB ska kvittas mot hela eller en stor del av de gamla underskotten.
Frågor och parternas inställning
X AB vill ha besked om bolaget kan vägras tillgodoräkna sig anskaffningsutgiften på tillgångarna som anskaffningsvärde antingen med stöd av den s.k. jämkningsregeln i 18 kap. 11 § IL eller, om svaret på frågan är nej, huruvida skatteflyktslagen är tillämplig (frågorna 1 a och b). Y AB vill ha besked om bolaget kan nekas avdrag för kvarstående underskott mot den vinst som uppkommer på grund av avyttringen av tillgångarna med stöd av skatteflyktslagen (fråga 2).
Parterna är ense om att X AB får tillgodoräkna sig den faktiska anskaffningsutgiften på tillgångarna (frågorna 1 a och b). Skatteverket anser till skillnad från Y AB att skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet (fråga 2).
Frågorna 1 a och b
Av praxis framgår att skäl för jämkning av anskaffningsvärdet enligt 18 kap. 11 § IL inte föreligger i ett fall som det aktuella (RÅ 2008 ref. 8).
Någon anledning att anse att skatteflyktslagen är tillämplig på X AB:s förvärv av tillgångarna på grund av att det sker till marknadspris föreligger inte.
Fråga 2
Y AB avser att kvitta kvarstående underskott mot den intäkt som uppkommer på grund av att avyttringen av tillgångarna sker till marknadspris.
Skatteverket har till stöd för sin uppfattning att skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet åberopat RÅ 2000 ref. 21 I. I rättsfallet ansågs skatteflyktslagen tillämplig på ett kommissionärsavtal där kommittentföretaget var ett underskottsföretag och rätten till avdrag för tidigare års underskott var begränsad enligt de bestämmelser som numera finns i 40 kap. 18 § IL.
Bestämmelserna om kommissionärsföretag i 36 kap. IL innebär att om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet för ett kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta upp överskottet av kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett underskott, dra av detta, om förutsättningarna i kapitlet är uppfyllda. Enligt 3 § första stycket 6 är ett av villkoren för att tillämpa bestämmelserna att företagen kan lämna varandra koncernbidrag enligt 35 kap.
Av RÅ 2000 ref. 21 I framgår att grunden för att skatteflyktslagen tillämpades var de möjligheter till inkomstutjämning mellan företag som kommissionärsreglerna ger, på motsvarande sätt som koncernbidrag kan leda till, utan att något koncernbidrag lämnas mellan företagen.
X AB:s betalning till Y AB för tillgångarna utgör inte något koncernbidrag i den mening som uttrycket har i 35 kap. IL, se 1 § andra stycket, och något kommissionärsförhållande mellan företagen råder inte.
Skatterättsnämnden finner inte heller att omständigheterna i övrigt ger stöd för att skatteflyktslagen skulle vara tillämplig på förfarandet.
Frågan ska därför besvaras nekande.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Gilbe
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
