Koncernintern fordran

Värdeförändring av koncernintern fordran med råvaruprisindexerat återbetalningsbelopp.

Diarienummer
31-10/D
Meddelandedatum
2011-12-29
Lagrum
  • 14 kap. 2-4 §§ och 25 kap. 3-4 §§ samt 25 a kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229)
Sökande
X AB (Moderbolaget) och Y AB (Dotterbolaget)
Motpart
Skatteverket
Har överklagats?
Nej

Förhandsbesked

Frågorna 1 och 3

En redovisad ökning av värdet på skulden hos Moderbolaget ska dras av medan en redovisad minskning av värdet på skulden ska tas upp.

Frågorna 2 och 4

En ökning av värdet på fordran hos Dotterbolaget ska inte tas upp som intäkt. En värdeökning ska beskattas hos Dotterbolaget som kapitalvinst först när fordran avyttrats. En minskning av värdet på fordran hos Dotterbolaget ska inte dras av vare sig fordran har avyttrats eller ej och oavsett hur den redovisas. 

Motivering

Moderbolaget (...) behöver löpande ha tillgång till en större mängd (råvara) i sin tillverkningsprocess. Råvarupriset har fluktuerat kraftigt under senare år. Bolaget tillämpar FIFO-metoden vid redovisningen av sitt varulager. Den metoden ger med hänsyn till de fluktuerande (råvaru)priserna inte en rättvisande bild av bolagets rörelseresultat enligt dess egen uppfattning. Moderbolaget har således ett behov av att fixera (råvaru)värdet för att kunna visa ett rättvisande rörelseresultat.

För att åstadkomma detta överväger Moderbolaget att företa följande åtgärder (beloppen lämnas som exempel). Moderbolaget tar ett externt banklån på  XX miljoner kr. Det är ett "rent" penninglån på marknadsmässiga villkor från extern finansiär, bank. Moderbolaget förvärvar samtliga aktier i ett s.k. lagerbolag, Dotterbolaget, och lämnar ett ovillkorat ägartillskott på XX miljoner kr. Beloppet redovisas som fritt eget kapital i Dotterbolaget och som en ökning av Moderbolagets bokförda värde av aktierna i Dotterbolaget.

Därefter lånar Dotterbolaget ut XX miljoner kr till Moderbolaget. Lånet ska löpa till den ... (bokslutsdag för bägge bolagen) med samma räntesats som den som gäller för Moderbolagets banklån. Vid utlåningstillfället konstateras utifrån dagsaktuellt pris (hos handelsplats) hur stor mängd (råvara) man får för XX miljoner kr.

När lånet förfaller ska Moderbolaget betala det penningbelopp som motsvarar samma mängd (råvara) enligt marknadsvärdet på återbetalningsdagen, dvs. om (råvaru)priset stigit ska Moderbolaget återbetala ett högre belopp än XX miljoner kr och vice versa. Sökandebolagen avser att löpande redovisa skulden respektive fordran som långfristig post respektive finansiell fordran, vilket anges överensstämma med god redovisningssed.

Sökandebolagen ställer ett antal frågor om hur redovisningen av Moderbolagets skuld till Dotterbolaget respektive Dotterbolagets fordran på Moderbolaget kommer att påverka inkomstbeskattningen.

Parterna är ense om att redovisade värdeförändringar på skulden under löptiden ska påverka Moderbolagets skattemässiga resultat och att en värdeökning på fordran ska beskattas hos Dotterbolaget som kapitalvinst när den realiseras. Skatteverket anser att en värdenedgång på fordran inte är avdragsgill för Dotterbolaget, medan Dotterbolaget är av annan uppfattning i den delen.

Skatteverket anser att Moderbolagets skuld ska värderas enligt högsta värdets princip i redovisningen. Detta leder enligt verkets uppfattning bl.a. till att nedskrivning under löptiden ej ska ske till belopp understigande anskaffningsvärdet på skulden. Moderbolaget har inte kommenterat detta.

Skatterättsnämnden, som förutsätter att redovisningen av Moderbolagets skuld kommer att vara förenlig med god redovisningssed, gör följande bedömning.

Frågorna 1 och 3

Den ifrågavarande skulden tillskapas genom att Moderbolaget lånar ett visst belopp i svenska kronor av Dotterbolaget. Löpande "sedvanlig" ränta beräknas på detta penningbelopp. Därutöver gäller att Moderbolaget med befriande verkan kan och ska återbetala sin skuld med ett belopp som motsvarar värdet på förfallodagen av en på förhand bestämd mängd (råvara).

Skatterättsnämnden finner att Moderbolagets åtagande ska anses vara en skuld och inte en sådan kapitalvinstbeskattad förpliktelse som anges i 25 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Värdeförändringar på skulder i näringsverksamhet omfattas av bestämmelserna i 15 kap. 1 § första stycket och 16 kap. 1 § första stycket första meningen och ska därför tas upp respektive dras av i sådan verksamhet.

Enligt Skatterättsnämndens uppfattning tillhör skulder i näringsverksamhet det till redovisningen kopplade området. Värdeförändringar på den aktuella skulden ska därför enligt 14 kap. 2—4 §§ IL beaktas vid inkomstbeskattningen i enlighet med vad som följer av god redovisningssed (jfr vad som gäller för skulder i utländsk valuta: Per Thorell, Beskattning och utländsk valuta, 1988, s. 95—121, 240—243 och där nämnda rättsfall, RÅ 1988 ref. 135, Ds 1990:38 s. 32 och 61—62 samt prop. 1990/91:54 s. 236—240).

Frågorna 2 och 4

Dotterbolagets fordran på Moderbolaget är en kapitaltillgång (se 25 kap. 3 § IL). Vinst eller förlust på en kapitaltillgång ska tas upp respektive dras av när den avyttras. Enligt 25 a kap. 19 § första stycket 1 får Dotterbolaget dock ej dra av en eventuell förlust på aktuell fordran eftersom den har uppkommit när bolagen är i intressegemenskap med varandra. 

Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare, tillika föredragande: Roupe 

Senaste förhandsbesked inom Inkomstskatt

Visa alla
Till toppen