Beskattning av inkomster härrörande från riskkapitalfond
(Dnr 43-24/D)Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
För att två fåmansföretag ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet krävs att ett ägarsamband föreligger.
Aktierna i X AB utgör inte kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
A äger samtliga aktier i X AB. Bolaget var tidigare moderbolag till Y AB där A var VD. I slutet av år 2004 avyttrade X AB samtliga aktier i Y AB till en extern köpare, fåmansföretaget Z AB. A fortsatte sin anställning som VD i Y AB fram till januari 2010.
X AB har efter avyttringen av dotterbolaget inte bedrivit någon annan verksamhet än förvaltning av kapitalet från aktieförsäljningen. Förvaltningen har skötts av en extern förvaltare genom s.k. diskretionär förvaltning.
Varken A eller någon honom närstående har sedan december 2004, direkt eller indirekt, ägt några aktier i Y AB. De har inte heller varit verksamma i betydande omfattning i X AB eller i något annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller liknande verksamhet som X AB.
Den fråga som A vill ha besvarad är om hans aktier i X AB, i enlighet med hans uppfattning, inte är kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 IL efter utgången av år 2009.
Skatteverket anser med hänvisning till bestämmelsens syfte att en skattskyldig som saknar ägarintresse i det företag där han är verksam i betydande omfattning normalt inte omfattas av bestämmelsen.
Bestämmelser om beskattning av utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag finns i 57 kap. IL. Av 57 kap. 4 § första stycket 1 IL framgår att en andel i ett fåmansföretag är kvalificerad om andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
Syftet med bestämmelserna i 57 kap. IL är att motverka att personer med höga arbetsinkomster tar ut dessa som lägre beskattad utdelning eller som kapitalvinst i samband med försäljning av aktier (prop. 1989/90:110 del 1 s. 467).
Uttrycket "samma eller likartad verksamhet" i 57 kap. 4 § första stycket 1 IL definieras inte i lagtexten. Innehållet i paragrafen går tillbaka till lagstiftningens tillkomst år 1990. Inte vare sig de ursprungliga förarbetsuttalandena eller kommentarer till senare justeringar av bestämmelsen ger någon klar ledning för hur uttrycket ska tolkas (se a. prop. s. 703-704 och t.ex. prop. 1995/96:109 s. 88).
I praxis har uttrycket tolkats så att det i huvudsak tar sikte på sådana fall där hela eller delar av verksamheten i ett fåmansföretag överförs till ett annat sådant företag och där verksamheten i det senare företaget ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten eller på fall där likartat samband föreligger mellan bolagen (RÅ 1999 ref. 28 och RÅ 2010 ref. 11).
Rättsfallet från år 1999 gällde två bolag med samma ägare. De som var aktiva delägare i det ena bolaget var passiva i det andra. Bolagen bedrev verksamhet av samma slag. Eftersom någon verksamhet inte hade överförts mellan bolagen kunde bolagen inte anses bedriva likartad verksamhet.
Med hänvisning till syftet med lagstiftningen har alltså uttrycket "samma eller likartad verksamhet" tillagts en innebörd som avviker från vad enbart ordalydelsen ger vid handen (se SOU 2002:52 del 1 s. 313-314 och Finansdepartementsrapporten Reformerad ägarbeskattning - effektivitet, prevention, legitimitet, s. 75-76).
Enligt förutsättningarna har A inte varit verksam i betydande omfattning i X AB sedan aktierna i Y AB såldes i december år 2004.
Med hänsyn härtill och utifrån övriga lämnade förutsättningar återstår det att pröva om han genom den fortsatta anställningen som VD i Y AB har varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet.
I det aktuella fallet förvaltar X AB den köpeskilling som bolaget fått vid försäljningen av aktierna i Y AB. Härigenom får X AB anses ha tillgodogjort sig kapital som fram till dess genererats i verksamheten i Y AB och som kan hänföras till A:s arbetsinsatser i det bolaget. Det innebär att verksamhet ska anses ha förts över mellan bolagen (se RÅ 2010 ref. 11 I).
Frågan är då om den omständigheten att inte vare sig A eller närstående till honom efter denna tidpunkt direkt eller indirekt äger några aktier i Y AB utgör ett hinder mot att anse att det bolaget och X AB bedriver samma eller likartad verksamhet.
Lagtextens ordalydelse ger inte direkt uttryck för att ett sådant ägarsamband är ett krav för att bestämmelsen ska kunna tillämpas och saken har inte ställts på sin spets i praxis.
Det övergripande syftet med lagstiftningen är att motverka att andelsägare eller närstående personer kan ta ut arbetsinkomster som lägre beskattad utdelning eller som kapitalvinst. I praxis har den aktuella bestämmelsen, som framgått, med hänvisning till förarbetena tolkats på ett sätt som avviker från ordalydelsen. En restriktiv tillämpning av bestämmelsen i det här fallet skulle vidare vara till den skattskyldiges nackdel.
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning bör i enlighet med syftet med lagstiftningen bestämmelsen tolkas så att den förutsätter att ett ägarsamband föreligger. För att två fåmansföretag ska anses bedriva samma eller likartad verksamhet i den mening som avses i 57 kap. 4 § första stycket 1 IL ska därför, om övriga förutsättningar föreligger, andelsägaren eller någon närstående i det ena företaget som under aktuell tidsperiod varit verksam i betydande omfattning i det andra fåmansföretaget också vara delägare i det andra företaget.
Det leder till att A:s aktier i X AB inte skulle kunna anses vara kvalificerade andelar enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 IL.
Skatteverket som är av samma principiella uppfattning som Skatterättsnämnden har emellertid anfört att delar av ett avtal mellan bolagen den 2 december 2004 benämnt "Avtal" innehåller vissa garantier från köparens sida som medför att förutsättningar för att tillämpa 57 kap. 4 § första stycket 1 IL ändå föreligger. Den ytterligare skriftväxling mellan parterna som Skatteverkets yttrande har föranlett har inte medfört att verket ändrat inställning.
Enligt Skatterättsnämndens uppfattning finns det utifrån lämnade förutsättningar i frågan inte någon omständighet som tyder på att A på annat sätt än genom lön skulle få del av den avkastning som hans arbete i Y AB ger upphov till.
Av det anförda följer att A:s aktier i X AB inte anses utgöra kvalificerade andelar efter utgången av år 2009.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Gäverth (skiljaktig), Påhlsson, Sjökvist (skiljaktig), Werkell
Sekreterare: Roupe
Föredragande: Alfreds
Gäverth och Sjökvist är skiljaktiga och anför följande.
Av RÅ 2010 ref. 11 framgår att X AB och Y AB får anses bedriva samma eller likartad verksamhet i den mening som avses i 57 kap. 4 § första stycket 1. Då A varit verksam i betydande omfattning som VD i Y AB fram till januari 2010 är hans andelar i X AB kvalificerade under den tid som lagtexten anger.
Frågor om beskattning av inkomster som härrör från den typ av särskild vinstandel (s.k. carried interest) som förekommer inom strukturer med riskkapitalfonder.
Innebär en förlängning av löptiden på en fordran avyttring? Också fråga om en fordran kan underprisöverlåtas till gäldenären.
En svensk medborgare, bosatt utomlands sedan 2009, har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige för att hans minderåriga barn och deras mamma flyttar hit. Även fråga om beskattning av fri bostad.
Fråga om beskattningskonsekvenserna av transaktioner i samband med en gränsöverskridande ombildning av ett utländskt bolag till ett svenskt. Också fråga om skatteflyktslagen är tillämplig.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om installation av batteri uppfyller kraven för skattereduktion för grön teknik även om batteriet också ska användas för s.k. stödtjänster.
Fråga om det finns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Fråga om fordran som överlåts utan vederlag ska medföra någon beskattning.
Vid bedömningen av vad som utgör investeringstillgångar på ett investeringssparkonto ska andelar som finns på en depå inom ramen för en kapitalförsäkring beaktas.
Fråga om en allmännyttig stiftelse genom en aktiv kapitalförvaltning ska anses bedriva värdepappersrörelse