Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte i 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts tillämpliga vid en omvänd fusion.
Såväl villkoret i 48 a kap. 2 § 1 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, som undantaget i 8 § andra stycket är uppfyllda vid den omvända fusionen mellan X AB och Y AB.
Omständigheterna i ärendet
A, B, C och D (sökandena) äger 25 procent vardera av aktierna i X AB. Bolaget ägde vid tidpunkten för ansökan om förhandsbesked samtliga aktier i Z AB som i sin tur ägde 33,1 procent av aktierna i Y AB.
Sökandena avser att omstrukturera sitt ägande i Y AB från indirekt till direkt ägande. I ett första steg fusioneras Z AB och dess moderbolag X AB, med X AB som övertagande företag. Fusionen beräknas vara avslutad i början av år 2011. Därefter ska genom en s.k. omvänd fusion X AB (överlåtande företag) gå upp i Y AB (övertagande företag) varvid X AB upplöses. Som fusionsvederlag får sökandena, såsom aktieägare i X AB, bolagets innehav om 33,1 procent av befintliga aktier i Y AB.
Frågor och parternas inställning
Sökandena vill med sin ansökan få bekräftat att reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap. IL gäller vid den omvända fusionen och att därvid bestämmelserna i kapitlets 2 § 1 och 8 § andra stycket är tillämpliga (frågorna 1‑3).
Skatteverket anser att en omvänd fusion bör behandlas på samma sätt som fusion vid tillämpning av reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Därav följer enligt verkets mening att förfarandet ska ses som en avyttring enligt 48 a kap. 2 § 1 IL och att innehavskravet i kapitlets 8 § inte hindrar en framskjuten beskattning eftersom fusioner är särskilt undantagna från detta krav enligt paragrafens andra stycke.
Samtliga frågor
Enligt 44 kap. 8 § första stycket 3 IL anses ett värdepapper avyttrat om det företag som gett ut det upplöses genom fusion eller fission.
Bestämmelser om framskjuten beskattning av fysiska personer vid andelsbyten finns i 48 a kap. IL. I ärendet aktualiseras vissa villkor som uppställs i 2 § 1 och i 8 §.
Enligt 48 a kap. 2 § 1 IL ska en fysisk person avyttra en andel i ett företag till ett annat företag.
I 48 a kap. 8 § första stycket IL uppställs ett krav som enligt huvudregeln innebär att det köpande företaget vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska inneha andelar i det avyttrade företaget i en viss omfattning. Enligt andra stycket gäller inte första stycket vid fusion eller fission.
Av 48 a kap. 4 § IL framgår att vid tillämpning av kapitlet ska vid en fusion eller fission det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som det inte redan äger. Bestämmelsen är hämtad från 2 § lagen (1998:1601) om uppskov med beskattning vid andelsbyten, som vid tillkomsten av IL togs in i 49 kap. Av förarbetena framgår att bestämmelsen behövs eftersom det övertagande företaget vid en fusion eller en fission annars inte utan vidare kan anses köpa en andel i ett företag (prop. 1998/99:15 s. 276).
Frågan i ärendet är om de redovisade bestämmelserna som gäller vid fusioner även kan tillämpas vid omvända fusioner.
I praxis har slagits fast att en omvänd fusion omfattas av bestämmelserna om beskattning av fusioner enligt 37 kap. IL (RÅ 2009 ref. 5). Enligt Skatterättsnämndens uppfattning finns ingen anledning att göra en annan bedömning i fråga om de bestämmelser som aktualiseras i ärendet.
Av det anförda följer att det aktuella villkoret i 48 a kap. 2 § 1 IL och undantaget i 8 § andra stycket ska anses uppfyllda vid den omvända fusionen mellan X AB och Y AB.
I den mån ansökan inte besvarats avvisas den.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
En ideell förening, som tidigare var majoritetsägare i ett bolag, ska avvecklas och tillgångarna ska enligt stadgarna fördelas på personer som varit anställda i bolaget under en viss tidsperiod. Utbetalningen har ansetts utgöra inkomst av tjänst hos mottagaren.
En region avser att införskaffa och äga fordon för kollektivtrafik. Ett av regionen helägt bolag, som har i uppdrag att tillhandahålla kollektivtrafiken, ska vederlagsfritt få förfoga över fordonen. Förfogandet har inte ansetts utgöra driftbidrag.
Ett kommanditbolag köper varor med betalning 30 dagar efter fakturadatum. Varorna säljs sedan vidare på samma villkor. Om betalning sker innan eller efter 30 dagar sker en ned- respektive uppjustering av priset. Fråga om prisjusteringarna omfattas av den särskilda definitionen av ränta i 24 kap.
Ett bolag överväger att låta anställda avstå bonus mot att bolaget istället betalar en engångspremie till en tjänstepensionsförsäkring till förmån för den anställde. Premien har inte ansetts avse en utfästelse om pension som är otillräckligt tryggad enligt kompletteringsregeln.
Ett företag som äger över 90 procent av aktierna i ett annat företag har ansetts vara ett sådant moderföretag som avses i bestämmelserna om koncernbidrag. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig.
Fråga om innehav av en bostad ska likställas med innehav av en permanentbostad och om ägande av ett bolag som numera är vilande och endast bedriver kapitalförvaltning innebär ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Vid en samlad bedömning har väsentlig anknytning inte ansetts föreligga.
