Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyte i 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229) har ansetts tillämpliga vid en omvänd fusion.
Såväl villkoret i 48 a kap. 2 § 1 inkomstskattelagen (1999:1229), IL, som undantaget i 8 § andra stycket är uppfyllda vid den omvända fusionen mellan X AB och Y AB.
Omständigheterna i ärendet
A, B, C och D (sökandena) äger 25 procent vardera av aktierna i X AB. Bolaget ägde vid tidpunkten för ansökan om förhandsbesked samtliga aktier i Z AB som i sin tur ägde 33,1 procent av aktierna i Y AB.
Sökandena avser att omstrukturera sitt ägande i Y AB från indirekt till direkt ägande. I ett första steg fusioneras Z AB och dess moderbolag X AB, med X AB som övertagande företag. Fusionen beräknas vara avslutad i början av år 2011. Därefter ska genom en s.k. omvänd fusion X AB (överlåtande företag) gå upp i Y AB (övertagande företag) varvid X AB upplöses. Som fusionsvederlag får sökandena, såsom aktieägare i X AB, bolagets innehav om 33,1 procent av befintliga aktier i Y AB.
Frågor och parternas inställning
Sökandena vill med sin ansökan få bekräftat att reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap. IL gäller vid den omvända fusionen och att därvid bestämmelserna i kapitlets 2 § 1 och 8 § andra stycket är tillämpliga (frågorna 1‑3).
Skatteverket anser att en omvänd fusion bör behandlas på samma sätt som fusion vid tillämpning av reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Därav följer enligt verkets mening att förfarandet ska ses som en avyttring enligt 48 a kap. 2 § 1 IL och att innehavskravet i kapitlets 8 § inte hindrar en framskjuten beskattning eftersom fusioner är särskilt undantagna från detta krav enligt paragrafens andra stycke.
Samtliga frågor
Enligt 44 kap. 8 § första stycket 3 IL anses ett värdepapper avyttrat om det företag som gett ut det upplöses genom fusion eller fission.
Bestämmelser om framskjuten beskattning av fysiska personer vid andelsbyten finns i 48 a kap. IL. I ärendet aktualiseras vissa villkor som uppställs i 2 § 1 och i 8 §.
Enligt 48 a kap. 2 § 1 IL ska en fysisk person avyttra en andel i ett företag till ett annat företag.
I 48 a kap. 8 § första stycket IL uppställs ett krav som enligt huvudregeln innebär att det köpande företaget vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska inneha andelar i det avyttrade företaget i en viss omfattning. Enligt andra stycket gäller inte första stycket vid fusion eller fission.
Av 48 a kap. 4 § IL framgår att vid tillämpning av kapitlet ska vid en fusion eller fission det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som det inte redan äger. Bestämmelsen är hämtad från 2 § lagen (1998:1601) om uppskov med beskattning vid andelsbyten, som vid tillkomsten av IL togs in i 49 kap. Av förarbetena framgår att bestämmelsen behövs eftersom det övertagande företaget vid en fusion eller en fission annars inte utan vidare kan anses köpa en andel i ett företag (prop. 1998/99:15 s. 276).
Frågan i ärendet är om de redovisade bestämmelserna som gäller vid fusioner även kan tillämpas vid omvända fusioner.
I praxis har slagits fast att en omvänd fusion omfattas av bestämmelserna om beskattning av fusioner enligt 37 kap. IL (RÅ 2009 ref. 5). Enligt Skatterättsnämndens uppfattning finns ingen anledning att göra en annan bedömning i fråga om de bestämmelser som aktualiseras i ärendet.
Av det anförda följer att det aktuella villkoret i 48 a kap. 2 § 1 IL och undantaget i 8 § andra stycket ska anses uppfyllda vid den omvända fusionen mellan X AB och Y AB.
I den mån ansökan inte besvarats avvisas den.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Bengtsson, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Tottie
Föredragande: Alfreds
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Ändringsarbeten i form av installation av pentryn och ombyggnation av gemensamhetskök till bostadslägenheter har för skattskyldig som bedriver uthyrning av bostäder bedömts inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet.
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
