Semesterresa till utlandet som en assistansberättigad företar tillsammans med sin personlige assistent — tillika nära anhörig — har ansetts utgöra tjänsteresa för den personlige assistenten.
Frågorna 1 och 2
A ska inte förmånsbeskattas för att arbetsgivaren betalar hans utlandsresa. Han ska inte heller beskattas till den del erhållna traktamenten motsvaras av en rätt till avdrag för ökade levnadskostnader.
Fråga 3
Ansökan avvisas i denna del.
Den socialförsäkringsrättsliga regleringen
En försäkrad (assistansberättigad) har rätt till assistansersättning för att täcka sina kostnader för personliga assistenter eller för köp av personlig assistans från en utförare (assistanssamordnare).
Ersättningen betalas ut månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans har lämnats.
Om den assistansberättigade delar hushåll med sin personlige assistent måste den assistansberättigade köpa assistans av en assistanssamordnare där den personlige assistenten är anställd. Assistanssamordnaren, som ska vara fristående från hushållet, kan vara ett aktiebolag.
Assistansersättning kan även lämnas för tid då den assistansberättigade vistas i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än i Sverige.
Den redovisade regleringen finns i 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110). Jfr Försäkringskassans Vägledning 2003:6 Assistansersättning (version 7) s. 147—149.
Omständigheterna i ärendet
X AB (...) [är en privat assistanssamordnare] med ca [n] anställda.
A är heltidsanställd av X AB som personlig assistent åt sin dotter B med en arbetstid om 40 timmar per vecka.
B, som är [minderårig], är berättigad till assistansersättning om 70 timmar i veckan. Hon bor hos sin far i veckorna och under helgerna hos sin mor.
Avsikten är att B ska åka på en resa till [ett annat land inom EES] under sju dagar tillsammans med sina föräldrar. A ska tjänstgöra som personlig assistent åt B åtta timmar om dagen under hela bortavaron. Utöver lön och traktamente kommer X AB att betala hans resa, som beräknas till 8 000 kr.
Ytterligare en personlig assistent — som inte är anhörig till B — kommer att medfölja på resan för att arbeta två timmar om dagen.
Frågorna och parternas inställning
A vill veta om han kommer att förmånsbeskattas för någon del av resekostnaden (fråga 1), om han kommer att beskattas för erhållna traktamenten (fråga 2) samt om svaren på frågorna 1 och 2 blir annorlunda om han är arbetsbefriad under två av resans sju dagar — varvid den totala arbetstiden under resan uppgår till 35 timmar — och den medföljande assistenten arbetar 35 timmar (fråga 3).
Skatteverket anser att om en assistansberättigad person åker på semester tillsammans med nära anhöriga är det typiskt sett fråga om en helt privat resa. När, som i det här fallet en medföljande förälder är personlig assistent åt den assistansberättigade, kan resan för den personliga assistenten inte ses som en tjänsteresa för honom även om han har lön för sitt arbete under resan. Det innebär att det är en förmån att få resan betald av arbetsgivaren och att traktamentsersättningar ska tas upp utan rätt till avdrag för ökade levnadskostnader.
Fråga 1
Det frågan gäller är att bedöma om en semesterresa till utlandet som en assistansberättigad företar tillsammans med sin personlige assistent, som tillika är en nära anhörig, kan ses som en tjänsteresa för den personlige assistenten.
A är anställd hos X AB. Hans arbetsuppgifter består i att på heltid vara personlig assistent åt sin minderåriga dotter.
Under den aktuella utlandsresan till (...), som även barnets mor deltar i, kommer han att utföra sitt arbete som vanligt. Den ytterligare assistans som dottern är berättigad till kommer att utföras av en annan personlig assistent som medföljer på resan.
Mot den bakgrunden framstår resan som en tjänsteresa för A. Den omständigheten att hans arbetsuppgifter består i att ge assistans åt en nära anhörig eller att han som förälder deltar i familjens beslut att företa utlandsresan föranleder enligt Skatterättsnämndens mening ingen annan bedömning.
Skatterättsnämnden finner därför att A inte ska ta upp någon förmån i inkomstslaget tjänst för att arbetsgivaren betalar hans resa till (...).
Fråga 2
Av svaret på fråga 1 följer att någon faktisk beskattning av de traktamenten som A får på grund av tjänsteresan till (...) inte ska ske i den mån de motsvaras av belopp som han har rätt att dra av som ökade levnadskostnader.
Fråga 3
För att kunna besvara fråga 3 krävs ytterligare utredning av det slag som bör göras vid den ordinarie taxeringen och inte inom ramen för ett förhandsbesked.
Ansökan ska därför avvisas i denna del.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Opander
Fråga om Sverige, enligt artikel 18 i skatteavtalet med Italien, har rätt att beskatta belopp som utbetalas från en svensk tjänstepensionsförsäkring till en svensk medborgare som har skatterättslig hemvist i Italien.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
Fråga om fördelning av skattskyldigheten av ett kommanditbolags resultat mellan köpare och säljare och om bedömningen ska påverkas av att säljaren innan försäljningen överlåtit tillgångar i kommanditbolaget till ett närstående bolag och gjort uttag ur kommanditbolaget motsvarande det egna kapitalet.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.
Makar har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige på grund av att de innan flytten till Portugal köpt en bostadsrättslägenhet som fritidsbostad. Bedömningen har inte förändrats av att två vuxna döttrar eventuellt bosätter sig i lägenheten eller att visst bohag flyttats dit från permanentbostaden.
Fråga om kravet på självständighet är uppfyllt i en s.k. ”paraplyorganisation”.
Fråga om en från Sverige utflyttad person har väsentlig anknytning hit på grund av innehav av aktier i svenska bolag och på grund av sin roll som företagsledare i bolagen.
Ett liechtensteinskt anstalt, strukturerat som ett bolag, har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar.
En svensk medborgare som är utflyttad från Sverige sedan 2016 avser att köpa en fritidsfastighet i Sverige. Fastighetens höga standard har inte ansetts påverka bedömningen av om han får väsentlig anknytning hit.
