Semesterresa till utlandet som en assistansberättigad företar tillsammans med sin personlige assistent — tillika nära anhörig — har ansetts utgöra tjänsteresa för den personlige assistenten.
Frågorna 1 och 2
A ska inte förmånsbeskattas för att arbetsgivaren betalar hennes utlandsresa. Hon ska inte heller beskattas till den del erhållna traktamenten motsvaras av en rätt till avdrag för ökade levnadskostnader.
Fråga 3
Ansökan avvisas i denna del.
Den socialförsäkringsrättsliga regleringen
En försäkrad (assistansberättigad) har rätt till assistansersättning för att täcka sina kostnader för personliga assistenter eller för köp av personlig assistans från en utförare (assistanssamordnare).
Ersättningen betalas ut månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans har lämnats.
Om den assistansberättigade delar hushåll med sin personlige assistent måste den assistansberättigade köpa assistans av en assistanssamordnare där den personlige assistenten är anställd. Assistanssamordnaren, som ska vara fristående från hushållet, kan vara ett aktiebolag.
Assistansersättning kan även lämnas för tid då den assistansberättigade vistas i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än i Sverige.
Den redovisade regleringen finns i 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110). Jfr Försäkringskassans Vägledning 2003:6 Assistansersättning (version 7) s. 147—149.
Omständigheterna i ärendet
X AB (...) [är en privat assistanssamordnare] med ca [n] anställda.
A är heltidsanställd av X AB som personlig assistent åt sin make B med en arbetstid om 40 timmar per vecka.
B är berättigad till assistansersättning om 57 timmar i veckan.
Avsikten är att B ska åka på en resa till [ett annat land inom EES] under sju dagar tillsammans med sin hustru och deras vuxna dotter. A ska tjänstgöra som personlig assistent åt B åtta timmar om dagen under hela bortavaron. Utöver lön och traktamente kommer X AB att betala hennes resa, som beräknas till 8 000 kr.
Frågorna och parternas inställning
A vill veta om hon kommer att förmånsbeskattas för någon del av resekostnaden (fråga 1), om hon kommer att beskattas för erhållna traktamenten (fråga 2) samt om svaren på frågorna 1 och 2 blir annorlunda om hon är arbetsbefriad under två av resans sju dagar — varvid den totala arbetstiden under resan uppgår till 40 timmar — och en annan personlig assistent arbetar under övrig tid (fråga 3).
Skatteverket anser att om en assistansberättigad person åker på semester tillsammans med nära anhöriga är det typiskt sett fråga om en helt privat resa. När, som i det här fallet en medföljande maka är personlig assistent åt den assistansberättigade, kan resan för den personliga assistenten inte ses som en tjänsteresa för henne även om hon har lön för sitt arbete under resan. Det innebär att det är en förmån att få resan betald av arbetsgivaren och att traktamentsersättningar ska tas upp utan rätt till avdrag för ökade levnadskostnader.
Fråga 1
Det frågan gäller är att bedöma om en semesterresa till utlandet som en assistansberättigad företar tillsammans med sin personlige assistent, som tillika är en nära anhörig, kan ses som en tjänsteresa för den personlige assistenten.
A är anställd hos X AB. Hennes arbetsuppgifter består i att på heltid vara personlig assistent åt sin make.
Under den aktuella utlandsresan till (...), som även makarnas vuxna dotter deltar i, kommer hon att utföra sitt arbete som vanligt.
Mot den bakgrunden framstår resan som en tjänsteresa för A. Den omständigheten att hennes arbetsuppgifter består i att ge assistans åt en nära anhörig eller att hon som maka deltar i familjens beslut att företa utlandsresan föranleder enligt Skatterättsnämndens mening ingen annan bedömning.
Skatterättsnämnden finner därför att A inte ska ta upp någon förmån i inkomstslaget tjänst för att arbetsgivaren betalar hennes resa till (...).
Fråga 2
Av svaret på fråga 1 följer att någon faktisk beskattning av de traktamenten som A får på grund av tjänsteresan till (...) inte ska ske i den mån de motsvaras av belopp som hon har rätt att dra av som ökade levnadskostnader.
Fråga 3
För att kunna besvara fråga 3 krävs ytterligare utredning av det slag som bör göras vid den ordinarie taxeringen och inte inom ramen för ett förhandsbesked.
Ansökan ska därför avvisas i denna del.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Opander
Fråga om vid vilken tidpunkt andelar upphör att vara näringsbetingade när andelarna, på grund av en nyemission, inte längre motsvarar minst tio procent av det sammanlagda röstetalet. Relevant tidpunkt har ansetts vara när aktier som tilldelas aktietecknare vid nyemission förs in i det emitterande bolagets aktiebok.
En person avser, efter flytt utomlands, att vistas i Sverige drygt två månader per år för att umgås med sina minderåriga barn. Han har inte ansetts få väsentlig anknytning till Sverige
Löpande inkomster i en kontraktsrättslig alternativ investeringsfond ska inte beskattas i fonden eller hos fondförvaltaren. Investerarna ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Fråga om ränteavdrag ska nekas på grund av att skuldförhållandet mellan bolagen anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Även fråga om förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Avveckling av ett utländskt dödsbo avses ske genom att dödsboet säljer aktier till dödsbodelägarna mot revers. Reverserna skiftas sedan ut från dödsboet till delägarna. Fråga om förfarandet föranleder någon beskattning av dödsbodelägarna. Också fråga om vilken anskaffningsutgift för aktierna dödsbodelägarna får använda sig av.
Ett indirekt innehav av aktier i ett svenskt bolag vars enda verksamhet sedan flera år består i att vara part i en rättsprocess har inte ansetts ge väsentlig anknytning till Sverige. Inte heller det faktum att den tidigare permanentbostaden getts i gåva till ett av barnen har förändrat bedömningen då personen saknar tillgång till bostaden.
Ett växthus har inte i sin helhet ansetts utgöra ett byggnadsinventarium.
För ett bolag som förvärvar portföljer av lånefordringar har den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen.
För ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har de inkomster som genereras vid tillämpning av effektivräntemetoden – och som enligt god redovisningssed utgör ränta – inte ansetts utgöra ränteinkomster enligt 24 kap. 3 § inkomstskattelagen. Den del av inkomsterna som motsvarar avtalad ränta som belöper på tid efter förvärvet av fordringarna har ansetts utgöra ränteinkomster.
En person har tagit upp lån för att kunna förvärva aktier i ett bolag. Lånen har strukturerats på så sätt att ersättningen till långivarna är beroende av värdeutvecklingen på aktierna i bolaget. Ersättningen (utöver lånets nominella belopp) har inte ansetts utgöra en ränteutgift i inkomstslaget kapital.
