Semesterresa till utlandet som en assistansberättigad företar tillsammans med sin personlige assistent — tillika nära anhörig — har ansetts utgöra tjänsteresa för den personlige assistenten.
Frågorna 1 och 2
A ska inte förmånsbeskattas för att arbetsgivaren betalar hennes utlandsresa. Hon ska inte heller beskattas till den del erhållna traktamenten motsvaras av en rätt till avdrag för ökade levnadskostnader.
Fråga 3
Ansökan avvisas i denna del.
Den socialförsäkringsrättsliga regleringen
En försäkrad (assistansberättigad) har rätt till assistansersättning för att täcka sina kostnader för personliga assistenter eller för köp av personlig assistans från en utförare (assistanssamordnare).
Ersättningen betalas ut månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans har lämnats.
Om den assistansberättigade delar hushåll med sin personlige assistent måste den assistansberättigade köpa assistans av en assistanssamordnare där den personlige assistenten är anställd. Assistanssamordnaren, som ska vara fristående från hushållet, kan vara ett aktiebolag.
Assistansersättning kan även lämnas för tid då den assistansberättigade vistas i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än i Sverige.
Den redovisade regleringen finns i 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110). Jfr Försäkringskassans Vägledning 2003:6 Assistansersättning (version 7) s. 147—149.
Omständigheterna i ärendet
X AB (...) [är en privat assistanssamordnare] med ca [n] anställda.
A är heltidsanställd av X AB som personlig assistent åt sin make B med en arbetstid om 40 timmar per vecka.
B är berättigad till assistansersättning om 57 timmar i veckan.
Avsikten är att B ska åka på en resa till [ett annat land inom EES] under sju dagar tillsammans med sin hustru och deras vuxna dotter. A ska tjänstgöra som personlig assistent åt B åtta timmar om dagen under hela bortavaron. Utöver lön och traktamente kommer X AB att betala hennes resa, som beräknas till 8 000 kr.
Frågorna och parternas inställning
A vill veta om hon kommer att förmånsbeskattas för någon del av resekostnaden (fråga 1), om hon kommer att beskattas för erhållna traktamenten (fråga 2) samt om svaren på frågorna 1 och 2 blir annorlunda om hon är arbetsbefriad under två av resans sju dagar — varvid den totala arbetstiden under resan uppgår till 40 timmar — och en annan personlig assistent arbetar under övrig tid (fråga 3).
Skatteverket anser att om en assistansberättigad person åker på semester tillsammans med nära anhöriga är det typiskt sett fråga om en helt privat resa. När, som i det här fallet en medföljande maka är personlig assistent åt den assistansberättigade, kan resan för den personliga assistenten inte ses som en tjänsteresa för henne även om hon har lön för sitt arbete under resan. Det innebär att det är en förmån att få resan betald av arbetsgivaren och att traktamentsersättningar ska tas upp utan rätt till avdrag för ökade levnadskostnader.
Fråga 1
Det frågan gäller är att bedöma om en semesterresa till utlandet som en assistansberättigad företar tillsammans med sin personlige assistent, som tillika är en nära anhörig, kan ses som en tjänsteresa för den personlige assistenten.
A är anställd hos X AB. Hennes arbetsuppgifter består i att på heltid vara personlig assistent åt sin make.
Under den aktuella utlandsresan till (...), som även makarnas vuxna dotter deltar i, kommer hon att utföra sitt arbete som vanligt.
Mot den bakgrunden framstår resan som en tjänsteresa för A. Den omständigheten att hennes arbetsuppgifter består i att ge assistans åt en nära anhörig eller att hon som maka deltar i familjens beslut att företa utlandsresan föranleder enligt Skatterättsnämndens mening ingen annan bedömning.
Skatterättsnämnden finner därför att A inte ska ta upp någon förmån i inkomstslaget tjänst för att arbetsgivaren betalar hennes resa till (...).
Fråga 2
Av svaret på fråga 1 följer att någon faktisk beskattning av de traktamenten som A får på grund av tjänsteresan till (...) inte ska ske i den mån de motsvaras av belopp som hon har rätt att dra av som ökade levnadskostnader.
Fråga 3
För att kunna besvara fråga 3 krävs ytterligare utredning av det slag som bör göras vid den ordinarie taxeringen och inte inom ramen för ett förhandsbesked.
Ansökan ska därför avvisas i denna del.
Beslutande: André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Hellenius, Påhlsson, Sjökvist, Werkell
Sekreterare: Gilbe
Föredragande: Opander
En stiftelse, som är inskränkt skattskyldig, har som ändamål att lämna bidrag som främjar vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Fråga om en bedömning måste göras av en enskild mottagares ekonomiska situation när denne är mellan 22 till 30 år.
Fråga om avdrag för ränta ska medges löpande årsvis eller först när den betalas, dvs. när lånet förfaller.
Aktier i ett fastighetsförvaltande bolag som innehar lagerfastigheter har ansetts utgöra kapitaltillgångar.
Fråga om en person som har en enskild firma under avveckling ska anses ha väsentlig anknytning hit efter flytt utomlands
En omvandling av ett tyskt kommanditbolag till ett tyskt aktiebolag har ansetts innebära en skattepliktig avyttring för delägare bosatt i Sverige. Beskattningen strider inte mot EU-rätten. Omvandlingen medför inte uttagsbeskattning.
Ett bolag som har utfärdat personaloptioner enligt 11 a kap. IL och avser att låta förvärvet av aktierna ske via teckningsoptioner ska inte uttagsbeskattas för överföring av teckningsoptioner till optionshavarna. Om bolaget låter teckningsoptionerna löpa ut utan att de nyttjas ska inte heller någon uttagsbeskattning ske.
Fråga om ersättning som utgått på grund av nekat avverkningstillstånd med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond.
Fråga om två olika förtida ersättningar, som utgått med anledning av överenskommelser, med avdragsrätt kan sättas av till ersättningsfond. Även fråga om beskattningstidpunkten för sådan förtida ersättning som beslutats inför bildande av naturreservat.
Fråga om gåva av aktier till en stiftelse föranleder utdelningsbeskattning av givaren med tillämpning av verklig innebörd eller skatteflyktslagen.
En person som har väsentlig anknytning till Sverige har, vid en tillämpning av skatteavtalet med Schweiz, inte ansetts ha ett hem som stadigvarande står till hennes förfogande i Sverige.
